Inlägg märkta ‘lyckoforskning’

30 dagars lyckoboost

måndag, 10 september, 2012

Idag startar jag en 30 dagars lyckoboost med verktyg från lyckoforskningen på facebook. Under en månad kommer jag varje dag posta ett tips på enkla saker du kan göra för att hålla välbefinnandet och lyckonivåerna uppe i höstmörkret. När hösten är här på riktigt om en månad kommer du ha provsmakat ett smörgåsbord med 30 olika lyckoboostande aktiviteter som du kan fortsätta med för att ta hand om ditt välbefinnande under hela vintern (och livet!). Gilla Katching! Coaching på facebook så får du en daglig lyckoboost i din newsfeed.

Jag rekommenderar dig att prova alla strategier minst en gång och göra dem du gillar bäst till en vana. Precis som alltid ger övning färdighet, det gäller även lycka.

happiness-is-a-way-of-travel

Linnea Molander www.katchingcoaching.se


Mer lycka av brons än av silver

söndag, 20 mars, 2011

Bronsmedaljörer blir oftare lyckligare än de som tar silver i en idrottstävling. Det här beror på att bronsmedaljörerna nöjt jämför sig med de som inte fick någon medalj, medan silvermedaljörerna mer missnöjt jämför sig mer med guldmedaljörerna. Källa.

Se själva på bilden nedan, ser inte bronsmedaljören lite lyckligare ut än silvermedaljören? ;)

Silver vs brons

Göran Hådén

De flesta totalförlamade är lyckliga

fredag, 25 februari, 2011

Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det. Det stämmer förbluffande ofta. I en ny studie uppgav hela 72 procent av de totalförlamade att de var lyckliga. Vår förmåga till anpassning är fantastisk.

Göran Hådén

Databas samlar all lyckoforskning

fredag, 22 oktober, 2010

Lyckokarta

Visste du att det finns en databas vars syfte är att lagra all världens forskning om lycka? Den heter World Database of Happiness och skapades för drygt tio år sedan av forskare vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam med lyckogurun Ruut Veenhoven i spetsen. Veenhoven deltog för övrigt på Charity Internationals första lyckokonferens 2007 i Göteborg.

I lyckodatabasen ingår flera tusentals studier och den fylls på med hundratals nya varje år. Den största delen av forskningen sker inom områdena psykologi och sociologi, men det blir allt vanligare att även ekonomer forskar om lycka.

På lyckodatabasens hemsida kan man bland annat jämföra hur lyckliga befolkningarna i ett 150-tal länder är och vilka olika metoder det finns för att mäta lycka.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om  och lyckoforskning.

Ludvig Lindström

Även ett falskt leende kan ge äkta lycka!

onsdag, 6 oktober, 2010


När du är glad så ler du, men du kan även bli glad av att le! Forskning visar att ett falskt leende kan ge äkta lycka och därmed automatiskt övergå till ett äkta leende. I alla fall om du har hög emotionell empati, vilket även medför att du omedvetet härmar andras miner i stor utsträckning.

Att dina miner kan påverka ditt humör kallas facial feedback-teorin. Psykologen Per Andréasson ligger bakom en ny avhandling om detta som precis publicerats vid Uppsala universitet.* Per intervjuas om avhandlingen här.

Bland annat tyder Andréassons avhandling på att den negativa effekten av ett argt ansiktsuttryck gäller de allra flesta, medan den positiva effekten av ett glatt ansiktsuttryck endast gäller människor med hög emotionell empati.

På bilderna ovan visar Per Andréasson det klassiska testet av hur hållandet av en penna ger olika miner som på olika sätt påverkar humöret.

Rimligen har vissa människor sedan urminnes tider själva upptäckt att ett falskt leende kan vara en fantastisk genväg till välbefinnande. Darwin skrev på 1800-talet att ”en emotion förstärks om man fritt ger uttryck för dess yttre tecken”.** Decennier av forskning har bekräftat den bilden.***

Kunskapen om facial feedback utvecklas dock kontinuerligt. I ett test med tio kliniskt deprimerade kvinnor i olika åldrar där varken läkemedel eller psykoterapi hjälpt dem, så blev 9 av 10 av med sin depression efter att deras sorge- och ilskerynkor tagits bort med botox! Den tionde blev mindre deprimerad.**** Botox kan dock minska din empati.

