Posts Tagged ‘lyckostrategi’

Tacksamhetens fördelar

tisdag, maj 8th, 2012

Lyckoforskningen visar att människor som uttrycker tacksamhet:

  • Har starkare immunförsvar och lägre blodtryck
  • Har högre nivåer av positiva känslor
  • Upplever mer glädje, optimism och lycka
  • Är mer generösa och empatiska
  • Känner sig mindre ensamma och isolerade

Tacksamhet främjar även positiva relationer och skapar gott arbetsklimat inom organisationer.

Text från lyckoaktivist.se

Referens: Wood, A. M., et al., Gratitude and well-being: A review and theoretical integration, Clinical Psychology Review (2010), doi:10.1016/j.cpr.2010.03.005

Ska vi kalla lycka för lycka?

tisdag, november 8th, 2011

gh-med-solen-2

Lycka, livstillfredsställelse, välbefinnande, välmående, livskvalitet, med mera. Kärt barn har många namn och vissa av begreppen för lycka har delvis olika betydelser.

Wikipedia definierar lycka som en känsla av varaktigt välbehag. Man kan också säga att lycka är att trivas med sitt liv och att må bra.

Problemet med ordet lycka är främst att för många associerar det med tillfälliga lyckokickar, ett stort leende, eller någon flummig bild med rosa moln.

Lycka är inte heller samma sak som hälsa, eftersom hur vi mår psykiskt inte behöver hänga ihop med hur vi mår fysiskt. ”Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det”.

Det finns två sorters lycka. Den ena är livstillfredsställelse – hur man ser på sitt liv i stort och hur nöjd man är. Den andra sortens lycka är välbefinnande – hur vi i snitt känner oss i enskilda ögonblick.

Hittills har lyckoforskarna främst fokuserat på livstillfredsställelsen. Detta delvis för att det har varit mycket enklare att fråga människor en gång än många gånger. Men med ny teknik är det inget större problem längre.

Nu kan du till och med mäta din lycka själv med mobil-appar som Mappiness till Iphone eller Keep track till Android. Då blir du tillfrågad vid slumpvisa tillfällen om din lyckonivå och vad du gör just nu, vilket sedan kan visas i diagram över hur ditt välbefinnande utvecklas över tid.

Men åter till lyckobegreppen. Ordet välbefinnande låter seriöst, men i folkliga sammanhang är det kanske ett lite väl akademiskt och torrt ord. Då kan man istället säga välmående, eller att må bra helt enkelt.

Begreppet livskvalitet är bredare än lycka, men det gör också att fler kan stödja begreppet livskvalitet.

Oavsett vilka ord vi använder, så är prat om vad som ger lycka något som kan väcka mångas intresse – även som ingång till att prata andra frågor, eftersom så många områden kan kopplas till lycka. Testa själv!

Göran Hådén

Texten är tidigare publicerad i Avtryck nr 3/2011.

1. Merry Mindful Christmas & a Happy New Now!

torsdag, december 23rd, 2010

shower of mindfulness

Detta är första delen av intro-kursen i mindfulness på lyckobloggen. Den kommer att ge dig enkla men väldigt praktiska tips på hur du kan finna närvaro i nuet över jul.

Varför ska man leva i nuet? Grunden i mindfulness är  den enkla principen att det enda som finns är här och nu. Det enda ögonblick du kommer att leva ditt liv är i nuet. Det här nuet. Det som har varit finns inte längre och framtiden finns inte än, för den har inte skapats ännu.

Men då lever vi ju redan i nuet även om vi inte är så medvetna om det, eller hur? Ja precis… Och ju mer närvarande vi är här och nu, desto mer medvetna blir vi om de tankar, känslor och handlingar som driver oss till hur formar våra liv. Och ju mer medvetna vi blir desto större möjlighet har vi att välja hur vi skapar vår vardag och våra upplevelse som vi egentligen vill (tex. julafton) och hur vi förhåller oss till det som triggar igång stress (tex. förväntningar som skapar julstress).

Många som börjat öva mindfulness upplever att närvaron till nuet bär med sig en enkel inre glädje som inte är beroende av yttre omständigheter (Inte ens yttre omständigheter som julklappar, Kalle Anka eller den perfekta julaftons stämningen!) Det är som om känslan av livstillfredsställelse, meningsfullhet och uppskattning av livet är nära sammankopplat med att vara närvarande i nuet.

