Posts Tagged ‘personlighet’

Personlighet och lycka: Neuroticism

onsdag, september 2nd, 2009

what-me-worry-715605

Sedan lyckoforskningen tog fart på allvar i slutet på 1990-talet har bilden börjat klarna allt mer kring vilka faktorer som påverkar människors lyckonivå. Idag kan forskarna ge hyggliga skattningar kring vilka faktorer som påverkar människors lycka och även om det ofta är svårt att säga med någon större precision hur stor betydelse olika faktorer har i jämförelse med varandra kan man skönja tydliga tendenser.

De flesta forskare är idag överens om att vår personlighet är den faktor som enskilt har störst betydelse för vår lycka, åtminstone i rika länder där de materiella grundbehoven är uppfyllda. I de flesta studier har de fem stora personlighetsdragen (Big 5) visat sig kunna förklara mellan 40-50 procent av skillnaderna mellan människors självskattade lycka inom ett land. Den fem stora personlighetsdragen är nästintill universella personlighetsdispositioner, i ganska hög grad genetiskt bentingade och de påverkar vår motivation, våra känslor samt hur vi tänker och handlar.

Vilken av de fem stora personlighetsdragen har då störst betydelse för i vilken grad en person uppger sig vara lycklig eller tillfreds med livet? Att skatta högt eller lågt på personlighetsdraget neuroticism har visat sig vara den enskilt viktigaste faktorn i de flesta studier. Neuroticism är alltså ett av de fem stora personlighetsdragen,  det är i ganska hög grad ärtligt och har identifierats i de flesta kulturer världen över. En neurotisk personlighetsläggning karaktäriseras av tendensen att frekvent uppleva negativa känslor. Neurotikern är ofta orolig, nervös och lynnig. Humörsvängnigar samt en tendens att ofta tvivla på den egna förmågan är en del av neurotikerns vardag. Likaså att ofta fundera på frågor som: ”Vem är jag?”, ”Vad ska jag göra av mitt liv?” och ”Har jag verkligen valt rätt spår i livet?”.  Personlighetsforskaren Robert McCrae har sagt att: ”Neurotikern försöker hitta sin självidentitet likt en rastlös insomnier som ständigt vrider och vänder sig i sängen utan att finna en bekväm position”.

Att skatta lågt på draget neuroticism kallas emotionell stabilitet. Den emotionellt stabile personen är alltså neurotikerns motsats. Den stabile personen oroar sig sällan för saker, brusar sällan upp över händelser som inträffar och när en negativ händelse inträffar rinner det av henne snabbt. Den stabile personen ägnar lite tid och åt att analysera sig själv och sina känslor och kan snabbt finna sig tillrätta i tillvaron. God självkänsla och en positiv framtidstro är andra kännetecken hos den stabile personen. Inget annat verkar alltså vara viktigare för att känna sig tillfreds med livet än att ha en stabil personlighetsläggning.

Evolutionspsykologen Daniel Nettle har i sin forskning intervjuat människor med olika personlighetsläggningar och något som slagit honom är att de personer som har en hög grad av neuroticism ofta är den grupp som allra mest uppskattar att bli intervjuade. Inte sällar vill de gärna tillkännage hur tacksamma det är över att de fått chansen att prata om sitt liv och sina känslor. Nettle menar att intervjusituationen ger neurotikern en chans att älta saker, något som hon ofta gillar att göra. Att neurotikern gillar att älta saker betyder emellertid inte att det nödvändigtvis gör henne lycklig, snarare tvärtom. En av mest framgångsrika metoderna för att bli lyckligare är att träna sig i att sluta älta saker (mer om detta i slutet).

Det är ingen tvekan om att negativa känslor har fyllt – och till viss del även fyller – en viktig funktion hos människan. Negativa emotioner fungerar som varningssignaler och uppmärksammar oss på hot från omgivningen. Nettle liknar den neurotiska personligheten vid en känslig brandvarnare som tjuter högt och ger ifrån sig ständiga falsklarm. I vissa miljöer under mänsklighetens historia har troligtvis hoten varit så många och allvarliga att en neurotisk personlighetsläggning haft ett otvetydigt överlevnadsvärde. Om aggressiva rovdjur lurar bakom hörnet kan det i allra högst grad vara funktionellt att ligga sömnlös och orolig på natten. I dagens trygga välfärdssamhällen råder det dock inte tvekan om att den höga frekvens av negativa emotioner som neurotikern upplever i de flesta fall inte fyller någon viktig funktion. Tvärtom visar forskningen att graden av neuroticism är relaterad till död i förtid och en mängd sjukdomar, såväl psykiska som fysiska.

Vi är alla mer eller mindre neurotiska, men hur ska vi bära oss åt om vi vill skruva ner reglaget mer mot det stabila hållet? Jag nämnde tidigare att tendensen att älta saker är starkt kopplat till den neurotiska personlighetsläggningen. Att analysera problem som finns i livet kan ofta vara nödvändigt men när detta inte leder till konstruktiva lösningar utan istället till fruktlöst grubblande har vi nått en återvändsgränd. Det finns ett flertal strategier för att hantera negativt tänkande och ältande, några av de som jag funnit mest lovande är dessa:

Distraktion: Inte sällan är det effektivaste sättet att bli av med negativa tankar att distrahera sig från dem med någon engagerande aktivitet som påkallar hjärnans uppmärksamhet. Det är exempelvis svårt att fortsätta älta problem samtidigt som man spelar ett engagerande dataspel eller läser en spännande deckare. En annan effektiv distraktionsmetod är fysisk träning eller att ägna sig åt någon annan aktiv fritidssysselsättning. Att engagera sig socialt och hjälpa andra människor brukar leda till att man blir mindre självupptagen och åtminstone för stunden glömmer bort sina negativa tankar. Självupptagenhet går ofta hand i hand med ältande.

Kognitiv terapi: Ibland hjälper det inte i längden att bara distrahera sig från ältande, då kan det vara effektivt att i en lugn stund försöka analysera sina problem på ett rationellt och konstruktivt sätt. Finns det fog för den negativa tanke som gnager i mig? Vilken nytta gör den? Hur skulle mitt liv vara om jag inte hade den här tanken? Att skriva ner svar på frågor som dessa brukar leda till att man känner sig bättre och i bästa fall lyckas man ompröva de destruktiva tankeföreställningarna.

Slutligen, även om personligheten är påfallande beständig över livet finns det studier som tyder på att vi blir mer emotionellt stabila med åldern. Vad detta beror är kan ingen säga med säkerhet men det verkar inte orimligt att tro att livets skola lär oss att anamma strategier som till exempel distraktion och kognitiv terapi i det ”tysta” mer eller mindre omedvetet.

Lästips:

Om kopplingen mellan personlighet och lycka:
Nettle, Daniel (2007) Personality – What makes you the way you are
Nettle, Daniel (2006) Happiness – The Science Behind Your Smile

Tekniker för att minska negativt tänkande:
Burns, David (2008) KBT – En självhjälpsbok

Filip Fors (www.filipfors.se)