Våga verka dum…och njut av livet! :-)

Jag fick ett mail som började så här; ”Det här må vara det mest korkade och udda jag har gjort, och jag har inga direkta förhoppningar. Det är verkligen inget jag har gjort tidigare, att skriva till en helt främmande person. Men jag har ett motto som jag försöker leva efter: Bättre att fråga och verka dum, än att låta bli och förbli dum…..”

Främlingen hade dykt på ett inslag på Svt där jag intervjuades om vilka näringsämnen som lyfter humöret, blivit glad och inspirerad och ville bara nyfiket fråga om jag kände mig lyckligare eller inte efter att vi hade ätit den s.k. lycko-maten.

Varför håller vi oss själva tillbaka?
Och hans mail fick mig att fundera. Inte så mycket på frågan om maten gjorde mig lyckligare eller ej, utan över hur vanligt det är att vi människor ber om ursäkt för oss själva, och håller oss tillbaka i smått och stort. Av rädsla för vad andra ska tycka och tänka. T.o.m. ett simpelt mail till en främling kan alltså betraktas som ”det mest korkade vi har gjort”. Och vi kanske känner för att göra något som skulle kunna berika oss eller ge oss glädje men så kommer tanken ”ja, fast hur skulle Det se ut?”. Och så låter vi bli. Fast vi egentligen hade velat.

”Det där är inte min grej – jag skulle känna mig dum”
Som på aktionerna som jag har genomfört med Charity International.  Där vi har delat ut kramar på stan, eller gjort vänliga handlingar för främlingar. Väldigt få vågar haka på och vara med. ”Det där är inte min grej, jag vill inte göra bort mig”, svarar många när jag frågar om de vill vara med och sprida glädje.

Jag minns t.ex. när vi i december ställde oss vid en busshållplats och bjöd på glögg & pepparkakor till frusna och förvånade resenärer. Visst var det lite obekvämt. För ”så kan man ju inte göra”. Och visst var det några som blängde underligt på oss, och några som vägrade smaka på glöggen innan vi själva hade druckit av den och bevisat att den inte var förgiftad. Men det blev mycket skratt och glädje och en dörröppnare till intressanta samtal mellan de som faktiskt vågade ta en kopp! 🙂 Och jag växte själv som människa ett litet snäpp av att våga gå utanför min trygghetszon.

Satsa på fler små utmaningar!
Jag älskar att få spontana mail med udda frågor från någon som följt en ingivelse och vågat gå emot sin rädsla för att verka dum.  Vi människor pratar om att man ska anta nya utmaningar, men tänker oftast bara på de där stora utmaningarna, som t.ex. att byta jobb eller att hoppa bungyjump. Men vi glömmer bort de där små utmaningarna i vardagen. Som i att våga vara mer spontan. Som i att följa en impuls att ta kontakt med någon, våga lägga fram ett lite smågalet förslag på nästa personalmöte,  eller som i att våga spontandansa när favoritlåten dyker upp på krogen fast du fortfarande är för nykter och dansgolvet ännu är tomt. Som en vän till mig som fick för sig att dansa en stund själv, mitt på Sergels torg i Stockholm. Folk glodde men det bekymrade honom inte.

Våga lev lite mer!
Är inte livet för kort för att vara litet? Hur skulle det vara om vi vågade leva lite mer? Om vi brydde oss lite mindre om vad folk ska tycka och tänka. Så varför inte testa att gå utanför din trygghetszon! Våga bryt dina vardagsmönster, försätt dig själv i nya sammanhang! Tänk om livet skulle bli mycket roligare då! Det har i alla fall mitt blivit! 🙂

”Remember…….. there’s a life to live!” 🙂

Kram på er alla!
/ Boel Björkenwall
Auktoriserad hälsorådgivare, Inspirationskonsult
———————————————-
http://www.viability.se
boel@viability.se

19 Responses to “Våga verka dum…och njut av livet! :-)”

  1. Julia skriver:

    Wow, vilket intressant inlägg!!
    Det här ska jag ta med mig och göra vardagen lite mera spännade 🙂

    Tack!

    MVH/
    Julia

  2. Peter Weckman skriver:

    Mycket bra skrivet!

  3. Christer skriver:

    Håller med varenda ord!
    ”Hellre dum i 3 sekunder än resten av mitt liv..”
    Att våga blotta vår sårbarhet inför andra kan för många vara en stor tröskel att passera och vetskapen om att det är så, kan ge oss medlidande inför de/oss som ännu inte vågar…

  4. Maria skriver:

    Tänkvärt! Illustrativ filmsnutt!

    heartsoul-maria.blogspot.com/

  5. Jamen visst Julia! Gör det och berätta gärna vad du hittar på och hur det går för dig att krydda vardagen! 🙂

    Lycka till!!