1. Testa mindfulness i duschen:

Nästa gång du duschar, lägg märke till om du verkligen är närvarande där du är och känner vattnet mot huden. Kanske upptäcker du att du i tanken redan är påväg hemifrån eller pratar i telefon? Kanske brukar du ta med dig hela dagens första jobb-möte in i duschen? Eller nu över jul kanske du håller på att köpa sista julklapparna eller redan håller på att öppna julklapparna i duschen? Om det är så… kom ihåg att du aldrig behöver döma eller kritisera dig själv för att din uppmärksamhet vandrat iväg utan bara vänligt återvänd tillbaka till duschen och närvaron i det som sker i nuet. För vem vet, kanske är nuet bättre än du tror?

Merry Mindful Christmas önskar Lyckobloggen 🙂

Anna Gordh Humlesjö

Även ett falskt leende kan ge äkta lycka!

onsdag, oktober 6th, 2010


När du är glad så ler du, men du kan även bli glad av att le! Forskning visar att ett falskt leende kan ge äkta lycka och därmed automatiskt övergå till ett äkta leende. I alla fall om du har hög emotionell empati, vilket även medför att du omedvetet härmar andras miner i stor utsträckning.

Att dina miner kan påverka ditt humör kallas facial feedback-teorin. Psykologen Per Andréasson ligger bakom en ny avhandling om detta som precis publicerats vid Uppsala universitet.* Per intervjuas om avhandlingen här.

Bland annat tyder Andréassons avhandling på att den negativa effekten av ett argt ansiktsuttryck gäller de allra flesta, medan den positiva effekten av ett glatt ansiktsuttryck endast gäller människor med hög emotionell empati.

På bilderna ovan visar Per Andréasson det klassiska testet av hur hållandet av en penna ger olika miner som på olika sätt påverkar humöret.

Rimligen har vissa människor sedan urminnes tider själva upptäckt att ett falskt leende kan vara en fantastisk genväg till välbefinnande. Darwin skrev på 1800-talet att ”en emotion förstärks om man fritt ger uttryck för dess yttre tecken”.** Decennier av forskning har bekräftat den bilden.***

Kunskapen om facial feedback utvecklas dock kontinuerligt. I ett test med tio kliniskt deprimerade kvinnor i olika åldrar där varken läkemedel eller psykoterapi hjälpt dem, så blev 9 av 10 av med sin depression efter att deras sorge- och ilskerynkor tagits bort med botox! Den tionde blev mindre deprimerad.**** Botox kan dock minska din empati.

Kunskapen kring facial feedback skulle kunna tillämpas mycket mer än idag – det är ju faktiskt världens enklaste lyckotips! Så testa ofta att verkligen le med hela ansiktet. För mig ger det stor effekt, men som sagt – det verkar tyvärr inte fungera för alla.

Göran Hådén

Intressant? Andra om , , , psykisk ohälsa, , ,

* Andréasson, P. (2010). Emotional Empathy, Facial Reactions, and Facial Feedback. Uppsala universitet.

** Darwin, C.R (1896). The Expression of Emotions in Man and Animals. New York: Appleton. Sida 365.

*** Lyubomirsky, S. (2008). Lyckans verktyg – en vetenskaplig guide till lycka. Stockholm: Natur & Kultur. Sida 235-238.

**** Finzi, E. & Wasserman, E. (2006). Treatment of depression with botulinum toxin A: A case series. Dermatologic Surgery, 32: 645-650.

Brülde i DN

tisdag, april 27th, 2010

Stor och intressant artikel med Bengt Brülde i DN om lyckoforskning och att det för oss i ett rikt land är viktigare för lyckan att hjälpa andra än att bli lyckligare själva. Som tur är går dessa två mål ofta hand i hand. Läs artikeln här.

Göran Hådén

Några saker som är bra för både lyckan och klimatet

lördag, oktober 10th, 2009

Att engagera sig för något verkligt meningsfullt, som klimatet.
Att skapa mer samhörighet mellan människor genom ett stort gemensamt mål, som att klara klimatet.
Att köpa färre prylar.
Att korta arbetstiden.
Att undvika långpendling i bilköer.
Att minska köttkonsumtionen.
Att undvika klimatkatastrofer.

Göran Hådén

Personlighet och lycka: Neuroticism

onsdag, september 2nd, 2009

what-me-worry-715605

Sedan lyckoforskningen tog fart på allvar i slutet på 1990-talet har bilden börjat klarna allt mer kring vilka faktorer som påverkar människors lyckonivå. Idag kan forskarna ge hyggliga skattningar kring vilka faktorer som påverkar människors lycka och även om det ofta är svårt att säga med någon större precision hur stor betydelse olika faktorer har i jämförelse med varandra kan man skönja tydliga tendenser.

