Ström genom hjärnan kan öka lyckan

Försök pågår

Idag testade jag på något som jag inte tror att många tidigare genomfört på amatörnivå.

James, som jag för tillfället besöker några kilometer utanför Chapel Hill i North Carolina, har en mängd lyckoprojekt på gång. Ett av dem är att öka ens lyckonivå genom att låta ström passera genom huvudet för att på så sätt stimulera neuroner i hjärnan. Metoden kallas ”Transcranial direct current stimulation” och idag var första gången det hela skulle testas. Jag ställde förstås upp som frivillig försökskanin.

Redan under 1960-talet utfördes de första experimenten. Målet var att minska depressionen hos deprimerade personer. James som i flera år gått igenom den senaste forskningen kring detta ville testa om det även gick att öka välbefinnandet hos icke-deprimerade personer.

I det första försöket fäste han en silverelektrod just ovanför mitt högra ögonbyn och en annan på vänstra dorsolateral prefrontal cortex (DLPFC) som man hittar 30 grader upp från där näsan börjar och 20 grader till vänster om huvudets centrallinje. Silverelektroderna var kopplade till ett 6-voltsbatteri som gav ifrån sig 1,5 milliampere ström.

James in action

Eftersom jag inte trodde att det skulle kännas blev jag ganska överraskad när batteriet kopplades till och jag fick en liten men ändå kännbar stöt. Experimentet skulle pågå i 20 minuter för att en bra effekt skulle uppnås, men dessvärre vi fick avbryta det redan efter fem minuter då silverelektroderna brände för mycket in i skinnet.

I det andra försöket stack vi in silverelektroderna i 35 cm²-stora svampar doppade i en saltvattenlösning (för att få dem att leda strömmen). Dessa svampar fäste vi sedan på samma ställen som vid det tidigare försöket. Denna gången brände det inte lika mycket  och försöket kunde pågå i de 20 minuter som var tänkt. 16 minuter in i försöket hände dock något ganska oväntat. Jag började se ljusblixtar, 3-4 stycken med några sekunders mellanrum. Detta var enligt James en bieffekt som kunde uppträda.

När det gäller lyckoeffekten så kände jag faktiskt av den lite grann, framförallt efter det första experimentet. Det är svårt att beskriva känslan, men det känns som någon slags skön avslappnad välbefinnandekänsla. Dock är det svårt att säga om det bara är placebo eller om det faktiskt är mer än så. Men jag tror det. Jag känner faktiskt fortfarande av den lite, trots att det gått drygt en timme sen vi avslutade försöket.

Transcranial direct current stimulation har visat sig vara ganska effektivt för att bota folks depressioner. Dock ska metoden upprepas under en längre period för att det ska bli en mer varaktig effekt. Kanske har metoden också en framtid när det gäller att höja lyckonivån för icke-deprimmerade människor.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om lyckalyckoforskning och hjärnforskning.

Ludvig Lindström

6 Responses to “Ström genom hjärnan kan öka lyckan”

  1. Filip Fors skriver:

    Intressant! Har du någon aning om den testats i placebokontrollerade studier?

    Edit: Hittade en studie som visat på en effekt på deprimerade jämfört mot placebokontrollgrupp. Verkar lovande!
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17559710
    ”The beneficial effects of tDCS in the DLPFC group persisted for 1 month after the end of treatment. Our findings support further investigation on the effects of this novel potential therapeutic approach – tDCS – for the treatment of major depression.”

  2. Ja, verkligen intressant. Enligt James ska det finnas en del studier där den testats i placebokontrollerade studier. Bara att googla och sedan testa själv 🙂

  3. dr.jan.banan skriver:

    ECT är ganska välstuderat men i princip överlägsna resultat åtminstonde för hävande av djupare depressioner, fråga dock om någon roll kan finnas för lättare depression samt hur man förhåller sig till evt. minnesstörningar.

    Vad som verkar saknas är blindat randomizerade trials av friska (icke klinisk deprimerade) indivers reaktion av ECT. Ganska naturligt då det sannolikt är välidgt svårt att få frivilliga samt godkännande av etiska kommiteer etc. Icke desto mindre intressant att studera dock!

  4. Filip Fors skriver:

    Frågan är varför effekten skulle vara olika för deprimerade respektive icke-deprimerade individer? Som jag har förstått det är depression inte ett diskret tillstånd. Tvärtom tror jag man kan se klinisk depression som ett tillstånd ganska långt ut på en glidande skala där en lycklig individ befinner sig långt ut på skalans andra sida. Jag tror att de flesta terapier som är konstruerade för att minska depression även fungerar för psykiskt friska personer, exempelvis KBT-terapi. Även friska personer har ju rapporterat väsentligt högre välbefinnande efter att ha testat antidepressiva SSRI.

    Sonja Lyubomirsky har ju även i en meta-analys funnit att metoder som är ämnade för psykiskt friska personer, så kallad positiv psykoterapi eller quality of life therapy t o m har en starkare positiv effekt på deprimerade i jämförelse friska personer. Det tyder också på att man kan se depression som ett tillstånd långt till vänster på ”lyckoskalan”. Det är inte uppenbart varför man skulle behöva radikalt andra metoder för att ta sig från 2 till 3 på lyckoskalan (deprimerad/ångestfylld)i jämförelse med att ta sig från 6 till 7 (”psykiskt frisk”). Jag vet inte varifrån den idéen kommer ifrån, men den är utbredd.

  5. dr.jan.banan skriver:

    Definitionen av depression i enlighet med DSM IV bygger på flertalet uppfyllda kriterier med funktionsnivå som central del och ofta det som tippar vågskålen. Det finns knappast någon seriös mental hälsoarbetare idag som tror att depression är ett On-Off tillstånd och ja, vill man definiera lycka som extas, hög eufori, entusiasm och höd produktivitet så går det att få båda tillstånden på samma skala. Bipolär sjukdom.

    Lycka är ju dock mycket mer mångfacetterat än så och där mani knappast tilltalar begreppet väl.

    Jag har inte läst Sonja Lyubomirskys meta-analys men resultatet är som sagt inte så förvånande, det är dock av större intresse att veta hur länge effekten varar.

  6. Filip Fors skriver:

    dr.jan.banan: Jag håller med dig i det du skriver. Det viktigaste vore absolut att testa hur länge effekten varar. Det gäller alla stämningshöjande metoder. När det gäller depression och lycka på samma skala tror jag också du har rätt i att få ser det som ett on-off tillstånd bland professionella. Dock tror jag en del lekmän ser det så. Med det jag främst tänker på är föreställningen att metoder för att höja välbefinnandet bland deprimerade skulle vara väldigt annorlunda än för friska personer.
    Det publicerades en intressant artikel i ämnet ifjol som jag länge tänkt skriva om på bloggen. Artikelförfattarna menade, på empiriska grunder, att depression faktiskt kan ses som ena ändpunkten på en lyckoskala. Återkommer med ett inlägg där. 🙂

Leave a Reply