    Kram! / Boel

    ———————–
    http://www.viability.se
    – kurser för ökad livsglädje
    boel@viability.se

  6. Christer: Fina ord! Vi människor tänker ofta att styrka är att bita ihop, eller att alltid ha full kontroll och inte vara rädd. Men kanske är vi egentligen ännu starkare och modigare när vi vågar göra saker Trots att vi är skraja. Som jag ser det kan det vara en styrka att våga visa sig svag! 🙂

    Kram! / Boel

    ———————–
    http://www.viability.se
    – kurser för ökad livsglädje
    boel@viability.se

  7. Lars skriver:

    Jag hade länge ett vykort med mig i min mötesanteckningsbok där det stod:

    ”Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv”
    Det är ett citat från Aabye Kierkegaard (1813-1855) dansk filosof.

    En evig sanning med andra ord och jag håller helt med.

    En person som i våra dagar mer än andra för ut detta budskap är Caroline Af Uggla. På hennes körövningar ”får man nästan stryk” om man inte vågar släppa loss, och själv gör hon det till max trotts att hon i grunden är en så osäker person att hon knappt vågar gå någonstans utan att ha sin Heinz med sig. Starkt!

    Kram (Om du vågar)/Lars

  8. Lars skriver:

    Tänkte på en helt annan sak. Om du hoppar över de två första orden i din rubrik, Boel:
    dum…och njut av livet!
    Det här är något som min fru och jag ofta diskuterar, inte från forskningsresultat, utan från livsobservationer.
    Se framför er två personer ni känner. Den ena hyperintelligent, tar allt allvarligt och går alltid och grubblar på livets stora frågor eller ett litet, men svårlöst problem. Den andre lite lätt dum, funderar inte så mycket, lever för dagen, skrattar åt enkla banala skämt…

    Vem är lyckligast?
    Själv har jag inte svaret. Vad tror ni?

    Kram igen/ Lars

  9. Spännande fråga att fundera över Lars!

    Jag upplever det som att många människor idag (inklusive jag själv ibland) är lite för upptagna med att ”vara uppe i våra huvuden” att vi glömmer bort att leva. Och vi är så måna om att bli tagna seriöst att vi glömmer bort att ha roligt. Personligen brukar jag gå in för att vara så lättroad och ha så nära till skratt som möjligt i allt jag gör – och det härliga är att jag gör ett så mycket bättre jobb också när jag har roligt på jobbet, så det finns bara saker att vinna här! 🙂 Kan du känna igen dig i det Lars?

    Citatet du nämnde från Kierkegaard är verkligen passande i sammanhanget, ett av mina favoritcitat det där! 🙂

    Kram / Boel

    ———————–
    http://www.viability.se
    boel@viability.se

  10. Lars skriver:

    Jo, jag känner igen mig i det Boel. För mig personligen finns det ingen motsättning mellan seriöst och det lätta skrattet. Jag skrattar mycket, men förstärker det ytterligare genom att gå på skratt-yoga då och då, i synnerhet på hösten.

    Kram/Lars

  11. Rigmor skriver:

    Bra skrivet och tänkt, Boel!

    Att våga ta ut svängarna i livet, kasta sig ut i det okända, öppna munnen och säga det jag undrar över utan att hämmas av ”vad andra ska tycka” – det berikar!
    Men inte är det utan ibland stor ångest innan!
    Som när jag skulle gå ”catwalk” för första gången för någon vecka sedan.
    Inför stor publik!
    Vad hade jag gett mig in på, låtit mig övertalas…typiskt mig!
    Halvdöd innan , men så levande efter!!

    Så jag fortsätter att kasta mig ut, längre och djärvare ju äldre jag blir!

    Det är en av (de få) fördelarna med att få erfarenhet och ålder: man struntar mer och mer i vad andra tycker och tänker.
    Det är MITT liv!

  12. Marion skriver:

    Vilket intressant inlägg!
    Det är fascinerande egentligen varför de s.k. dumma frågorna också blir pinsamma. Livet handlar ju om att lära sig. Hela tiden.

