Australien toppar nytt lyckoindex

Lyckliga australiensare

OECD, som brukar mäta länders välstånd i BNP, har nu infört ett nytt välståndsindex, ett lyckoindex.

Medborgare i organisationens 34 medlemsländer får tycka till i elva kategorier, bland annat boende, hälsa, säkerhet och inkomst. Därefter tas ett lyckoindex fram för varje land.

Vi svenskar var i den senaste omröstningen mest nöjda med miljön och vår livssituation i stort. Lönen och utbildningen i landet var vi dock missnöjda med. Sverige hamnar sammantaget på en tredjeplats, bäst av de europeiska länderna, men efter australiensarna (1:a) och kanadensarna (2:a).  I Australien är man extra nöjd med säkerheten, styret och miljön och i Kanada är många nöjda med sitt boende och med livet som helhet.

Olyckligast bland OECD-medlemmarna är turkarna, som oroar sig för löner och boende. Även mexikaner och estländare hamnar långt ner på lyckoindexet. I Mexiko beror det på den mycket låga säkerheten och i Estland är flest missnöjda med sin inkomst.

Jag tycker det är bra att OECD har börjat mäta annat än bara tillväxt, men frågan man kan ställa sig är vad det här lyckoindexet egentligen säger om hur lyckliga medborgarna är. Personligen tror jag att det är svårt att få en helt rättvisande bild av en persons lyckonivå genom att lägga ihop nöjdheten för olika kategorier.  Vad tror du?

Ludvig Lindström

7 Responses to “Australien toppar nytt lyckoindex”

  1. Filip Fors skriver:

    Det här låter inte som ett lyckoindex. Lyckoindex brukar baseras på frågor som ”På det hela taget, hur lycklig skulle du säga att du är?” eller ”Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?”. Att knåpa ihop egna index på basis av en massa godtyckligt valda frågor gör bara att lyckoindexdiskussionen blir rörig och missvisande. Man bör komma överens om etablerade mått istället för att olika organisationer gör egna index. Trovärdigheten för lyckoforskningen äventyras när allmänheten får läsa lyckoindex där olika länder toppar beroende hur man definierat lycka.

    Inom lyckoforskningen definieras lycka som livstillfredsställelse och affektivt välbefinnande. OECD:s index ovan mäter inte dessa två lyckodefinitioner. Man blandar ihop beroende och oberoende variabler. ”nöjd med säkerheten” kan tänkas påverka nöjdheten med livet i sin helhet. Men då bör indexet baseras på nöjdhet med livet snarare än nöjdhet med säkerhet. Det är också absurt att ge ”nöjd med säkerhet” lika stor vikt som ”nöjd med livet”.

  2. Simon skriver:

    Ett index på hur lycklig man är för stunden hade varit kul också!

    Man skulle kunna ge typ 500 slumpvis utvalda personer i landet en manick att kicka på en gång i timmen i en hel vecka. Bara trycka in en siffra mellan 1 och 10 hur lycklig/välbefinnande man känner just då.

  3. Maria skriver:

    Håller med om att det är ett stort framsteg att OECD börjar mäta länders välstånd i lyckotermer men som sagt, det är ju A och O att samma kriterier gäller ”worldwide” för att resultaten ska vara trovärdigt och jämförbart.

  4. Filip Fors skriver:

    Bra förslag Simon! Tyvärr vore en sådan undersökning dock väldigt dyr. Men kanske värd pengarna med tanke på hur viktig sådan information är. En billigare variant vore att göra undersökningen via smartphones (iphone, android m fl). Dock skulle detta innebära ett väldigt selektivt urval individer, men i industriländer kanske det ändå kan ge en hyfsat representativ bild.

    Gallup ringer upp ca 1000 människor varje år i över 150 länder. De frågar bland annat om hur individerna kände sig under gårdagen med avseende på olika positiva och negativa känslor. Att rapportera gårdagen ger liknande resultat som ”just nu”. Det internationella mönstret avseende affektivt välbefinnande (lite negativa känslor, mycket positiva känslor under gårdagen) skiljer sig en del från mönstret i livstillfredsställelse och allmän lycka (frågorna jag redogjorde för ovan). Så olika mått på lycka genererar olika resultat. Det är viktigt att tänka på. En slutsats är dock att de nordiska länderna i princip alltid ligger i topp oavsett mätmetod.

  5. Lars skriver:

    Instämmer helt med Filips första inlägg, liksom med Simon. Med modern teknik borde kostnaden för Simons förslag bli acceptabel.
    Jag arbetar forskarnära (inom industriella världen), men är ofta ändock tveksam till forskarnas krav på strikt metodik. När det gäller lycka, så är det dock helt nödvändigt att hålla sig till en strikt forskningsmetodik och klara definitioner. Orsaken är att området har så oerhört lätt att flumma ut annars. Jag tycker därför OECDs index är till mer skada än nytta.

  6. FEG skriver:

    Blir ganska upprörd när jag läser rubriker som DI:s häromdagen ”Sverige på väg ned i tillväxtligan” som om det handlade om fotboll eller friidrott. Det illustrerar en grabbig attityd som förkroppsligar en påtaglig Strauss-Kahn-mentalitet. Ingen vettig människan kan undgått det problematiska i dagens tillväxtfixering. Därför håller jag med om att det är positivt i att OECD skapar alternativa index. Tyvärr riskerar det att bli indexinflation med HDI, HDI, ISEW samt olika sätt att mäta lycka.

    Håller även med om att det vore spännande med någon sorts onlinemätning av lycka. Frågan är bara hur man får ett slumpmässigt urval så att det blir evidens i mätningarna. När tillräckligt många får smartphone så kanske man kan hitta alternativa sätt…

  7. Filip Fors skriver:

    Det finns en metod som både ger bättre representativitet och är avsevärt mycket billigare. Skicka ut SMS till några tusen personer i varje land under några dagar. En eller några få frågor räcker” Hur kände du dig alldeles nyss? Svara på en skala mellan 0 -10 där 0 är mycket illa till mods och 10 mycket väl till mods. Deltagarna behöver bara svara med en siffra vilket minskar bördan avsevärt. Deltagarna måste självklart informeras om att de är med i studien innan sms:utskicken kan börja. Man skulle kunna alternera mellan några olika adjektiv, ”bra humör, dåligt humör”, ”mådde bra, mådde dåligt”, glad ledsen” för att minska eventuell bias i översättning. En hedonist som Jeremy Bentham hade antagligen jublat åt ett sådant lyckoindex. 😀

Leave a Reply