De flesta forskare är idag överens om att vår personlighet är den faktor som enskilt har störst betydelse för vår lycka, åtminstone i rika länder där de materiella grundbehoven är uppfyllda. I de flesta studier har de fem stora personlighetsdragen (Big 5) visat sig kunna förklara mellan 40-50 procent av skillnaderna mellan människors självskattade lycka inom ett land. Den fem stora personlighetsdragen är nästintill universella personlighetsdispositioner, i ganska hög grad genetiskt bentingade och de påverkar vår motivation, våra känslor samt hur vi tänker och handlar.

Vilken av de fem stora personlighetsdragen har då störst betydelse för i vilken grad en person uppger sig vara lycklig eller tillfreds med livet? Att skatta högt eller lågt på personlighetsdraget neuroticism har visat sig vara den enskilt viktigaste faktorn i de flesta studier. Neuroticism är alltså ett av de fem stora personlighetsdragen,  det är i ganska hög grad ärtligt och har identifierats i de flesta kulturer världen över. En neurotisk personlighetsläggning karaktäriseras av tendensen att frekvent uppleva negativa känslor. Neurotikern är ofta orolig, nervös och lynnig. Humörsvängnigar samt en tendens att ofta tvivla på den egna förmågan är en del av neurotikerns vardag. Likaså att ofta fundera på frågor som: ”Vem är jag?”, ”Vad ska jag göra av mitt liv?” och ”Har jag verkligen valt rätt spår i livet?”.  Personlighetsforskaren Robert McCrae har sagt att: ”Neurotikern försöker hitta sin självidentitet likt en rastlös insomnier som ständigt vrider och vänder sig i sängen utan att finna en bekväm position”.

Att skatta lågt på draget neuroticism kallas emotionell stabilitet. Den emotionellt stabile personen är alltså neurotikerns motsats. Den stabile personen oroar sig sällan för saker, brusar sällan upp över händelser som inträffar och när en negativ händelse inträffar rinner det av henne snabbt. Den stabile personen ägnar lite tid och åt att analysera sig själv och sina känslor och kan snabbt finna sig tillrätta i tillvaron. God självkänsla och en positiv framtidstro är andra kännetecken hos den stabile personen. Inget annat verkar alltså vara viktigare för att känna sig tillfreds med livet än att ha en stabil personlighetsläggning.

Evolutionspsykologen Daniel Nettle har i sin forskning intervjuat människor med olika personlighetsläggningar och något som slagit honom är att de personer som har en hög grad av neuroticism ofta är den grupp som allra mest uppskattar att bli intervjuade. Inte sällar vill de gärna tillkännage hur tacksamma det är över att de fått chansen att prata om sitt liv och sina känslor. Nettle menar att intervjusituationen ger neurotikern en chans att älta saker, något som hon ofta gillar att göra. Att neurotikern gillar att älta saker betyder emellertid inte att det nödvändigtvis gör henne lycklig, snarare tvärtom. En av mest framgångsrika metoderna för att bli lyckligare är att träna sig i att sluta älta saker (mer om detta i slutet).

Det är ingen tvekan om att negativa känslor har fyllt – och till viss del även fyller – en viktig funktion hos människan. Negativa emotioner fungerar som varningssignaler och uppmärksammar oss på hot från omgivningen. Nettle liknar den neurotiska personligheten vid en känslig brandvarnare som tjuter högt och ger ifrån sig ständiga falsklarm. I vissa miljöer under mänsklighetens historia har troligtvis hoten varit så många och allvarliga att en neurotisk personlighetsläggning haft ett otvetydigt överlevnadsvärde. Om aggressiva rovdjur lurar bakom hörnet kan det i allra högst grad vara funktionellt att ligga sömnlös och orolig på natten. I dagens trygga välfärdssamhällen råder det dock inte tvekan om att den höga frekvens av negativa emotioner som neurotikern upplever i de flesta fall inte fyller någon viktig funktion. Tvärtom visar forskningen att graden av neuroticism är relaterad till död i förtid och en mängd sjukdomar, såväl psykiska som fysiska.

