Radera hemska minnen?

Häromdagen såg jag filmen Eternal Sunshine of the Spotless Mind. En helt ok film, om än något förvirrande. I stora drag går den ut på att huvudpersonen Joel (ovanligt att se Jim Carrey i en så allvarlig roll) upptäcker att hans före detta flickvän Clementine har raderat sina minnen av deras tumultartade förhållande. Detta genom att undergå en experimentell behandling. Desperat beslutar sig Joel för att undergå samma behandling och glömma bort Clementine.
Som den lyckomaximerare jag strävar efter att vara har jag funderat en del på om det skulle vara av godo att radera alla sina hemska minnen. Tänk dig själv om du slapp minnet av de där hemska åren på högstadiet då du blev trakasserad av det tuffa gänget på skolan. Eller minnet av den där gången då du nästan drunknade och sedan dess inte vågat dig ut på djupare vatten.
Eller kan även hemska minnen tillföra något som på lång sikt är bra för oss? Vad tycker du: Borde man radera alla sina negativa minnen om tekniken medgav detta?

Delete bad memories?

Häromdagen såg jag filmen ”Eternal Sunshine of the Spotless Mind”. En helt ok film, om än något förvirrande. I stora drag går den ut på att huvudpersonen Joel (ovanligt att se Jim Carrey i en så allvarlig roll) upptäcker att hans före detta flickvän Clementine har raderat sina minnen av deras tumultartade förhållande. Detta genom att undergå en experimentell behandling. Desperat beslutar sig Joel för att undergå samma behandling och glömma bort Clementine.

Som den lyckomaximerare jag strävar efter att vara har jag funderat en del på om det skulle vara av godo att radera alla sina hemska minnen. Tänk dig själv om du slapp minnet av de där hemska åren på högstadiet då du blev trakasserad av det tuffa gänget på skolan. Eller minnet av den där gången då du nästan drunknade och sedan dess inte vågat dig ut på djupare vatten.

Eller kan även hemska minnen tillföra något som på lång sikt är bra för oss? Vad tror/tycker du: Borde man radera alla sina negativa minnen om tekniken medgav detta?

Ludvig Lindström

21 Responses to “Radera hemska minnen?”

  1. En bra sak med hemska minnen kan vara att man då kommer ihåg vad som orsakade det hemska minnet och att man på så vis kan försöka undgå att utsättas för detta igen. Men raderandet av vissa hemska minnen borde inte medföra något negativt. Till exempel om man som liten blev biten av en hund och därför inte vågar gå i närheten av hundar som vuxen.

  2. Furst Nid skriver:

    Skall det vara något som helst uns av vett i en sådan idé, måste man kunna lita till 100,000000000000000000 % på att det är det hemska och endast det hemska som raderas, samt att det hemska inte hade några kopplingar till andra saker, så inte goda minnen påverkas negativt.

    Och där tror jag det stora problemet ligger. Om något går fel, hur vet vi då att det gått fel. Om en kirurg eller tandläkare gör fel, så nog märker vi felet förr eller senare, men om våra minnen hanteras fel, hur får vi veta det?

  3. De som utför behandlingen får väl först ta en säkerhetskopia av ens minnesbank och tanka tillbaka (göra en rollback) denna om något går snett 🙂

  4. Furst Nid skriver:

    Det är skillnad på att lita på tekniken och på dem som utför det.
    Dessutom, förutsätter du att tillbakatankningen kan ske utan problem.
    Och du berör inte att den “drabbade” kanske inte förstår att den blivit drabbad.

  5. Det kommer givetvis finnas problem med en helt ny teknik och därför bör den testas ordentligt innan den tas i bruk. Men förutsatt att tekniken faktiskt fungerar, hade du då varit villig att ta bort en del av dina hemska minnen Furst Nid?

  6. Furst Nid skriver:

    Återigen, hur kunna lita på att tekniken fungerar och att den alltid fungerar optimalt? Ett felopererat ben eller fel tand som dragits ut märks nog, men om något är fel med minne, hur upptäcka det?

    Har för övrigt inga minnen det skulle vara lönt att ta bort.

  7. Filip skriver:

    Tycker att för de med så hemska minnen att de inte kan leva med det vore det en bra ide att göra ett försök att radera dåliga minnen.

    Vad väljer du helst så dåliga minnen att du tar livet av dig eller testa att radera delar av minnet även om tekniken inte är 100%?

  8. Marcus S skriver:

    Att få bort själva obehaget associerat med minnet är kanske mer realistiskt, åtminstone inom den överblickbara framtiden. Och teknik för detta finns, EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing). Används bl.a. på människor med post-traumatiskt stressyndrom. http://sv.wikipedia.org/wiki/EMDR

  9. Lars skriver:

    Eftersom alla forskningsresultat visar att lycka är något relativt, så tror jag förväntningsnivån skulle höjas om man tog bort alla hemska minnen. Därtill skulle det bli en shock nästa gång man råkar ut för något hemskt ”för första gången i livet” (Man kommer ju inte ihåg tidigare händelser). Nej, det är lättare att njuta av vardagen, om man vet att den inte är självklar och livets dynamik är ett värde i sig självt.

