Fördelningen av livstillfredsställelse i Europa

På sistone har jag undersökt livstillfredsställelsen i olika europeiska länder, med data från European Social Survey. Samtliga respondenter fick frågan ”På det hela taget, hur nöjd är du med ditt liv i stort nuförtiden?”, och fick ange svaret på en 11-gradig skala där 0 betyder ”extremt missnöjd” och 10 betyder ”extremt nöjd”. Svarsfördelningen för respektive land – rangordnade efter genomsnittlig livstillfredsställelse – visas i figuren nedan (landsförkortningarna finns här).

Fördelningen av livstillfredsställelse i olika europeiska länder

Fördelningen av livstillfredsställelse i olika europeiska länder

Vi kan se att livstillfredsställelsen

  • är hög i de nordiska länderna och i Schweiz
  • är låg i öst- och sydeuropeiska länder som Ryssland, Ungern, Grekland och Portugal – men även Frankrike ligger anmärkningsvärt lågt
  • varierar betydligt inte bara länder emellan, utan även inom länder

Låt oss fokusera på den sista punkten om spridningen inom länder – vilket kan illustreras med att det även förekommer lyckliga ryssar och mindre lyckliga danskar. I ett tidigare inlägg diskuterade jag huruvida man bör lägga någon vikt vid denna ”lyckoojämlikhet”, och om det i så fall finns en avvägning mellan en hög nivå och en låg ojämlikhet.

Vid en närmare titt ser man dock att spridningen är allra störst i de länder med låg genomsnittlig livstillfredsställelse. Detta mönster framgår ännu tydligare när livstillfredsställelsens genomsnitt och standardavvikelse (ett sammanfattande mått på en fördelnings spridning) visas i samma figur.

Sambandet mellan livstillfredsställelsens genomsnitt och standardavvikelse

Sambandet mellan livstillfredsställelsens genomsnitt och standardavvikelse

I praktiken verkar det alltså inte finnas någon ”trade-off” mellan en hög livstillfredsställelse och en ojämlik fördelning av densamma. En tänkbar förklaring är att spridningen minskar i takt med att en stor andel personer helt enkelt inte kan ange ett högre värde på svarsskalan, vars maxvärde ju är 10 (extremt nöjd). Å andra sidan är det långt ifrån alla, även i de allra lyckligaste länderna, som ”slår i taket” på detta vis. Förklaringen till sambandet får därför, åtminstone delvis, sökas på annat håll – exempelvis i ländernas ekonomiska institutioner och kultur.

Sambandet mellan genomsnitt och ojämlikhet i lycka har (med andra data) tidigare uppmärksammats av sociologen Jan Ott, i ett temanummer av Journal of Happiness Studies om lyckoojämlikhet (nummer 6(4), 2005).

Martin Berlin

3 Responses to “Fördelningen av livstillfredsställelse i Europa”

  1. FEG skriver:

    Intressant. Lite nyfiken på hur standardavvikelse av livstillfresställelse korrelerar med inkomst/förmögenhetsspridning?

  2. Martin Berlin skriver:

    Jag har kikat på det sambandet också (fast med Ginikoefficienten som mått på inkomstspridning). Sambandet är positivt — det vill säga större inkomstspridning är förknippat med större spridning i LT — men inte lika entydigt som sambandet mellan medel och spridning i LT. Jag hade tänkt skriva om detta i ett separat inlägg framöver.

  3. FEG skriver:

    Tackar för svaret. Ser fram emot att läsa separat inlägg om detta.

Leave a Reply