Kan man mäta lycka via statusuppdateringar på facebook?

facebook-founder

En ny studie undersökte sambandet mellan självskattad livstillfredsställelse och positiva respektive negativa ord i statusuppdateringar på facebook. En hypotes som testades var om det fanns ett positivt samband mellan livstillfredsställelse och balansen mellan positiva och negativa ord i statusuppdateringar. Forskarna testade hypotesen eftersom det blivit alltmer populärt att mäta lycka via statusuppdateringar på facebook samt via bloggar. I båda fallen handlar det om att man räknar ut differensen mellan positiva och negativa ord (ju fler positiva ord och ju färre negativa ord desto lyckligare). Facebook’s Gross National Happiness Index har tidigare rönt en del uppmärksamhet.

Resultatet från studien är emellertid nedslående. Sambandet mellan livstillfredsställelse och differensen mellan positiva och negativa ord i statusuppdateringar är t o m negativt. Att räkna ord i statusuppdateringar på facebook verkar således inte vara ett tillförlitligt mått på människors lycka. Artikelförfattarna sammanfattar sin artikel med orden:

”Our results suggest that FGNH does not provide a true reflection of people’s mood on a given day, nor is related to general well-being. If anything, it seems that the number of negative words used in Facebook status updates constitutes a positive indicator of good mood and well-being.”

Resultaten pekar även på att man bör förhålla sig skeptisk till de studier som mäter lycka genom att räkna positiva och negativa ord på bloggar.

Källa:
Wang m fl (2012) Can Well-Being be Measured Using Facebook Status Updates? Validation of Facebook’s Gross National Happiness Index
Social Indicators Research

Filip Fors (www.filipfors.se)

6 Responses to “Kan man mäta lycka via statusuppdateringar på facebook?”

  1. Filip Fors skriver:

    Några spekulationer kring resultaten av artikelförfattarna:
    ”Surprising as they are, our results might have several possible explanations. First, the relationship between Facebook status updates and general mood or well-being of Facebook users might not be straightforward. People may try to disguise their real emotions to present a contrived image to their Facebook friends. Second, users’ statuses might be to some extent misinterpreted by the sentiment analysis algorithm that might be insensitive to individual habits of language use. For instance, the sentence “I am not happy today” may be interpreted as positive due to the word “happy”, while “I am unhappy” would be treated as negative, even though they have the same meaning (Testing LIWC Online, 2011). Also, the context of users’ updates might be hard to grasp. ‘Happy Mother’s Day’ does not carry the same salience as ‘I’m extremely happy today’. Similarly, semantic analysis software might be prone to misinterpreting ironic expressions, for example “Today I was fired. Great.” An additional consideration is that the LIWC 2007 dictionary was designed for traditional forms of written language, which may be unsuitable for the language used in the on-line environment. For example, it does not contain smileys (e.g. =)), abbreviations (e.g. LOL), or fashionably misspelled words (such as ‘BOOORED!!!!!!!!!!’” or “H-A-P–P-Y”). In other words, it might be that current techniques of automatic interpretation of users’ moods are too limited to be reliably used in automated sentiment analysis of Facebook status updates.

    A third limitation of FGNH was highlighted by Kramer (2010). He eliminated from his analysis words related to specific occasions. For example, ‘happy’ in ‘happy new year’ was not considered to be a genuine reflection of personal happiness but rather the use of a conventional phrase. It seems, however, that a similar approach was not applied in FGNH calculation—possibly to maximize its peaks around “special days” and thus increase its face validity. It is possible that FGNH “holiday” peaks would disappear if Kramer’s approach would be implemented.

    Fourth, there is a growing body of evidence stemming from social comparison theories suggesting that individuals exposed to positive or negative emotions in their friends’ status updates might experience reversed feelings. Consequently, being exposed to a high number of positive status updates published by friends may lead to a general decrease in happiness, while waves of negative status updates may result in people feeling relatively better off (Baumeister and Vohs 2004; Jordan et al. 2010).

    Finally, contrary to Kramer’s (2010) reasoning that Friday is on the face of it a positive day, it might not be the case that people are happier on holidays and on particular weekdays. Several studies showed that the bluest day of a week is Wednesday and not Monday, while Sunday, rather than Friday, constitutes the peak of the weekly mood cycle (e.g. Charles 2008). ”

  2. FEG skriver:

    Man kan ju fundera om studien enbart gjorts på engeskspråkiga statusuppdateringar och om det finns en kulturellt påverkand faktor. En personlig erfarenhet är att personer som talar svenska har ett mer ”lagomt” sätt att uttrycka oss om våra känslolägen.

  3. Martin Berlin skriver:

    Den här ansatsen till att mäta välbefinnande är inte seriös i mina ögon — bra med en kritisk granskning! Det vore mycket olyckligt om skepsisen mot den här typen av ”forskning” smittar av sig på den seriösa lyckoforskningen.

    Jag tycker det är anmärkningsvärt att lyckotopparna vid helgdagar tolkades som ”face validity”. Det faktum att all annan variation drunknade i jämförelse tyder ju på motsatsen, och ”Happy holiday”-förklaringen som tas upp torde ju vara helt uppenbar.

    Förutom problemen med indexet som sådant känns det ju vanskligt att kalla det för ett nationellt index, då det ju (hör och häpna) finns många personer som inte använder Facebook, och framför allt finns det många användare som inte är särskilt aktiva.

  4. Filip Fors skriver:

    Håller helt med dig Martin. Med den här metoden kan man säkert göra intressanta studier men då måste man först veta vad man mäter. Att tro att differensen mellan positiva och negativa ord på bloggar och sociala medier skulle mäta subjektivt välbefinnande tycker jag är en rätt tveksam idé från början. Det finns ett gäng studier som använt sig av denna metod utan att först validera den mot självskattningar som är ”the golden standard”. Artikeln ”Measuring the happiness of large-scale written expression: Songs, blogs, and presidents” av Dodds & Danforth har redan 63 citeringar, de använder en liknande teknik som i facebookmåttet ovan. Detta är alarmerande.

  5. Lars skriver:

    Det som ser ut som brus i kurvan och som jag antar är den nämnda veckocykeln – Lycklig fredag-lördag-söndag, är dock anmärkningsvärt regelbundet och måste uttrycka något.

    Vi lär oss att denna analysmetod inte är mogen. Tanken att kunna utnyttja ett så stort och lättillgängligt analysmaterial är dock fascinerande. Det kanske behövs forskning på alternativa analysmetoder? Eller på andra sätt att använda internet? Kanske utveckla en lycko-app för smartphones för forskningssyften?

  6. […] med nödvändighet blir väldigt trubbig och okänslig för sammanhanget. Om detta har Filip skrivit om tidigare här på Lyckobloggen, men i det fallet gällde det Facebook och inte […]

Leave a Reply