Gör lyckoforskningen oss olyckliga?

marriage_adaptation

Mår vi bra av att få vetenskapliga förklaringar till hur vår psykologi fungerar? I synnerhet kring vad som påverkar hur vi mår?

Det finns några ”sanningar” vi kanske skulle må bättre av att inte veta om. Vill vi veta att de flesta händelser inte har någon varaktig effekt på vårt välbefinnande på grund av att vi anpassar oss så snabbt? Att glädjen av giftermålet, lottovinsten eller den nya bilen försvinner snabbt? Eller att våra gener har en ganska stor påverkan på vår nivå av välbefinnande genom livet? Kort sagt att vi inte har så stor kontroll över hur vi mår.

Sociologen Max Weber menade att vetenskapen tenderar att avmystifiera verkligheten. Visserligen lär vi oss att bli alltmer effektiva och rationella, i alla fall i ekonomiska termer, men samtidigt försvinner mystiken och romantiken i tillvaron. Vill vill gärna tro på evig kärlek eller att det finns någon däruppe som ser till att allt blir bra till slut.

Weber menade att vi rör oss mot ”den isande polarnatten” eller ”rationalitetens hjärnbur”. Har vi en gång accepterat det vetenskapliga tänkandet är det svårt att överge det även om vi skulle må bättre av att inta en mer romantisk syn på världen. Vi kan liksom inte backa till baka när vi en gång accepterat det vetenskapliga synsättet.

Ekonomisk tillväxt kanske inte gör oss lyckliga men att leva med föreställningen om att vi kommer bli lyckligare genom att uppnå våra önskningar är antagligen viktigt. Det kanske därför är dumt att informera människor om att de inte kommer bli så mycket lyckligare av det där jobbet, av att träffa en partner eller flytta till ett soligare klimat?

Ekonomen Robin Hanson tror att det finns en anledning till att samhällsvetenskapen utvecklades så sent i jämförelse med naturvetenskapen. ”På ett omedvetet plan kände vi nog att det fanns sanningar här vi inte ville ta del av”.

Personligen tror jag att ovanstående resonemang är alltför pessmistiskt. Om vi ser sanningen i vitögat blir det lättare att hitta metoder som faktiskt fungerar. Exempelvis att prioritera mental träning istället för karriärmässig framgång. Det vi måste göra är kanske att lära oss leva med att saker och ting kanske inte riktigt är som vi trodde.

Som Weber var inne på har vi nog heller inget val. Tekniken och vetenskapens utveckling går knappast att hejda. Det är bara att ”gilla läget”.

Vad tror du? Är lyckoforskningen bra eller dålig? Vilket anser du vara lyckoforskningens jobbigaste resultat?

Mår vi bra av att få vetenskapliga förklaringar till hur vår psykologi fungerar? I synnerhet kring vad som påverkar hur vi mår?

Det finns några ”sanningar” vi kanske skulle må bättre av att inte veta om. Vill vi veta att de flesta händelser inte har någon varaktig effekt på vårt välbefinnande på grund av att vi anpassar oss så snabbt? Att glädjen av giftermålet, lottovinsten eller den nya bilen försvinner snabbt? Eller att våra gener har en ganska stor påverkan på vår nivå av välbefinnande genom livet? Kort sagt att vi inte har så stor kontroll över hur vi mår.

Sociologen Max Weber menade att vetenskapen tenderar att avmystifiera verkligheten. Visserligen lär vi oss att bli alltmer effektiva och rationella, i alla fall i ekonomiska termer, men samtidigt försvinner mystiken och romantiken i tillvaron. Vill vill gärna tro på evig kärlek eller att det finns någon däruppe som ser till att allt blir bra till slut.

Weber menade att vi rör oss mot ”den isande polarnatten” eller ”rationalitetens hjärnbur”. Har vi en gång accepterat det vetenskapliga tänkandet är det svårt att överge det även om vi skulle må bättre av att inta en mer romantisk syn på världen. Vi kan liksom inte backa till baka när vi en gång accepterat det vetenskapliga synsättet.

Ekonomisk tillväxt kanske inte gör oss lyckliga men att leva med föreställningen om att vi kommer bli lyckligare genom att uppnå våra önskningar är antagligen viktigt. Det kanske därför är dumt att informera människor om att de inte kommer bli så mycket lyckligare av det där jobbet, av att träffa en partner eller flytta till ett soligare klimat?

Ekonomen Robin Hanson tror att det finns en anledning till att samhällsvetenskapen utvecklades så sent i jämförelse med naturvetenskapen. ”På ett omedvetet plan kände vi nog att det fanns sanningar här vi inte ville ta del av”.