    En ytterligare vinst med att vara medveten om sina hemska upplevelser är att det är lättare att förstå medmänniskor som är i nöd.

    GOD JUL
    /Lars

  10. Per H skriver:

    Tiden läker i alla fall många sår utan medvetna ingrepp.

    För min del utgår jag från att den hemskaste delen av mina minnen redan är utsuddade. Vet (minns) att jag ett tag uppfattade och mindes vissa saker som mycket värre än jag ser dem nu.

    Att ha minnen medvetet raderade skulle jag absolut inte vilja. Det jag har gjort och utsatts för är en del av mig, oavsett om jag minns det eller inte.

    En aspekt är att andra människor kommer att ha egna minnen av sådant jag raderat och alltså inte kan ha en åsikt om ifall jag tar bort minnet… Det som har hänt har hänt, oavsett att man glömt det. Att isolera en sån här fråga till att handla om lycka blir lite snävt tycker jag. Lättare att isolera den i filmen, som jag förresten har glömt det mesta av 😉 – Minns den dock som fascinerade men överskattad.

  11. […] oro i kroppen och iaktta hur vår upplevelse av dem förändras. Det är faktiskt lite som att radera hemska minnen (inlägg i lyckobloggen 22/12), bara de att de inte behöver raderas, utan för att de successivt förlorar sin laddning när vi […]

  12. Natta skriver:

    om man nu skulle radera alla hemska minnen, så förlorar man ju också alla dom erfarenheter och lärdomar som vi fått utav det hemska/jobbiga vi tog oss igenom. Det som gör oss starkare som människor.

    Men visst vore det skönt ibland att kunna radera en del minnen. Men oftast så blir dom jobbiga minnena allt mindre hemska, ju länge tiden går.

  13. Filip: Jag tror de allra flesta hade valt att radera de hemska minnena istället för att ta livet av sig eller leva ett liv i ångest, även om inte tekniken var 100% tillförlitlig.

    Håller med om att man kan dra lärdomar av något hemskt man har upplevt och på så vis bli motståndskraftigare mot andra faror som hotar ens välbefinnande.

  14. Vargkvinnan skriver:

    Jag vet iaf att min jobbiga uppväxt är en stor del av grunden för min empati som jag har idag så därför skulle jag inte välja bort dom.

    Det är klart att ingen vill minnas eller må dåligt över sånt som har hänt men jag tror att man mår bättre och blir starkare av att inte låta det förflutna skrämma en utan acceptera sina ”demoner” och leva med dom.

    Det är ju ändå allt som hänt i mitt liv som format den jag är idag.

    /vargkvinnan

  15. Jessica skriver:

    Mina sämsta minnen är de som har utvecklat mig till en bättre person. Jag ser det från den ljusa sidan: att jag blir en starkare person som tar mig igenom svåra situationer. Det är viktigt att vi får utmaningar att glida genom livet utan problem gör oss nog inte lyckligare!
    Givetvis tycker jag inte att man ska gå och dras med hur hemska minnen som helst….
    Mvh
    Jessica

  16. M.E. skriver:

    Suicidbenägenhet är en ”färskvara” där flera olika faktorer kan spela roll i den personens livssituation. Hemska minnen kan ha inverkan på ett senare ”lyckat” suicid men absolut inte avgörande. När jag skrev om suicid så var de svåraste fallen dvs de människor som lyckades och som psykiatrin missade, var också de som redan bestämt sig att ta sitt liv. De verkade tillfredsställda med livet. Komplicerat…JA men intressant om man gillar att analysera// Marita.E

  17. Intressant och liksom du gillar jag att analysera 🙂

  18. M.E. skriver:

    Nice… kanske skulle analysera tillsammans nån dag…he he he.

  19. M.E. skriver:

    Ordet radera upplever jag definitivt och negativt. Jag tänker att liksom man kan förstärka kan man förminska ett minne eller upplevelse med tankens kraft. Om man vill det såklart även om det inte alltid är så enkelt. Så radera känns fel och det känns som att över tid leta efter perfektion. En tanke bara….

  20. Naste skriver:

    Jag har också hemska minnen som plågar mig. Det gör så ont i mig. Hur kan jag undkomma utan att skada mig själv tack/ Nastia

  21. neuros skriver:

    Jag skulle absolut göra detta om jag hade möjligheten. Mina minnen så långt jag kommer ihåg plågar mig…

Leave a Reply