Kunskapen kring facial feedback skulle kunna tillämpas mycket mer än idag – det är ju faktiskt världens enklaste lyckotips! Så testa ofta att verkligen le med hela ansiktet. För mig ger det stor effekt, men som sagt – det verkar tyvärr inte fungera för alla.

Göran Hådén

Intressant? Andra om , , , psykisk ohälsa, , ,

* Andréasson, P. (2010). Emotional Empathy, Facial Reactions, and Facial Feedback. Uppsala universitet.

** Darwin, C.R (1896). The Expression of Emotions in Man and Animals. New York: Appleton. Sida 365.

*** Lyubomirsky, S. (2008). Lyckans verktyg – en vetenskaplig guide till lycka. Stockholm: Natur & Kultur. Sida 235-238.

**** Finzi, E. & Wasserman, E. (2006). Treatment of depression with botulinum toxin A: A case series. Dermatologic Surgery, 32: 645-650.

Hur kan vi jobba med lycka i skolan?

onsdag, 9 juni, 2010

I senaste numret av lärartidningen Skolvärlden, så debatterar jag och Johan Norberg vilken roll lyckoforskningen eventuellt kan ha i skolan. Vi håller egentligen med varandra en hel del i detta. Artiklarna finns här och är möjliga att kommentera.

Utöver artikeltexten kan jag tillägga att det här med lycka som eget ämne inte är något som är aktuellt i nuläget. Även fast lyckoforskning redan finns som eget ämne på Högskolan i Skövde, Uppsala universitet och Umeå universitet.

Istället startar vi nu ett nätverk på lyckoaktivist.se för lärare och andra som vill jobba med att integrera lyckoforskning inom de befintliga ramarna i skolan.

Göran Hådén

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, , , , ,

Artiklarna debatteras även livligt på bloggen Örfilar & Gladsparkar.

Sammanfattning – tips på fördjupning

torsdag, 3 juni, 2010

Det här är del 4 av 4 i en överblick av lyckoforskningen.

Tips på fördjupning

  • Boken Lyckans verktyg av Sonja Lyubomirsky (2007), är en pedagogisk och vetenskapligt baserad guide till hur man som individ blir lyckligare. Den säljs nu billigt som pocket.
  • Boken Lycka på fullt allvar av Katarina Blom och Sara Hammarkrantz (2014) är en nyare och bra introduktionsbok till positiv psykologi.
  • Boken Lycka och lidande av Bengt Brülde (2007), är en gedigen genomgång av begrepp, metod och förklaring.
  • FN:s rapport om lycka (2012).
  • Happier är en sida där tusentals fördjupar sig genom övningar och tester i hur man enligt forskningen bäst blir lyckligare.
  • Via appen Keep track till Android och Mappiness till Iphone kan du gratis mäta ditt välbefinnande i slumpvis utvalda ögonblick och få diagram hur du utvecklas över tid. Dina resultat har även forskarna nytta av. Se här.
  • En sida som har ambitionen att samla all lyckoforskning och göra den sökbar är World Database of Happiness.
  • Ungefär varannan månad kommer det nya vetenskapliga artiklar om lyckoforskning i Journal of Happiness Studies.
  • Happy Planet Index är en sida som rankar länder utifrån befolkningens lyckonivå och livslängd, med avdrag för graden av miljöförstöring.
  • Global Happiness Organization är en förening som sprider lyckoforskarnas budskap med aktioner, artiklar, konferenser, med mera. Grundade Lyckobloggen.
  • I Skövde kan man läsa en mycket populär treårig högskoleutbildning, Psykologisk coach, om hur man gör andra lyckligare. En del lyckokurser finns också på andra svenska lärosäten.
  • Det hålls flera studiecirklar om lyckoforskning. Hör av dig till Global Happiness Organization så kan vi se om det kan ske även i din stad. Om inte annat kan vi ofta skicka en föreläsare.

Hör gärna av dig med synpunkter, om du vill veta mer om något av det jag skrivit om här, eller om du söker källan till något påstående.

Lycka till med lyckan!

Göran Hådén

Referenser
Brülde; B. (2007). Lycka och lidande: begrepp, metod, förklaring. Lund: Studentlitteratur.
Lyckobloggen. (2009-2012). http://www.lyckobloggen.se
Lyubomirsky, S. (2008). Lyckans verktyg – en vetenskaplig guide till lycka. Stockholm: Natur & Kultur.

