Posts Tagged ‘lyckopolitik’

Reinfeldt om lycka

måndag, juni 28th, 2010

TT: Har regeringens politik gjort folk lyckligare?

– Lyckligare? Det är ett svårt begrepp, men jag tror i grunden att Sverige som land har anledning att ha en befolkning som kan känna lycka i större utsträckning än många andra delar av vår värld, säger statsminister Fredrik Reinfeldt.

Det är mig veterligen första gången som någon stor media frågat en sittande statsminister om dennes politik har gjort folket lyckligare. Även SVT, Expressen och Aftonbladet har skrivit om detta, dock med annat huvudfokus.

Utöver detta så tar TT-artikeln upp hur en rad hälsofaktorer har förändrats under Reinfeldts styre – vissa positiva, andra negativa. Men bara för att två förändringar har skett under samma tidsperiod, så behöver det ju inte innebära att det finns ett samband mellan dessa två förändringar. Det är ett misstag som återkommer gång på gång i samhällsdebatten.

Själv har jag till exempel svårt att tro att den kraftigt ökade försäljningen av pepparkakor, som TT tar upp, beror på regeringens politik 🙂

TT:s artikel visar på behovet av regelbundna stora mätningar av människors välbefinnande – både övergripande och som ett snitt av hur lyckliga olika individer känner sig i enskilda ögonblick. Tillsammans med gedigna vetenskapliga undersökningar av andra faktorer skulle vi då trovärdigt kunna utvärdera hur olika regeringars politik över tid faktiskt påverkat folkets lycka.

Göran Hådén

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, hälsa, , , ,

Jämlika samhällen mer välmående än andra?

söndag, februari 14th, 2010

Ny forskning från epidemiologen Richard Wilkinsons och antropologen Kate E Pickett visar att jämlikhet i samhällen är en viktig parameter för lycka. Små inkomstskillnader i samhället gör människor både friskare och mer välmående och man slipper dessutom många sociala problem.

Rika samhällen med stora inkomstklyftor har betydligt större problem med psykisk ohälsa, kriminalitet, övervikt, låga utbildningsnivåer och olika typer av missbruk. Det verkar även som att nivåer av tillit ökar i mer jämlika samhällen.

Deras forskning talar för att hela befolkningen drar fördel av ökad jämlikhet, även om de som har det allra sämst vinner mest. Höjd BNP och växande rikedom har länge betraktats som lösningen på många samhällsproblem, men ett sådant samband ses bara i  fattigare länder. För världens rikaste länder leder mer ojämlikhet till större sociala problem, oavsett hur hög landets BNP är.

Enligt Statistiska Centralbyrån är skillnaden i inkomst mellan rika och fattiga i Sverige nu den största på trettio år. Forskarna anser att om ett land skulle koncentrera sig på att göra samhället mer jämlikt skulle dess befolkning må bättre. Jämlikheten verkar alltså inte bara ha ett moraliskt värde, utan kan också ses som ett medel på väg mot ett bättre samhälle.

Läs mer på http://www.equalitytrust.org.uk/

Frida Johnsson

Därför ska vi tala om lycka i politiken

söndag, december 6th, 2009


Man kan fråga sig vad målet med all politik ska vara? Vilket samhälle vi i grunden vill ha. De allra flesta anser att målet för politiken och samhället i stort ska vara att främja människors välmående. Minska lidandet och öka lyckan.

Det gamla talesättet ”var och en sin egen lyckas smed” visar sig stämma bra enligt forskningen. Vi skapar själva vår egen lycka, vi producerar den snarare än konsumerar den. Men vi behöver förutsättningar för att kunna bli lyckliga och att kunna undvika det som leder till stress eller lidande och därmed olycka.

En politik bör föras för att skapa bästa förutsättningar för lycka. Vi har länge trott oss veta vad som ger utveckling, hälsa och välmående. Ett ökat välstånd har genom åren blivit allt starkare ihopkopplat med dessa värden. Idag är dock sambandet inte lika klart.

Lyckoforskningen kan här vara ett stöd för att föra samhället i en mer hållbar riktning. Mått som BNP för länders utveckling, säger mycket lite om hur bra folket, naturen eller världen i stort mår. Om vi strävar efter långsiktigt välmående måste vi värdesätta annat än bara ekonomi. Framtida generationers och andra länders rätt till välmående och hälsa måste räknas in.

