Grönt är skönt?

19lede-600

I föreläsningen som jag länkade till igår berättar Ed Diener att Gallups undersökningar tyder på att människor som bor nära grönområden och parker är lyckligare än människor som bor i storstadsbetongen.

Samma mönster visade sig när jag tittade på andra datamaterial. I både European Social Survey och i den svenska SOM-undersökningen har människor som bor på landsbygden ett högre välbefinnande än de som bor i tätorter eller storstäder. Detta tyder tyder inte bara på att den sociala miljön har betydelse för hur vi mår utan också den naturliga miljön. Kanske har vi lättare att leva i nuet när vi befinner oss nära naturen?

Filip Fors (www.filipfors.se)

12 Responses to “Grönt är skönt?”

  1. Lars skriver:

    Det där stämmer dock inte med min empiriska erfarenhet efter att under ett långt liv talat med många människor, kanske främst på fester. Såsom Ed lägger fram det har jag inga problem med det, dvs. man kanske är lyckligare i villan i tätorten utanför den stora staden, men att man skulle vara lyckligare på landsbyggden förvånar mig.
    Min erfarenhet är att de som flyttat ut på landet ofta får hemlängtan, medna de som flyttat in till stan ofta trivs. I alla länder och ända sedan Gustav Wasas tid har det skett en inflyttning till de stora städerna. Det kan naturligtvis delvis bero på arbetstillfällen, men är det verkligen hela förklaringen…?
    Min fru som arbetar med utplacering av invandrare finner att de flesta av dem blir helt skräckslagna inför tanken att hamna på en mindre ort.
    Jag tror det är någonting forskningen har missat här?!

    🙂
    Lars

  2. Filip Fors skriver:

    I undersökningen kunde deltagarna kryssa för mindre tätort. De som bodde i en sådan mådde inte bättre. Det var de som bodde på landsbygden. Vidare, självklart mår alla inte bra av att bo på landsbygden. Innebär det social isolering så kan det vara negativt. Jag ska kika vidare på detta, ålder kan också spela in. Jag tänker mig att yngre har ett större sug efter stadens utbud av nöjen och socialitet.

    Angående din reflektion kring att människor dras mot städerna. Dels beror det såklart på arbetstillfällen. Sedan tror jag många har ett kanske irrationellt sug efter stan. Lite som att många eftersträvar pengar utan att de gör dem lyckligare. Jag har lätt själv att romantisera över storstadslivet. Jag tänker då och då på hur kul det vore att bo i Stockholm. Men jag tror delvis att denna längtan är en fokuseringsillusion. D v s när jag tänker på Stockholm fokuserar jag på alla bra sakerna med storstaden: tillgång till restauranger, uteliv, nöjen, fart och fläkt osv, Det jag inte fokuserar på är stress, pendelresor och avgaser. Vad vi tror gör oss lyckliga är inte alltid det som gör oss lyckliga eftersom vi har sterotypa föreställningar som kan vara delvis inkorrekta.

  3. FEG skriver:

    Samtidigt är det väl många på landsbygden som pendlar långa sträckor och att arbetslösheten där ofta är större.

  4. Det här stämmer på mig:
    ”Kanske har vi lättare att leva i nuet när vi befinner oss nära naturen?”
    Fast jag skulle uttrycka det i naturen, närhet till den vet jag inte om det räcker.

    Men i skogen, på/vid vattnet o.s.v. vet jag gör mig (och många fler) mer närvarande.

    Sedan är det där ordet LYCKLIG…som kan ställa till det lite tror jag.

    Att vara i nuet skulle jag inte beskriva som detsamma som att vara lycklig utan mer att jag är accepterande.
    Det som är – det är. Jag värderar det inte och önskar att det vore annorlunda.
    Acceptans är lika med frid inuti, för mig.

    Jag och maken har i helgen som gick besökt Stockholm och på vägen hem så pratade vi precis om det som du skriver om ovan.
    Om en lite romantiserad tanke om att bo i de mysiga kvarteren på Södermalm (t.ex.) kontra de negativa saker som du beskriver.

    För oss är nog det ultimata att bo i en mindre stad och besöka Stockholm när ”andan faller på”.
    Att bo där permanent verkar för oss vara mer nackdelar än fördelar.

    Men att sitta i de kilometerlånga bilköerna kan ju förstås vara ett utmärkt tillfälle att träna medveten närvaro på. 😉

    Varma hälsningar.

  5. Christer skriver:

    Spännande!
    Philip: Är inte just ”Lite som att många eftersträvar pengar utan att de gör dem lyckligare.” precis vad det handlar om, dvs att det i själva verket är tvärs om.
    Människor som säger ja till livet och jag till att växa och försöka uppnå en högre nivå av närvaro både återfinns i staden och på landet, precis som de med och utan pengar finns på båda ställen?
    Min egna erfarenhet av att just säga ”ja till livet” också kan skapa en viss stress när jag ska säga ”nej till stressen” ett nej som jag beslutat mig för men som jag hela tiden får motivera och försvara både inför mig själv och andra runt omkring.
    För mig är det här en paradox som inte är helt lätt att få ordning på.

