Hur vill du att lyckan ska kännas?

red_pill_blue_pill-copy

Enligt psykologen James Russel karaktäriseras vår sinnestämning av två dimensioner: grad av valens och grad av aktivering. Med valens menas hur positivt respektive negativt det känns, där skalan går från intensivt obehag till intensivt välbehag. Med aktivering menas hur uppvarvat eller stillsamt det känns. Modellen illustreras i grafen nedan:

circumplex

Med utgångspunkt från modellen kan vi placera in alla våra olika känslor. Upprymdhet är en positiv högaktiv känsla, nedstämdhet en negativ lågaktiv känsla. Glädje och missnöje ligger mitt emellan, varken väldigt uppvarvat eller väldigt stillsamt.

Det som är intressant med modellen är att den pekar på att vårt välbefinnande kan upplevas på lite olika sätt, något som både kan vara en orsak och en konsekvens av vårt beteende. Att känna sig avslappad eller entusiastisk är båda exempel på sköna tillstånd men vi agerar ganska olika när vi upplever dessa känslor. Entusiasm upplever vi ofta i samband med att vi lär oss nya saker eller när vi antar utmaningar som är ”lagom” svåra. Avslappnade känner vi oss primärt när vi kopplar av och ägnar oss åt förströelser. Vissa välbefinnandekänslor är alltså kopplade till att vi beter oss aktivt och andra till att vi beter oss passivt.

En vanlig reflektion som brukar dyka upp i diskussioner kring lycka som ett samhälleligt mål är att vårt samhälle skulle stanna av om alla människor vore lyckliga. Vad skulle då hända med all utveckling och alla ”framsteg”? Svaret tror jag beror på vilken ”typ” av lycka som vi väljer att fokusera på. Om vi primärt eftersträvar att bli mer avslappnade och nöjda skulle vi kanske också bli mer passiva och utvecklingen skulle stanna av. Om vi istället skulle välja att eftersträva känslor av entusiastism och energi skulle vi kanske både få ett lyckligt och ett föränderligt samhälle.

Välbefinnandet kan alltså upplevas på olika sätt, det kan vara stillsamt, uppvarvat eller någonstans mitt emellan dessa två ytterligheter. Frågan är vilken typ av välbefinnande som är mest optimalt för oss i det långa loppet? Ska vi satsa på en lågmälda och stillsamma lyckan eller den upprymda och energiska varianten, eller kanske en lagom mix? Och vilken typ tycker du mest om?

Om du fick välja mellan två piller där det ena mestadels gav dig stillsamma välbefinnandekänslor och det andra mestadels uppvarvade välbefinnandekänslor, vilket skulle då välja? Vill du att livet ska vara som en rolig fest eller som en mysig tebjudning?

Källa: Russell (1980). A circumplex model of affect. Journal of personality and social psychology,

Filip Fors (www.filipfors.se)

6 Responses to “Hur vill du att lyckan ska kännas?”

  1. FEG skriver:

    Intressant betraktelse. Min fundering handlar lite om en sorts inre valfrihetsdimension. När vi är inne i den mer avkopplade lyckan finns det ofta en introspektiv dimension där vi inte nödvändigtvis behöver vara fångna i tanke – känsloaktivitet. En sorts mindfullenessdimension.

    Däremot när vi är inne i den högaktiva lyckan är det antingen mer en sorts flowtillstånd eller så är det pundarruset där det inte finns något utrymme för självbetraktande.

    Mitt val är nog det mer meditativa!!!

  2. Håkan Wiklund skriver:

    Lycka handlar – liksom mkt annat här i livet – om BALANS. Så också i det här fallet. Måste man välja?

  3. Filip Fors skriver:

    FEG: Jag har också tänkte lite i dessa banor. Det känns även som har lite mer kontroll när man befinner sig i den avslappnade lyckan. Så instinktivt skulle jag nog välja den. Jag gissar dock att detta kan bero på vad man har för personlighet. Gissningsvis gillar utåtriktade personer det uppvarvade välbefinnande något mer.

    Håkan: Absolut, en balans vore nog att föredra. Dock kan det vara kul att ibland ställa frågor på sin spets där man måste välja ett alternativ, om inte annat för att det kan var kul att vrida och vända lite på olika argument.

  4. Martin Berlin skriver:

    Intressant. Men visst borde det även finnas ett samband mellan olika sorters lycka? Att vinna en tävling kan t.ex. ge ett kort lyckorus för stunden, men minnet av denna upplevelse kan i sin tur ge en känsla av stillsam tillfredsställelse en lång tid framöver. Det omvända gäller förstås för en traumatisk upplevelse.

  5. Filip Fors skriver:

    Jo, absolut. Sambandet mellan högaktiva och lågaktiva positiva känslor brukar ligga på ca 0,6 mätt i korrelation över tid. Så är man avslappnad under en period ökar chansen för att man ska uppleva entusiasm och vice versa. På samma sätt verkar negativa känslor med olika aktivering lätt trigga varandra. Depression och ångest brukar ju ofta gå hand och hand utan att det för den skull alltid är så.

    Som jag har förstått det finns det även samband mellan olika positiva och negativa känslor. Man kan nog tolka cirkeln som att den inte bara beskriver hur lika eller olika specifika känslor upplevs utan även vilken sannolikhet det är att de olika känslorna övergår till varandra. Det jag själv upplevt som jag tycker passa bra in i modellen är just hur en högaktiv positiv känsla lätt kan växla till en högaktiv negativ känsla. Att känna flow och engagemang på jobbet kan till exempel lätt övergå till stress.

  6. FEG skriver:

    Tror att det finns en viss sorts högaktiv rus-aktig lycka där man efteråt känner tomhet. Hört att människor i Lillehammer i hög grad blev deprimerade efter ett lyckorus Norge OS med mycket uppmärksamhet. Den mer meditativa lugna lyckan ger inte denna typ av ”baksmälla”!

Leave a Reply