Lycka är en del i politiken, precis som den varit sedan Aristoteles eller Benthams dagar. I vår tid där 00-talet präglats av ökade hot i världen såsom terrorattacker, tsunamin, klimat- och finanskris har trenden här hemma gått mot ökad ytlighet och konsumtionshets. I sken av allt detta är det inte konstigt att frågan om lycka blivit allt mer aktuell.

I dagens politik, som anses sakna visioner, kan lyckoforskningen vara ett välbehövligt tillskott till diskussion om en bättre utveckling. En utveckling med tillväxt i kultur, bildning, social gemenskap, hälsa och allt annat vi vet skapar lycka.

Det är inte en forskares roll att agera politiker, och det är obetänksamt av politiker och göra politik av varje nytt forskningsrön. Men en samlad forskarkår kan peka ut riktningen som är farbar, och ge politiker resultat att stödja sig på när de sätter upp visioner och lägger fram förslag.

På samma sätt som varje människa bör sträva efter hälsa och välmående, bör ett samhälla sträva efter att ge förutsättningar för lycka. Endast med en sådan strävan kan vi få den samhällsutveckling som vi behöver och i grunden vill ha.

Frida Johnsson

Wolfers of lycka, jämlikhet och tillväxt

fredag, september 4th, 2009

Wolfers_2En intressant intervju med en av lyckoforskningens stora namn Justin Wolfers finns att lyssna på här: http://www.voxeu.org/index.php?q=node/3808

Wolfers publicerade tillsammans med kollegan Betsey Stevenson en mycket uppmärksammad studie för drygt ett år sedan som visade att tillväxt leder till ökad lycka i både fattiga och rika länder. Detta är ett av de mest uppmärksammade resultaten i lyckoforskningens historia eftersom man under flera årtionden trott att ekonomisk tillväxt inte har någon effekt på genomsnittslyckan i ett land. I radiointervjun berättar Wolfers bland annat om dessa resultat samt att man vid ett mycket tidigt skede kunde se en nedgång i Amerikanarnas lycka i samband med den ekonomiska kris vi nu upplever. Gallup i USA genomför just nu det mest ambitiösa forskningsprojekt av lycka, hälsa och levnadsförhållanden som någonsin gjorts i ett land. Ett slumpmässigt urval av 1000 amerikaner intervjuas varje dag 365 dagar om året. Detta gör att Wolfers och andra forskare kan studera lyckoförändringar samt hur dessa är kopplade till samhällsförändringar i detalj över tid.

Än mer intressant är kanske den pågående forskningsöversikt Wolfers och Stevenson just nu arbetar med. Översikten handlar om kopplingen mellan ekonomisk jämlikhet och lycka. Kan vi få ett lyckligare samhälle genom att öka den ekonomiska jämlikheten mellan människor? Det finns ett flertal tidigare studier där man testat hypotesen att ökad jämlikhet på landsnivå leder till högre genomsnittlig lycka. Dessa studier har funnit blandade resultat där man i vissa fall hittat en positiv effekt av jämlikhet, i vissa en negativ effekt och i vissa studier ingen effekt alls. Av detta har många forskare dragit slutsatsen att ekonomisk jämlikhet troligen inte har någon effekt på landslyckan, varken positiv eller negativ. Wolfers menar emellertid att detta är en förhastad slutats. Han menar att anledningen till att man inte funnit något robust samband beror på att det finns en alldeles för liten spridning i jämlikhet bland världens länder och att detta omöjliggör tillförlitliga statistiska analyser av sambandet. Wolfers poängterar därför att lyckoforskningen inte kan ge någon politisk vägledning när det gäller frågan om jämlikhet och lycka på landsnivå. På individnivå har man emellertid funnit att inkomstens effekt har en avtagande marginalnytta vilket innebär att en inkomstökning har större effekt på lyckan för en låginkomsttagare än för en höginkomsttagare. Wolfers menar att han själv tycker detta samband indirekt tyder på att ökad jämlikhet sannolikt höjer genomsnittslyckan i ett land.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Dags att göra denna värld lite lyckligare?