Vi är alla mer eller mindre neurotiska, men hur ska vi bära oss åt om vi vill skruva ner reglaget mer mot det stabila hållet? Jag nämnde tidigare att tendensen att älta saker är starkt kopplat till den neurotiska personlighetsläggningen. Att analysera problem som finns i livet kan ofta vara nödvändigt men när detta inte leder till konstruktiva lösningar utan istället till fruktlöst grubblande har vi nått en återvändsgränd. Det finns ett flertal strategier för att hantera negativt tänkande och ältande, några av de som jag funnit mest lovande är dessa:

Distraktion: Inte sällan är det effektivaste sättet att bli av med negativa tankar att distrahera sig från dem med någon engagerande aktivitet som påkallar hjärnans uppmärksamhet. Det är exempelvis svårt att fortsätta älta problem samtidigt som man spelar ett engagerande dataspel eller läser en spännande deckare. En annan effektiv distraktionsmetod är fysisk träning eller att ägna sig åt någon annan aktiv fritidssysselsättning. Att engagera sig socialt och hjälpa andra människor brukar leda till att man blir mindre självupptagen och åtminstone för stunden glömmer bort sina negativa tankar. Självupptagenhet går ofta hand i hand med ältande.

Kognitiv terapi: Ibland hjälper det inte i längden att bara distrahera sig från ältande, då kan det vara effektivt att i en lugn stund försöka analysera sina problem på ett rationellt och konstruktivt sätt. Finns det fog för den negativa tanke som gnager i mig? Vilken nytta gör den? Hur skulle mitt liv vara om jag inte hade den här tanken? Att skriva ner svar på frågor som dessa brukar leda till att man känner sig bättre och i bästa fall lyckas man ompröva de destruktiva tankeföreställningarna.

Slutligen, även om personligheten är påfallande beständig över livet finns det studier som tyder på att vi blir mer emotionellt stabila med åldern. Vad detta beror är kan ingen säga med säkerhet men det verkar inte orimligt att tro att livets skola lär oss att anamma strategier som till exempel distraktion och kognitiv terapi i det ”tysta” mer eller mindre omedvetet.

Lästips:

Om kopplingen mellan personlighet och lycka:
Nettle, Daniel (2007) Personality – What makes you the way you are
Nettle, Daniel (2006) Happiness – The Science Behind Your Smile

Tekniker för att minska negativt tänkande:
Burns, David (2008) KBT – En självhjälpsbok

Filip Fors (www.filipfors.se)

8 tips för en lyckligare höst

måndag, augusti 31st, 2009

”Sunshine is delicious, rain is refreshing, wind braces us up, snow is exhilarating; there is really no such thing as bad weather, only different kinds of good weather.”
~John Ruskin

September har precis börjat och det snackas redan om höstmörker, höstångest och höstdepressioner. Är du en av dem som sörjer att sommaren är över och har du redan börjat fundera var du ska resa nästa år?

Varför ska alla alltid ”diskriminera” hösten framför andra årstider? Varför klagar vuxna på regn, mörker, och kyla när de älskade höstvädret som barn? Slutar mottot ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” gälla när man blir stor?

hostbild lyckoblogg1

Jag minns hur rolig och spännande hösten var för mig och mina kompisar när vi var  barn. Vi sprang omkring, kände vinden i håret och regnet mot ansiktet, vi hoppade i vattenpölarna, och lämnade spår i den leriga marken. Med frusna händer samlade vi färglada löv och nötter. Efteråt gick vi in i värmen för att njuta av ett skönt bad och en kopp varm choklad. Vi var lyckliga, även på hösten.

Som barn hade vi inga höstdepressioner. Vi vaknade tidigt, spenderade dagarna ute eller vid fönstret, och somnade när det blev mörkt. Höstarna var lugna, sköna och mysiga.

Idag lider nästan en halv miljon svenskar av höstdepressio- ner. Orsaken verkar vara brist på ljus utomhus, vilket leder till en förhöjd produktion av  ämnet melatonin (hjärnans sömnmedel) som annars bara bildas under natten. Eftersom dagarna är kortare på hösten blir man tröttare och segare än under den ljusa delen av året. Så säger experterna och det stämmer säkert
Men är det verkligen bristen på ljus som orsakar höstdepressioner, eller är det bristen på utomhusaktiviteter som är den egentliga boven? Ljuset finns där ute om dagarna, det är bara att gå ut och ladda. Vad vi gör istället är att spendera vår vakna tid inomhus, instängda hemma eller på jobbet, för att inte bli blöta, smutsiga eller frusna.