  13. Rigmor: Vad härligt Rigmor! Fortsätt våga kasta dig ut, heja! 🙂

    Marion: Ja visst! Som man brukar säga ”vi växer av erfarenheter. Och erfarenheter får vi av att göra dumheter” 😉

    Kram på er båda!/ Boel

    ————————
    http://www.viability.se
    boel@viability.se

  14. Filip Fors skriver:

    Som Rigmor är inne på verkar man bli mindre styrd av sociala normer med åldern. Kanske är det delvis därför som välbefinnandet ökar med åldern?

  15. Lars skriver:

    Marion:
    Jag minns fortfarande tydligt från när jag gick på tekniska gymnasiet (mer än 40 år sedan). Jag hade en klasskompis, så ofta ställde så jättedumma frågor att jag skämdes över honom, men han fick alltid bäst resultat på skrivningarna. Javisst, Rigmor, det finns inga dumma frågor och frågar man inte så förblir man okunnig.
    Filip:
    Det hänger nog ihop, men inte i fullt så enkel logik. Kanske snarare:
    Livserfarenhet ger personlig trygghet och ökad lycka. Personlig trygghet ger mod att göra sig fri från sociala normer.
    Därutöver ger den större friheten och de mindre tvången med ökad ålder större lycka. Först när ansvaret för hemmavarande barn försvinner och sedan ytterligare efter pensioneringen.

    62 år och lycklig
    /Lars

  16. Hmm….intressanta reflektioner! Vi är ofta rädda för att ställa frågor för att vi inte vill verka okunniga. Men där tror jag att vi har en del att lära av barn som allt som oftast vågar fråga direkt om det är någonting som de inte förstår. Ingen rädsla för att ställa dumma frågor där inte 😉 Själv har jag alltid lärt mig väldigt mycket just genom att ställa frågor och därmed berikas av nya infallsvinklar.

    Kram / Boel

    ——————————
    http://www.viability.se
    boel@viability.se

  17. Therese skriver:

    Hallå igen Boel:) Du verkar vara väldigt lik mig i att våga bjuda på sig själv:)

    Jag har alltid haft lätt att träffa nya människor, därför att jag just vågar prata med dem. Nu när jag inte mår så bra, så vågar jag också berätta vad jag varit med om. Det öppnar upp och andra människor vågar berätta vad de varit med om. Det är helt otroligt vad vi människor gör mot varandra, istället för att hurra när någon gör något bra. Jag pratade t.ex med en man idag som berättade att han var bland den första invandraren som kom till våran stad jag bor i (en mellanstor stad). Han har mött otroligt många människor som ifrågasatt varför han kom till Sverige. När sådana människor kommer fram till honom brukar han provocera genom att säga: Lova att inte berätta detta, men jag har kommit hit för att ta era kvinnor… När det blev för mycket på jobbet och han fick för många rasistiska uttalanden och påhopp slutade han jobba. Han har inte jobbat på snart 20 år, därför han resonerade som så att om ”medmänniskor” inte accepterar att han jobbar och sköter sig i Sverige, så kan han också strunta i att jobba om han bara får skit..!

    Att våga stå upp för sig själv när det krisar är mod om något. Men att också våga gråta, skratta, dansa, prata, sjunga, göra vad som för att livet ska bli roligare är helt underbart. Jag ställde mig tex på min förra arbetsplats och dansade fågeldansen hos en brukare. Det gjorde att han också vågade dansa:) Är du glad så brukar sånt smitta av sig, det kan den mest deprimerade människan få upp mungiporna genom att träffa levnadsglada och härliga människor som vågar bjuda på sig själv. Det vill jag fortsätta göra iaf för det ger så mycket till de som klarar att ta emot sånt beteende..:) Tyvärr har vi fortfarande en Jantelag som hindrar oss från mycket, men jag vill ha bort den och stämpeln att människor i Norden är så tråkiga och torra. Vi kan vi också..!:)
    Kram Therese

  18. johan skriver:

    Jag är sååå lycklig över att jag skrev det där mailet och skickade iväg det. Du Boel, har verkligen berikat mitt liv och jag kan inte i ord beskriva hur jag känner över att ha kommit dig närmre och att vi har den kontakt vi har ! Du är en glädjespridare av höga mått! Bamsekramar.

    Och till er andra kan jag bara säga; Våga vara dum. Oftast lönar det sig på de allra finaste av sätten.

    Bättre fråga och verka dum, än att inte fråga och förbli dum.

  19. Tack Johan!!! 😀 Ja tänk vad ett litet mail kan göra! (*ler*)

    Bamsekramar!!/ Boel

    ———————————-
    boel.bjorkenwall@globalhappiness.com

Leave a Reply