Intressant? Andra om lyckoforskninglyckaforskningglädjepsykologi

Sammanfattning – så kan vi bli lyckligare

tisdag, 1 juni, 2010

Det här är del 3 av 4 i en överblick av lyckoforskningen.

Så kan vi bli lyckligare

Några lyckotips för politiken
Se till att alla har sina grundbehov tillfredsställda. Det är förmodligen det enklaste sättet att genom politiken öka lyckan och minska lidandet.

Vad som är grundbehov beror dock på vad vi jämför oss med. Folk som kallas fattiga i Sverige idag lever ändå materiellt sett som kungar gjorde för 100 år sedan. 1973 tyckte 13 procent i USA att det var nödvändigt med luftkonditionering i bilen. År 2005 var det 41 procent. Våra krav ökar ständigt.

  • Till ”alla” bör vi även räkna kommande generationer, människor i andra länder och djuren.
  • Tillför mycket mer resurser till lyckoforskningen och dess spridning. Till exempel bör vi ha regelbundna stora mätningar av människors välbefinnande – både övergripande och som ett snitt av hur lyckliga olika individer känner sig i enskilda ögonblick. På sikt kan det vara dags för en lyckominister.
  • Korta normalarbetstiden. Det ökar friheten, minskar arbetslösheten och gynnar miljön.
  • Minska behovet av långa avstånd till jobbet genom bättre samhällsplanering.
  • Tvinga inte människor att flytta för att få nytt jobb.
  • Korta köerna kraftigt till psykiatrin.
  • Stimulera idrott och motion.
  • Begränsa reklamen.
  • Det viktigaste just nu bör vara att klara klimatet.

Politiken kan inte göra människor lyckliga, men politiken kan skapa bättre förutsättningar, eller åtminstone låta bli att sätta käppar i hjulet för folks lycka. Självklart bör även perspektivet lycka påverka politiken.

Lyckoläget i världen
Sedan 1970-talet har lyckan ökat väldigt lite i de flesta rika länder, i några länder har lyckan till och med minskat.

De länder som gör bäst ifrån sig i förhållande till sin välfärdsnivå är länder i Latinamerika och öar. I före detta Sovjet är däremot lyckan låg i förhållande till välfärdsnivån.

I Storbritannien försöker både regering, opposition och lokala företrädare att anamma lyckoforskningen.

I Bhutan, ett fattigt litet land mellan Indien och Kina med mycket oförstörd natur, mäter man landets framgång i lycka istället för i BNP. År 2008 införde deras kung till stor del demokrati i Bhutan, och sa att det var i hopp om att det skulle öka lyckan i landet!

FN antog 2011 resolutionen Happiness: towards a holistic approach to development, som handlar om att länder bör arbeta med att ta fram mått som bättre fångar lycka och välbefinnande. Resolutionen uttryckte också att lycka är ett grundläggande mänskligt mål som bör vara vägledande för politiken.

Lyckoläget i Sverige
I Sverige ligger den genomsnittliga lyckonivån på knappt 8 av 10. De lokala skillnaderna är små, lyckan är dock högre i bland annat Östersund. Vi är bland de lyckligaste länderna i världen, men vår lyckonivå har knappt förändrats ett dugg sedan den första mätningen i samma serie 1982. Det är ett stort misslyckande för politikerna som det talas tyst om. 

Ungefär var tionde svensk anger 10 av 10 som sin lyckonivå. Om de blir ännu lyckligare kommer det alltså inte att synas i statistiken. Cirka en halv procent anger 1 av 10 som sin lyckonivå. 

Av partierna är det hittills mest Miljöpartiet som intresserat sig för lyckoforskningen, bland annat med positivt uppmärksammade motioner i riksdagen och lokalt, samt rapporten Nya mått på välfärd (2013).

Koppla samman klimat och lycka
Jag nämnde att det viktigaste politiker kan göra för lyckan just nu förmodligen är att klara klimatet. Men det kan även vara så att det viktigaste klimatkämpar kan göra nu är att börja prata lycka, för att på så sätt få med sig folk på en stor omställning av samhället.

Eftersom vi har så pass snedvridna föreställningar om vad som är viktigt för lyckan, så känner inte många till (eller beaktar) att en rad aspekter av en klimatvänligare livsstil faktiskt kan öka den personliga lyckan. Bland annat visar forskningen att människor med materiella värderingar är mindre lyckliga än andra.

Det är också så att den som oroar sig mest för miljön, men gör något åt det, faktiskt mår bättre än snittsvensken.