tisdag, september 1st, 2009

Om politik för lycka

Att man inte kan köpa lycka för pengar är en gammal sanning de flesta nog kan skriva under på. Det är klyschigt, nästan trivialt, men ändå har vi märkvärdigt svårt att riktigt ta det till oss. De flesta svenskar verkar ändå medge att de tror att lite mer pengar skulle öka just deras lycka. Men forskningen talar sitt tydliga språk och visar att vi överskattar pengarnas inverkan på vårt välbefinnande. Vinnare på lotto upplever förvisso ett lyckouppsving en tid men är snart tillbaka på samma välmåendenivå som innan vinsten. På samma sätt har den stora ekonomiska utvecklingen inte märkbart följts av ett ökat välmående i västvärlden. Vi verkar lika lyckliga idag som för trettio, kanske femtio år sedan. Detta ger viktiga signaler både till oss själva och våra politiker.

Vi bör snarast överge det som endast ger en illusion av att göra oss lyckliga. Den ihärdiga jakten på pengar och ökad konsumtion får oss inte att må bättre och är dessutom inte långsiktig hållbar. För lyckoforskningens resultat handlar inte främst om att välmående västerlänningar ska maximera sin lycka till varje pris. Det är också en rättvisefråga där vår ständiga jakt på illusioner ger bieffekter för miljön, klimatet och människor i andra länder. Resultaten av forskningen är en obekväm sanning för många av oss. Varje spenderad krona utöver våra basbehov ger mycket liten effekt på vårt välmående här i Sverige. Samma krona skulle däremot ge en markant lyckoökning om den spenderades på nödvändigheter som mat eller tak över huvudet i ett utvecklingsland.

Vi vet allt detta, och har viljan att börja göra något, ändå är det ofta mycket svårt att förändra sitt eget liv. Där har politiker och personer i ledande positioner i samhället en viktig roll att spela. Vi behöver ett samhälle som kan skapa förutsättningar för ökad lycka.  Det innebär inte fler restriktioner eller politiker som bestämmer vad som gör oss lyckliga.  Frihet är bland det viktigaste ur lyckoperspektiv. Frihet att göra vad man vill. Men det betyder inte oändligt med valmöjligheter för saker som toapapper, kaffe eller telefonbolag. Vi behöver frihet att kunna välja bort de banala valen och ägna tid åt det som verkligen betyder någonting.

John Stuart Mill talade redan på 1800-talet om den växande ekonomins nytta upp till en viss nivå, sedan skulle andra saker växa såsom kulturen och den fria tiden. Den tiden är nu och det är dags att börja en utveckling mot ett mer humant och hållbart samhälle där pengar är ett medel och inte ett mål för våra liv och för samhället.

Det är många som börjar inse detta runt om i världen. Finansinstitut i såväl Australien, Frankrike som England håller intensivt på att hitta nya mått för att mäta ett lands utveckling och välstånd i andra termer än BNP och där befolkningens faktiska välbefinnande räknas in.  

Vi har goda skäl att vara kritiska till en del studier som försöker mäta lycka hos individer. Som all forskning måste den kritiskt granskas och kanske särskilt inom en så ny forskningsgren som denna. Men det betyder inte att det är mindre viktigt. Om personer kan svara på hur det mår och uppfattar livet bör vi ta det på allvar. Varje år gör regeringen upp en budget över Sveriges ekonomi där varje enskild krona noga räknas in. Om vi gjorde en bråkdel av detta för att beräkna hur dessa investeringar bidrar till mer välmående vore mycket vunnet.

På många sätt visar lyckoforskningen det vi alltid har vetat. Det handlar om allas rätt till sysselsättning och arbete. Om nära sociala relationer och tillit till samhället. Om att få ägna sig åt meningsfulla fritidsintressen eller göra karriär om man trivs med det. Fler och fler börjar inse att mer fritid och mindre stress, pengar och konsumtion även kan vara lyckan här hemma.

Det är dags att göra världen till en lite lyckligare plats. Och förutsättningarna för detta har aldrig varit så goda – det är dags att ta lyckoforskningen och dess resultat på allvar.

Frida Johnsson