Yoga + Glädje = Sant

6a00e553cdf6718833010534a3294f970b-800wi

En ny studie visar att yoga har liknade effekt på hjärnan som antidepressiv medicin. Unders en tolv veckors studie undersöktes en grupp som yogade med en promenerande kontrollgrupp. Studien visar tydligt att lyckonivån hos deltagarna som yogade ökade mer än hos kontrollgruppen som gick. Genom MRS-scanning (magnetic resonance spectroscopy) av deltagarnas hjärnor påvisade man skillnader mellan produktionen av neurotransmittorn GABA, som är relaterad till ökning av välbefinnande i korrelation till minskad nedstämdhet på likande sätt som t.ex. Prozac.

Studien som publicerades i The Journal of Alternative and Complementary Medicine, är den första som visar en korrelation mellan GABA och ökat välbefinnande av yoga genom att titta på förändringar direkt i hjärnan.

Nu när våren är här med underbart soliga dagar känns det lite otillförlitligt att påstå att sköna promenader i solen inte skulle har positiv inverkan på hur vi mår. Ansvarig för studien Chris Streeter understryker att resultatet inte betyder att promenader inte har en hälsobringande inverkan, däremot betyder det att studien visar att yogan har ännu mer positiva effekter när de gäller ökning av psykiskt välbefinnande. Det är känt sedan tidigare forskning att promenader är bevisat lugnande och avstressande, men nu har promenaden alltså blivit omkörd av yogan på lyckofronten.

Hur ska vi tolka alla vetenskapliga forskningsrapporter om vad som är bra för oss? Vetenskaplig forskning kan ge oss en kompass som guidar oss i rätt riktning till metoder som ökar välbefinnande. Samtidigt kan statistiska data inte direkt bli applicerade på individuell nivå utan hänsyn till specifik kontext, det är ett medelvärde framtaget från mätnigar av flera olika personer, alla med individuella skillnader. När det kommer till vår egen personliga lycka måste var och en av oss själva testa vilken eller vilka metoder som passar oss.

Just yoga kan vi behöva ge lite tid ibland. Det kan kännas jobbigt och stelt i början men det kommer att belöna dig med en lugn och skön upplevelse i kroppen och i sinnet redan efter några gånger om du inte ger upp. Dessutom, jag är säker på att det finns flera metoder som funkar för var och en av oss, och allt passar inte lika bra för alla.

Har du hittat vad som får dig att må bra? Mitt tips är: Ta en skön promenad i solen till en certifierad yogalärare nära dig.

Anna Gordh Humlesjö

5 Responses to “Yoga + Glädje = Sant”

  1. Filip Fors skriver:

    Intressant studie! 🙂

    ”samtidigt kan statistiska data inte direkt bli applicerade på individuell nivå utan hänsyn till specifik kontext, det är ett medelvärde framtaget från mätnigar av flera olika personer, alla med individuella skillnader.”

    Detta är på ett sätt sant. Samtidig tenderar vi att ofta överdriva vår egen unikhet. Vidare, trots individuell variation var deltagarna i studien uppenbarligen så pass lika att yoga hade en genomsnittlig effekt. Om man inte har speciella skäl att tro att man skijer sig från genomsnittet bör man ha som utgångspunkt att man just tillhör genomsnittet. Det är mest sannolikt. Jag tror vi ofta har en bias här. De flesta jag pratat med säger ”jag tror inte heller att de flesta lottovinnare blir långsiktigt lyckligare av lottomiljonen, men jag skulle det!” 🙂

  2. Lars skriver:

    Anna:
    Yoga är för mig inte ett entydigt begrepp. Det finns flera olika saker vi kallar för yoga. De vanligaste är en typ av stretching respektive en typ av meditation. Ofta används yoga som beteckning för en kombination av stretching och meditation. Vissa typer av suggestion kan också betecknas yoga. Sen finns det särarter, där det är tveksamt om det verkligen skall kallas yoga, såsom poweryoga (en sorts kraftsport med extra mycket tankekoncentration) och skrattyoga.
    Vilken typ av yoga handlade det om i studien?

    Filip:
    Håller både med och inte med. Visst, det är större sannolikhet att man tillhör medelgruppen än att man inte gör det, men det är ändå som Anna säger så att var och en måste hitta sin egen lyckoformel och det är även så att en av svagheterna med den nivå, som lyckoforskningen står på idag är att vi har dåligt kläm på de individuella variationerna
    🙂
    Kram /Lars

  3. […] Lyckobloggen Om lyckoforskning, välmående och välbefinnande. « Yoga + Glädje = Sant […]

  4. Anna Gordh Humlesjö skriver:

    Tack för era intressanta inlägg!

    Jag citerar Filips nya inlägg:

    http://www.lyckobloggen.se/?p=4466

    ”Hur som helst är gruppskillnader när det gäller lyckostrategier mycket viktiga att studera. Dessa studier kan nyansera diskussionen kring vad vi bör göra för att höja vårt välbefinnande. Det öppnar också upp för möjligheten att ta fram skräddarsydda program som samtidigt bygger på evidensbaserad kunskap.”

    Jag håller verkligen med om det du säger Filip, både i ditt nya inlägg och din kommentar. Som yogalärare vill jag inte bli för partisk och att säga yoga gör alla lyckliga, alla det finns forskning på det!! Jag tror det är bra att vara nyanserad, men jag är glad att du understryker att:

    ”Samtidig tenderar vi att ofta överdriva vår egen unikhet. Vidare, trots individuell variation var deltagarna i studien uppenbarligen så pass lika att yoga hade en genomsnittlig effekt. Om man inte har speciella skäl att tro att man skijer sig från genomsnittet bör man ha som utgångspunkt att man just tillhör genomsnittet.”