Visst, en del blir mer nedstämda på hösten, men det är inte hela världen. Att känna sig nere ibland är också bra. Vi borde inte vara rädda för lite morgontrötthet, sömnsvårigheter och sockersug på hösten (typiska symptom för höstdepression). Våra medfödda biologiska rytmer signalerar att ”maten” i naturen är slut efter sommaren och att det är dags att minska vår aktivitet för att spara energi. Under den lugna perioden får kroppen möjlighet att vila, rensa och reparera sig. Det är precis vad björnar gör när de går i ide.

”I trust in nature for the stable laws of beauty and utility. Spring shall plant and autumn garner to the end of time”
~Robert Browning

Vad vi gör är motsats till vad vi borde göra. Istället för att ta det lugnare och vara mer utomhus, arbetar vi som hårdast på hösten (inomhus) för att ta igen de timmar och pengar som vi spenderade under semestern. Även fritiden ska fyllas med nya aktiviteter på hösten. Vi planerar ett tufft träningsschema på gymmet (inomhus) för att bränna bort de extra kilona och det dåliga samvetet som sommarens mat och öl magiskt har förvandlats till. Vi anmäler oss till nya kurser (inomhus) för att vi är så laddade och inspirerade efter sommaren. När vi  till slut äntligen väljer att vila, hyr vi en film och slappar i soffan (inomhus).

Istället borde vi njuta av hösten och uppleva den på riktigt. Det är okej att längta tillbaka till sommaren och se fram emot våren – men hösten är här och nu. Och den väntar på att vi ska komma ut, till ljuset.

Här kommer åtta förslag på vad du kan göra för att få en gladare och piggare höst:

1. Älska hösten. Visualisera mysiga höstkvällar som du har upplevt tidigare. Ta fram känslan och behåll den i nuet.

2. Acceptera det naturliga. Fundera över naturliga lagar och våra biologiska rytmer. Vi är skapade för en låg aktivitet med mer mat och sömn under hösten. Det är bra för oss.

3. Våga vara nedstämd ibland. Tänk på att det är viktigt att uppleva hela spektrumet av känslor i livet, även sorg och nedstämdhet. Det tvingar oss att ta det lugnt, reflektera och ladda om.

4. Sov mer. Det är nyttigt att somna lite tidigare under de mörkare årstiderna, men försök att gå upp tidigt. Missa inte de ljusa timmarna under hösten.

5. Ät frukt när du känner dig hungrig och hängig. Vi känner för en mer kolhydratrik kost under hösten.

6. Vistas i dagsljuset. Sitt nära fönstret och gå ut på rasterna, på jobbet eller i skolan. Planera in utomhusaktiviteter på helgerna.

7. Tänd fler lampor. Tänd många lampor hemma och på jobbet, om det är mörka dagar. Använd gärna energi-lampor för att skona miljön.

8. Upplev hösten. Gå ut i regnet och bli blöt. Ta en varm dusch efteråt och sätt på dig torra kläder. Avnjut en kopp grönt te och somna tidigt.

Har du några egna tips? Kommentera gärna.

Armen Doslic
E-post: armen_doslic@hotmail

Att vara sin egen lyckas smed

måndag, augusti 31st, 2009

En sällsynt fågel, lyckan, skriver Hjalmar Söderberg i sin bok Martin Bircks ungdom. Om man med lycka menar en miljonvinst eller ett stort arv så har författaren rätt. Men lycka är så mycket mer och vi kan som den romerske historikern Sallustius menade vara vår egen lyckas smed.

Lyckan är ett pussel och vi måste lägga det själva. Det visar resultaten från det nya forskningsområdet positiv psykologi. Om dessa forskningsresultat och hur de kan omsättas i praktiken för att ge oss större livstillfredsställelse och därmed högre lyckokänsla kommer mina medbloggare och jag att berätta om framöver.

Ett första tips: Gör någon glad! Det är märkvärdigt hur det lyfter vårt humör. Vad kan man då göra? Ring någon som är sjuk eller sitter ensam. Erbjud dig att vara hundvakt en dag så att matte/husse kan uträtta tidskrävande ärenden i lugn och ro. Eller uträtta ett ärende åt någon som inte är så rörlig: gå med kemtvätt, lämna en bok på biblioteket eller köpa medicin.

Det finns så mycket vi människor kan göra för varandra. Och vi slår två flugor i en smäll. Den som får vår hjälp och omtänksamhet blir glad. Forskning har visat att vårt eget lustcentrum i hjärnan samtidigt får en kick och vi blir lite gladare.

Görel Kristina Näslund