  6. Linda skriver:

    Jag talade med en människa om lycka en gång och hon påstod att det finns en bakterie i jord som påverkar vår hjärna och sätter igång produktionen av välbefinnandehormoner. Jag kan tänka mig att de som bor på landsbygden i kommer i kontakt med denna bakterie i större omfattning än både de som bor i storstäder och i mindre städer då de på landsbygden ofta jobbar med jord på något sätt, jordbruk, djur mm. Just hon som jag pratade med jobbade med trädgård och är enligt henne själv väldigt lycklig.

    En annan person, en sjuksköterskestudent jag pratade med påstod att hjärnan blir mer stimulerad i naturen än i stadsmiljö just för att det är mer oregelbundna former och pixligare för ögonen i naturen än i stan.

    Jag tror bägge två har källor för sina påstående men jag känner inte till var de har fått det ifrån.

  7. Erika skriver:

    Som Ed säger är det väl upp till var och en vad det är som gör en lycklig och om jag helt lekmannamässigt får lämna en kommentar till just det här med grönområden behöver det kanske inte nödvändigtvis handla om att man BOR mitt ute i bushen utan om känslan det inger att HA TILLGÅNG till naturen.

    Själv valde jag vid senaste flytten att ta mig från en förort till en annan med skillnaden att jag i den nuvarande har skogen inpå knuten. Det betyder inte att jag är ute och kramar träden varje dag och jag spenderar vanligtvis hela dagarna inne i stan, men vetskapen att skogen ÄR där, så nära att jag kan se den och känna den på lukten, ger mig stor tillfredsställelse.

  8. Lars skriver:

    Det är många spännande variabler som tas upp. Kanske måste man vara exaktare.
    – Mindre tätort kontra landsbyggden. När jag tänker efter, så grundar sig min reaktion mer på mindre tätorter med natursköna lägen.
    – Ålder kan absolut spela in. Den tid då jag reflekterade och diskuterade dessa frågor mest, så var jag och mina vänner i 25 – 35 års åldern
    – Ytterligare en variabel är att skilja på de som bor och alltid har bott på en ort av viss storlek och de som har flyttat. Mina erfarenheter i mitt första inlägg grundar sig helt på de som har flyttat.
    – Det här med drömmar…Vi bor nära storstaden, men har mycket släkt såväl i små tätorter, som på landsbyggden och finner att den som bor i storstaden drömmer om landsbyggden och den som bor på landsbyggden drömmer om storstaden.
    – Mina erfarenheter i mitt första inlägg grundar sig dock mer på vilka som har ångrat att de bytt levnadsförhållanden kontra vilka som tyckt att det varit ett lyft i livet. Då har nog inte drömmarna så stort inflytande.

    🙂
    Lars

  9. Elisabeth skriver:

    Efter att vi köpte en stuga på landet och tillbringade mycket tid med att bara strosa i naturen märkte jag hur oerhört bra jag mådde av att befinna mig nära jord,skog, vatten, blommor. Tystnaden, vinden som susade i löven.Att naturen är en kraftkälla är ju också vetenskapligt bevisat ( även om jag anser att min känsla av naturens betydelse är lika viktig för mig.
    Jag kan rekommendera Naturvårdsverkets skrift Naturen som kraftkälla där man ger flera exempel på hur och varför naturen påverkar hälsan.

  10. FEG skriver:

    Håller med alla som hyllar naturens lyckobringande effekt. Kommer från landet och bor numera i en förort till Sthlm.
    Tycker dock att vi har oerhört många stadsnära naturområden som Tyrestareservatet, Nackareservatet, Nationalstadsparken etc. Även i innerstan finns många fina parker så om det bara är grönskan man vill åt så är det kanske inte så väldigt stor skillnad.
    Däremot tycker jag tempot i Sthlm är högre. Folk hinner/vågar inte vara vänliga på samma sätt som i mindre orter. Det finns en anonymitet som ibland kan vara befriande men som oxå är opersonlig och tråkigt blasé.

  11. Peter Andersson skriver:

    Naturen har sina egna feromoner och utsöndringar som påverkar oss, eftersom de finns i luften i högre grad på landet (precis som avgaser och bly finns i högre grad i staden) så drar vi i oss mer av dem där…

  12. Mattias skriver:

    Detta är intressant. Jag höll en föreläsning baserad på lyckoforskning i Strängnäs häromdagen och med stöd från Sonja Lyobomirsky tog jag upp hur externa förändringar endast ger tillfälliga lyckohöjande effekter. Ett exempel var ”flytta till ny ort” men där jag fick mothugg från en åhörare som var helt säker på att hennes flytt från Stockholm till Strängnäs höjt lycka och välbefinnande. Jag argumenterade för att det kunde handla om förbättrat socialt umgänge etc, men hon vidhöll själva flytten som en starkt bidragande orsak. Kommer att tänka på det nu, när den naturliga miljöns påverkan på välbefinnandet lyfts fram (utifrån antagandet att grönska är mer tillgänligt i en mindre stad, än i en storstad som Stockholm).

Leave a Reply