Dessutom gör ju lyckliga människor mer gott för andra.

Alla människor kan få en välbehövlig känsla av samhörighet inför det gemensamma målet att nu klara klimatet. Strävan efter att öka sitt eget välbefinnande och strävan efter att klara klimatet har alltså goda möjligheter att gå hand i hand.

Göran Hådén
goran.haden@globalhappiness.com

Mental miljö-piller

Intressant? Här finns även andra som skrivit om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologihälsa, samhälle

Sammanfattning – så kan du bli lyckligare

måndag, 31 maj, 2010

Det här är del 2 av 4 i en överblick av lyckoforskningen.

Så kan du bli lyckligare

Övergripande om tipsen
– Att något är bra för människor i snitt, innebär förstås inte att det är bra för alla. Utgå ifrån de här råden, men testa dig fram till vad som passar dig.
– De flesta lyckoforskningsstudier är gjorda i rika länder i väst, främst i USA.
– Råden gäller normalmående människor och sammanfaller endast ibland med vad deprimerade människor behöver.
– Precis som med ens hälsa, så bör man tänka på lyckostrategier varje dag för att uppnå en bestående effekt.
– Försök inte förändra allt samtidigt.
– Variera dig.

Några faktorer och tips som höjer individens lycka
Attityder. ”Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det”. Det är viktigare för vår lycka hur vi upplever vår hälsa och utseende, än hur det faktiskt är med vår hälsa och utseende.
* Att ha en partner och nära vänner. Att ägna mycket tid åt att umgås med vänner och prata med folk.
* Sluta aldrig utvecklas och lära dig, men gläds samtidigt över det du har och kan. Vägen är målet.
* Ett eventuellt överflöd av pengar bör ses som en bonus som används till lagom dos av rätt sorts upplevelser, välgörenhet och att lönearbeta mindre – inte till saker. Ting tar tid.
* Dyra saker som sällan används kan vi äga tillsammans med grannarna. Det stärker sociala relationer, ökar tryggheten och sparar pengar och miljö.
* Upptäck smultronställen på nära håll och var närvarande här och nu. Det kan vara minst lika givande som att flyga till Thailand.
* Att uppleva meningsfullhet, till exempel genom ens arbete eller religiösa tro. Finn det som är djupt meningsfullt för dig och följ det.
* Se till att du har en aktiv fritid – både socialt och fysiskt.
* Ägna dig åt lagom utmanande aktiviteter – flow.
* Försök utveckla dina bästa karaktärsdrag.
* Lita på dina medmänniskor.
* Jämför dig inte med andra.
* Undvik perfektionism.
* Sov mer och djupare.
* Lär dig förlåta.
* Motionera.
* Meditera.
* Älta inte.

Några enkla tips att börja med
Var tacksam. Skriv en gång i veckan ner fem saker du är tacksam för. Du kan även skriva varje dag så länge det inte känns som slentrian. Det här är ett enkelt sätt att stimulera det positiva tänkandet. Det kan till och med ge effekt att enbart tänka på en bra sak som hänt under gårdagen.
Var snäll. Ägna en dag i veckan åt att göra några ovanliga goda gärningar mot vänner och främlingar. Förvänta dig inget i gengäld, utan se eventuella gentjänster som en ren bonus.
Sätt upp mål. Att sätta upp mål är bra för lyckan, vilket gör att nästan alla lyckometoder fungerar till en början…
Le! Även ett falskt leende kan faktiskt ge äkta lycka :)

Några faktorer som spelar mycket liten roll för individens lycka
Hög lön.
* Intelligens.
* Utbildningsnivå.
* Könstillhörighet.
* Äga stor, fin villa.
* Utseende (utom för unga kvinnor).
* Om man bor i storstad, småstad eller på landsbygden.
* Vara förälder. Det verkar vara mest lyckobringande att ha barn när man är pensionär och får barnbarn, medan egna småbarn i snitt verkar sänka lyckan något.

Tillvänjningseffekten
Vi överskattar oftast hur mycket olika saker kommer att påverka vår lycka, och vi kan vänja oss väldigt fort. Att bli miljonär på lotteri behöver inte höja ens lycka och att bli delvis förlamad i en olycka behöver inte sänka ens lycka.

Samma sak är det med mer prylar – det kan ge kortsiktig lycka med den senaste mobilen, men väldigt snart efter inköpet är den nya mobilen inte så modern längre. Det blir lätt en statusjakt där vi ständigt ligger steget efter. Då gäller det att inte jämföra sig så mycket uppåt.

