Anders Borg om lyckopolitik

En debatt på temat lycka och politik, initierad av miljöpartisten Annika Lillemets, ägde idag rum i Sveriges riksdag. Ovan kan ni se debatten mellan finansminister Anders Borg och Annika Lillemets.

Filip Fors (www.filipfors.se)

10 Responses to “Anders Borg om lyckopolitik”

  1. luttrad skriver:

    07:30 Anders Borg: ”forskning visar på ett väldigt starkt samband mellan ekonomiskt tillväxt och konsumtion och lycka”.

    Därefter tar Borg upp Tanzania som exempel. Borg verkar implicit anta att bevis för att ekonomisk tillväxt ger lycka i ett u-land även bevisar att ökad ekonomisk tillväxt i ett rikt i-land som Sverige också ger lycka. Han ger inga referenser.

    Tyvärr kan Borg inte låta bli att hemfalla åt demagogiskt språk och retorik i nästan varje mening istället för ordentlig argumentation.

    Efter att ha lyssnat färdigt så ställer man sig frågande till varför Borg välkomnar kommissionen som diskuteras. Mannen har ju själv med 100% säkerhet redan deklarerat hur allt ligger till. Empiri är onödigt när vi har Borg!

  2. Filip Fors skriver:

    Just frågan om ekonomiskt tillväxt och lycka är ju ganska kontroversiell. Dock har fler och fler studier bekräftat ett positivt samband så jag kan tycka att de som förnekar sambandet (även i rika länder) också kan vara ute på hal is. Har själv tidigare varit nära att förneka sambandet i debattinlägg och dylikt men idag skulle jag nog inte uttala mig så starkt i den frågan längre, med tanke på de studier som publicerats på senare år i ämnet. Anledningen till att det skett en svängning i resultaten är bland annat för att man idag har tillgång till mycket mer data än man hade tidigare.

    Tittar man på självrapporterad livstillfredsställelse i Sverige har dock inte mycket hänt sedan 1980-talet (trots hög tillväxt). Man kan hitta ett liknande mönster i några andra rika länder (t ex. Norge). Så helt klart finns det inget enkelt och otvetydigt samband mellan BNP och lycka. I genomsnitt verkar dock livstillfredsställelsen att ha ökat i både rika och fattiga länder och detta verkar åtminstone delvis ha att göra med att länderna blivit rikare.

  3. Men det är väl ändå så att en ökning av BNP har en avtagande marginalnytta på ett lands välbefinnande? En hundralapp för en genomsnittlig invånare i Tanzania har väl större lyckoeffekt än en hundralapp för en genomsnittlig invånare i Sverige?

  4. Filip Fors skriver:

    Ja, så är det. Däremot pekar Stevenson och Wolfers studie (som är den största som gjorts på temat) på att ekonomiskt tillväxt (som är ett relativt mått) har ungefär samma effekt i rika och fattiga länder. Det kan tyckas förvånande att en procentuell ökning av ekonomin har samma effekt i rika och fattiga länder. Jag hade tippat på att även den var avtagande. Dock finns det förstås en stor osäkerhet i dessa statistiska analyser.Det är inte tillräckligt väl utrett vilka andra samhällsförändringar som kan tänkas hänga ihop med ökningen av livstillfredsställelse och BNP i västvärlden. Vidare vet man inte om människor känner sig gladare eller om de ”bara” blivit mer nöjda med livet.

  5. Luttrad skriver:

    Filip 1: Borgs pompösa uttalanden förtjänar hur som helst kritik. Han ger sken av att allt redan är klarlagt trots att, utgår jag ifrån, att han vet att så inte är fallet. Det är ohederligt och groteskt överdrivet – inget beteende jag vill se av en finansminister. Visst, han är politiker, men det är ingen ursäkt.

    Filip 2: Vad säger den studie du beskriver om distributiva effekter? På senare tid har tillväxten i Sverige även medfört ökade ekonomiska klyftor och ökad relativ fattigdom. Visar studien enbart att genomsnittslyckan ökar med tillväxt i redan rika länder eller visar den att lyckan ökar i alla inkomstdeciler, inklusive den understa?

  6. Filip Fors skriver:

    1: Instämmer.
    2: Bra fråga. Vad jag kan minnas undersökte de inte detta i den studien. Givet att sambandet mellan inkomst och människors livstillfredsställelse och välbefinnande är relativt svagt i Sverige har jag svårt att tro att eventuella ökningar i ojämlikhet på senare åt gett något utslag på olika gruppers lycka i Sverige. Men det kan förstås inte uteslutas. Det finns data, så troligen skulle det gå att undersöka.

  7. Göran Hådén skriver:

    Mer pengar för individen och ekonomisk tillväxt för nationen KAN på kort sikt ge mer lycka, men det beror på VAD som växer och VAD som minskar.

    Men om vi räknar in den mycket tydliga miljöpåverkan som ekonomisk tillväxt har (och varför skulle vi inte räkna med det) så är dagens ekonomiska tillväxt i rika länder – som sker långt utöver en ekologiskt hållbar nivå – klart dåligt för lyckan. Miljöförstöringen drabbar både människor nu och kommande generationer ännu mer.

  8. Göran: Tror du inte att ekonomisk tillväxt kan leda till en snabbare teknikutveckling där smarta klimatlösningar kan tas fram med större framgång än med en lägre eller ingen tillväxt?

  9. Göran Hådén skriver:

    Hittills har vi totalt sett inte sett någon sådan effekt. Eftersom utsläpp räknas efter var produktionen sker, så räknas det som Kinas utsläpp när de producerar något som säljs i Sverige.

    Utan en plötsligt extremt mycket snabbare miljöteknikutveckling kan inte klimatmålen klaras utan kraftigt minskad konsumtion. Och det vore minst sagt dumt att chansa.

  10. […] En färsk och intressant riksdagsdebatt på temat lycka och politik mellan Miljöpartiets Annika Lillemets och finansminister Anders Borg  finns att läsa här och se här. […]

Leave a Reply