Personligen tror jag fördelarna med vetenskapens upptäckter överväger nackdelarna, men jag tror också att den moderna psykologin har funnit ”sanningar” om människan som inte alltid är så roliga. Men i slutändan tror jag det är bäst att se sanningen i vitögat. Som Weber var inne på har vi nog heller inget val. Tekniken och vetenskapens utveckling går knappast att hejda. Det är bara att ”gilla läget”.

Vad tror du? Är lyckoforskningen bra eller dålig? Vilket anser du vara lyckoforskningens jobbigaste resultat?

Filip Fors (www.filipfors.se)

2 Responses to “Gör lyckoforskningen oss olyckliga?”

  1. Nina skriver:

    Hej Filip!
    Det beror på hur vi använder det som framkommer i vetenskapen. Även om forskning visar att ett antal personer blir lyckliga av att göra vissa val över andra och uppföra sig på ett visst sätt, så betyder ju inte det att detta resultat gäller ALLA. Dessutom går det inte att jämföra lyckan mellan vare sig individer eller det ”lyckorus” som personer upplever av att göra olika saker. Lyckan av att få barn skiljer sig från lyckan av att åka utomlands.
    Jag tror att det är viktigt att varje individ har någonting som skapar inre drivkraft att vilja och förbättra sitt liv. Att utvecklas som person är viktigt för välbefinnandet. Att bara ”nöja sig” tycker jag leder till passivitet. Att ”gilla läget” tror jag ingen blir lycklig av att höra. Personligen tar jag en sådan kommentar som en utmaning. Självklart kan jag inte trolla eller rå över den tekniska utvecklingen men jag kan själv ta ansvar för att mitt liv blir så bra som jag vill att det ska bli genom att se över min livssituation och göra effektiva val. Det som ska vägleda är då inte det ”alla andra” tycker är bra eller dåligt. Jag bestämmer! Skälet till VARFÖR vi agerar på ett visst sätt är avgörande för hur vi mår. Ingen mår bra av att bli tvingad till något.
    Självklart är inte lyckoforskning något dåligt Filip, men om man tror att någon ANNAN än jag själv ska hitta ett färdigt recept på lycka som gäller så får man vara beredd på att bli besviken. Däremot är det säkert möjligt att göra individuella lyckoprofiler och nå positiva resultat. Jag tror att det är viktigt att kartlägga och lyssna på vad människor upplever som lycka och vilka val som formar livet. Hur gör vi och varför? Det i sin tur måste få vara vägledande i politikens utformning.
    Uppenbarligen går det att skapa lyckan och att köpa den också. Jag har inte riktigt koll på alla resultat inom lyckoforskningen men ett jobbigt resultat är att det inte finns några garantier för att behålla lyckan när du väl har funnit den. Även om forskningsresultat hittat signifikanta samband mellan lycka och olika förklaringsfaktorer så är ju lyckan inte konstant över tiden.
    Det kanske vore klokt att se över skillnader i vad som gör människor lyckliga genom att beakta ålder eller olika livsfaser (tonåring, vuxen, arbetslös, student etc.) för att kunna bedriva en mer selektiv lyckopolitik?

    /Nina

  2. Lars skriver:

    Viktig fråga, Filip.

    Det är nog så att den fara du ser med lyckoforskningen är en MÖJLIG fallgrop, men inte en nödvändig fallgrop.

    Fallgropen kan komma om:
    – Vetenskapen blir till en Gud. Den STORA vägledaren
    – Om lyckan blir ett mål, som vi jagar likt pengar.
    – Om vi skapar oss en inre jämförelsevärld av det väldigt lyckliga tillståndet och känner oss missnöjda med att vi inte nått dit.
    – Om vi tror på lyckan som en plattform, något man kan nå, i stället för bara en färdriktning
    – Om vetenskapen tillåts dämpa känsla och eftertanke.
    – Om vi inte kan skilja på generella teorier och individualistiska särdrag

    Annars tror jag att kunskap alltid är av goda, men osmält kunskap är visdomens fara. Det är nog bra att ha tid att känna efter, att reflektera, att bli seende, att bli kär, att meditera, att sätta sig vid sjökanten….och inte bara fixera vid lyckoteorier.

    Lyckoforskningen kommer med viktiga budskap. Extra viktiga i just den tid vi lever i. Det är härligt att den fått en sådan uppmärksamhet, att den äntligen börjar visa på vetenskapligt säkerställda resultat, men en viss vördnad föra att lyckoforskning inte är det enda sanna, kan vara på plats.

    Kram/Lars

Leave a Reply