    Jag tror oxå att Mindfulness egentligen är fördelaktigt för alla. Eller rättare sagt, ingen ifrågasätter att man ska lära sig mattematik, eller läsa/skriva vissa har lättare för det och vissa svårare men alla är överens om att det är en grundläggande kunskap man behöver i vårt samhälle. Jag tycker att mindulness borde vara lika grundläggande. Mindfulness är ju ett väldigt brett begrepp för mind/body-träning för att öka självinsikt och förmåga att skapa balans i sinne/kropp man skulle ju kunna kalla de för ett slags ”self mastery” som egentligen borde vara lika grundläggande som vilken annan kunskap som helst, totalt uppbackat av forskningen om alla fördelar med mindfulness. MEN här tror jag det är otroligt viktigt att se hur olika typer av individer (tex. utifrån the big 5) behöver lära sig mindfulness på olika sätt, få olika ingångar, för att fortsätta, för man kan ju inte påtvinga någon något som de inte trivs med 🙂

    I mindfulness programmen MBSR så ingår gående-meditation/yoga/meditation/metta-meditation(loving-kindness) kroppsmedvetenhet-bodyscan/ och andra typer av övningar osv. Så jag tror de skulle vara väldigt spännande precis som du säger att skapa evidensbaserade skräddarsydda program. Jag är ganska övertygad om att de är nästa steg inom mindfulness forskning.

    För det är inte något som är lätt, bara för att resultatet man eftersträvar är ett fridfullt sinne så kan vägen dit vara allt annat än fridfull. Precis som med Matematik, någon som kommer ihåg hur omöjligt det var att förstå vad bokstäver betyder, innan man lärde sig 🙂

    Det är också därför jag vill undestryka att just Yoga kanske inte passar alla just som första lyckostrategi därför att de kan ha ganska kraftiga reaktioner, tex folk kan må illa eller känna sig otroligt rastösa, eller att det är en stor utmaning att känna efter, medan andra njuter av yoga från första rörelsen.

    Resultatet kan absolut vara att lyckonivån höjs om man tar sig igenom hela yoga terminen, som studien visar, men motståndet kan göra att vissa personer behöver en annan väg in och kanske först börja med tex en mer aktiv airobics-sport för att få ”komma tillbaka” i kroppen om man inte tränat på länge, och sedan kan man börja yoga när man känner sig mer redo.

    Som yogalärare så har jag sett så många olika människor komma och gå från yogan och har börjat förstå att det är så otroligt viktigt att just skräddarsy mindfulness träning och inte dra alla över en kam, för då kan man förlora människor som egentligen skulle ha otroligt stor nytta av yoga/mindfulness

    En av mina yogaelever sa förra veckan ”Jag tror inte att många är rädda för att möta sig själva, och känna in i kroppen som man gör i yogan, men man önskar att fler skulle förstå att om man vågar så får man så mycket tillbaka”

    Jag håller absolut med dig att vi ofta kan vara väldigt jäviga i vårt förhållande till forskning på personligt plan därför att vi har svårt att acceptera forskning som går emot vår intuition. Därför är just skärddarsydda evidensbaserade lyckostrategi-program en lösning att komma runt detta tror jag för att folk både bör göra det som man har direkt lätt för (typ associerat med VIA-styrkor) och då blir de lättare att anta utmaningar som kräver mer invistering men som ger väldigt positivt resultat på lång sikt.

    Lars: Jag håller med dig om att yoga står för mycket mer än fysiska rörelser, yoga betyder harmoni eller helhet och är ett samlingsnamn för kunskap om hur vi skapar harmoni i oss själva. Men brukar tala om 8 vägar varav bara 3 är meditation och yoga och andningsövningar, de som vi främst talar om i västerländsk deffinition av yoga. I detta fallet var de just Iyengaryoga: Läs mer om studien här:http://www.bu.edu/today/node/11443

    Iyengar är väldigt stort i USA inte alls like utbrett i sverige även om de kommer mer och mer med anusara-yoga influenser. En svensk motsvarighet kan sägas vara klassisk Hatha yoga trots att Iyengar är mer inriktad på detaljerad inre och yttre anatomi.

  5. Filip Fors skriver:

    ”Jag tror oxå att Mindfulness egentligen är fördelaktigt för alla. Eller rättare sagt, ingen ifrågasätter att man ska lära sig mattematik, eller läsa/skriva vissa har lättare för det och vissa svårare men alla är överens om att det är en grundläggande kunskap man behöver i vårt samhälle. Jag tycker att mindulness borde vara lika grundläggande. ”

    Det håller jag absolut med om. Som den amerikanska studien från i höstas visade är välbefinnandet högre när vi lever i nuet eller tänker på positiva saker. http://www.lyckobloggen.se/?p=3475

    ”MEN här tror jag det är otroligt viktigt att se hur olika typer av individer (tex. utifrån the big 5) behöver lära sig mindfulness på olika sätt,”

    Precis! Jag tror att mindfulness och positivt tänkande i en mening är universella, d v s att nyfiket uppmärksamma nuet eller tänka på positiva saker som berör en själv nästan per definition leder till känslor av välbefinnande. Det som kan skilja mellan individer är hur man ska lyckas uppnå dessa två tillstånd. D v s vilka konkreta metoder som leder till ett mindfult tillstånd eller till positiva tankar. Det är här individer skiljer sig åt.

Leave a Reply