Lyckliga och nöjda människor känner inte samma sug efter att överkonsumera. De ställer till problem för reklamen, som bygger på att vi aldrig får vara nöjda med det vi har, att det ständigt skapas nya behov och att vi ständigt påminns om hur lyckade andra verkar.

Göran Hådén
goran.haden@globalhappiness.com

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologihälsa, samhälle

Sammanfattning – om lyckoforskning

söndag, 30 maj, 2010

Det här är del 1 av 4 i en överblick av lyckoforskningen.

Varför bry sig om lyckoforskning?
Lycka, välbefinnande, välmående, positiva känslor, livskvalitet… Kärt barn har många namn och hur olika ord ska definieras kan diskuteras. Men enkelt sett är lycka att trivas med sitt liv och må bra.

Vissa ser lycka som det övergripande målet för allt, andra ser det som ett av flera centrala värden i livet. Ytterst få ser dock lycka som oviktigt och ointressant. De som ändå gör det ska veta att lyckliga människor gör mer gott för andra, är mer kreativa, trevligare, friskare och lever längre.

I hela mänsklighetens historia har det spekulerats kring vad som gör oss lyckliga – nu finns fakta!

Att prata om lyckoforskning är dessutom ett utmärkt sätt att väcka intresse för andra frågor – både offentligt och i vardagliga samtal.

Positiv psykologi förebygger depressioner
Världshälsoorganisationen (WHO) tror att depression år 2020 kommer att vara den näst vanligaste dödsorsaken i världen och påverka 30 procent av alla vuxna.

Vi bör jobba förebyggande mot depressioner och inte bara försöka göra redan sjuka människor friskare, vilket psykologin i många år nu varit fokuserad på.

Vi behöver positiv psykologi, som bevarar och förstärker det friska. 2009 hölls den första världskongressen om positiv psykologi i USA. I Skövde kan man läsa en mycket populär treårig högskoleutbildning, Psykologisk coach, om hur man gör andra lyckligare.

Lyckoforskning är psykologi, men även sociologi och nationalekonomi. Under 00-talet slog lyckoforskningen igenom på bred front. Vi vet nu så pass mycket att vi kan börja göra politik av lyckoforskarnas resultat.

Vad bestämmer vår lyckonivå?
Cirka hälften av skillnaderna mellan olika människors lyckonivå beror på vilka gener vi har, vilket vi (ännu) inte kan påverka. Cirka 10-15 procent beror på omständigheterna – bostad, partner, jobb, med mera. Kvar är 35-40 procent som du kan påverka helt själv! I framtiden kanske ännu mer om kraftfullare lyckostrategier utvecklas.

Hur mäts lycka?
Lycka mäts främst genom enkäter, i vilka människor intervjuas om sin sammanfattande bedömning av sina levnadsvillkor, värderingar och upplevelser, ofta på 10-gradiga skalor.

Lyckan kan även mätas genom djupintervjuer, neurologi där man mäter kroppens signaler som hör till lyckokänslor, samt att undersöka vad folk gör och hur de mår i slumpvis utvalda ögonblick. Det sistnämnda är min personliga favorit. Kan enkelt användas genom appen Keep track till Android och Mappiness till Iphone.

Olika mätmetoder brukar dock ge liknande resultat och stämma rätt bra med vad vänner och familj tror om någons lycka.

Att trivas med sitt liv och att må bra är inte samma sak
Lyckoforskningen räknar med två sorters lycka – livstillfredsställelse (lyckans kognitiva komponent) och välbefinnande (lyckans affektiva komponent).

Det mesta inom lyckoforskningen handlar om vår livstillfredsställelse – om vi trivs med våra liv och om livet är som vi vill att det ska vara, i det stora hela.

Många anser dock att det är minst lika viktigt med välbefinnandet – hur bra vi mår i alla enskilda ögonblick.

Det är faktiskt inte alltid så att människor som trivs med sina liv även mår bra och vice versa. Inkomst, civilstånd och sysselsättning är exempel som påverkar livstillfredsställelsen mycket mer än det påverkar välbefinnandet. De allra flesta tips jag tar upp i den här överblicken är dock bra för båda.

Vad tycker du är viktigast – att trivas med sitt liv eller att må bra?

Göran Hådén
goran.haden@globalhappiness.com

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologihälsa, samhälle