Lyckan rör sig inte

Fastkedjad lycka
Man kan fråga sig varför inte lyckan har ökat speciellt mycket under de senaste 50 åren här i väst, trots den höga materiella välståndsökning vi haft sedan dess.

Som vi tidigare har nämnt här på Lyckobloggen så har forskningen en rad olika hypoteser om varför det ligger till på detta sätt. En av förklaringarna går ut på att pengar och materiella ting har en avtagande marginalnytta, dvs ju högre välstånd man får desto mindre ökar lyckonivån. En annan förklaring innebär att det inte är välståndet i sig som gör oss i västvärlden lyckligare än i andra fattigare samhällen, utan istället att vi har större politisk och ekonomisk frihet, att våra samhällen är mer demokratiska, att kulturen är mer individualistisk m m. Dessa faktorer har dock funnits i våra samhällen ganska länge och ökar inte bara för att välståndet ökar. Vi har alltså uppnått en kritisk nivå av de storskaliga samhällsfaktorer som är viktiga för lyckan.

En tredje förklaring går ut på att våra förväntningar och ambitioner har ökat i takt med att vi fått det bättre materiellt, vilket gör att vi rent lyckomässigt inte drar nytta av att vi fått det bättre välståndsmässigt. Vissa menar även att en negativ samhällsutveckling på vissa områden dämpat lyckoökningarna, t ex att brottsligheten ökat kraftigt vilket skapat mer otrygghet. Den mellanmänskliga tilliten verkar också ha minskat i både USA och Storbritannien (dock inte i övriga Europa) och tillit är en viktig komponent i ett lyckligt liv.

Den brittiske ekonomen Richard Layard menar också att familjerelationerna har försämrats, bl a beroende på att en stor del av kvinnorna har gått ut i arbetslivet vilket inneburit påfrestningar för relationerna i familjen. Det har ofta blivit dubbelarbete för kvinnorna samt att männen förlorat några av sina privilegier. Layard menar även att vi fått försämrade sociala relationer i samhället pga tilltagande själviskhet, ökad sekularisering, minskad social solidaritet och en avtagande respekt för auktoriteter. Han hävdar vidare att andelen med klinisk depression har ökat sedan andra världskriget.

Vissa forskare hävdar även att den tilltagande mängden val som människor ställs inför idag leder till frustration och minskad lycka. Den förklaringen går dock på tvärs med de resultat som pekar på att lyckan är högre i länder med hög personlig, ekonomisk och politisk frihet. En annan förklaring är att människors tidsanvändning inte förändrats speciellt mycket. En amerikansk studie visar att människor i USA i princip inte spenderar sin tid på mer njutningsfulla aktiviteter idag i jämförelse med på 1960-talet.

Jag tror inte att en förklaring ger hela bilden av varför inte lyckan ökat nämnvärt i västvärlden de senaste 50 åren, utan att de beskrivna förklaringar tillsammans ger en hyfsad bild om varför det ligger till på det här sättet. Ett sätt att skapa ökad lycka här i väst tror jag är att politikerna flyttar fokus från ökad tillväxt till ökad lycka och att de prioriterar sådant som enligt lyckoforskningen har en positiv påverkan på vår lyckonivå. Det är även betydelsefullt att folk bättre informeras om vad i livet det är viktigt att fokusera på för att må bra och att människor lägger sina pengar på mer lyckohöjande aktiviteter.

Vad tror du är receptet för att öka lyckan här i väst?

Ludvig Lindström

13 Responses to “Lyckan rör sig inte”

  1. Mårten Hedin skriver:

    Hej!
    Jag tror, precis som du, att Lycka är en multidimensionell egenskap som vi alla har lite olika förmåga att uppnå. Det finns inget enkelt svar på hur vi ska bli mer lyckliga i väst.
    Fokus bör istället vara att höja medvetenheten kring vad som gör människor lyckliga och på att tillåta var och en att utifrån sina egna förutsättningar försöka bli mer lycklig.

    Se några exempel bifogat på vad som gör mig lycklig:

    http://hedinexformation.blogspot.com/search/label/lycka

    /Mårten

  2. Nyfiekn skriver:

    Blir det något namnbyte för Charity International? Var det någon som vann 5000kr? Ni har hållit oss på streckbänken länge nu 🙂

  3. Laila Amrouche skriver:

    Ganska paradoxalt- lycka är sällan något jag upplever på egen hand; trots det är det något jag hittar inombords.

    Lycka för mig är de där små stunderna av klarhet eller värme…
    Att känna att jag kan förändra min situation; att ha mål och mening…
    Inte minst att känna frihet att åka vart jag vill när jag vill =)

    Att röra sig fritt i tid och rum är väldigt begränsat för många i väst: veckarklockan ringer kl 06.30, gå till jobbet, lyd chefen, hem genom rusningstrafik likt myror, ät snabbmat, titta på tv och så samma sak om igen nästa dag.

    Om vi tar Sverige i väst och jämnför med Laos, Asien – är människorna i Laos enligt mitt perspektiv mycket lyckligare trots avsaknaden av trygghetssystem och materiell välfärd.
    Jag tror att vi blir lite lata när vi vet att någon annan kommer att ta hand om oss om det går dåligt. I Laos finns ingen försäkringskassa och människor hjälper varandra istället vilket automatiskt ger mer samhörighet och samhörighet späder på lyckan…

  4. maria skriver:

    För oss här i väst tror jag starkt på övningar i tacksamhet. Att varje dag t ex påminna sig något litet eller stort som jag är tacksam för. Det vi ständigt har att brottas med är ju våra höga förväntningar på vad livet ”ska kunna” erbjuda och vad vi, som de individualister vi är, ska hinna med och ha råd med att uppleva. Ibland kanske det är en omväg till lyckan..?

    http://heartsoul-maria.blogspot.com/

  5. Lars skriver:

    Den helt dominerande faktorn tror jag är att våra förväntningar och ambitioner har ökat i takt med att vi fått det bättre materiellt. Det har jag funnit när jag har besökt fattiga, men lyckliga länder.

    Jag tror också frågan är fel ställd. Jag tror inte skaparen har tänkt sig lyckan som en plattform man kan nå, utan som en riktningsvisare som visar oss åt vilket håll vi ska gå. I dagens informations- och reklamtäta värld tror jag dock många har tappat förmågan att se riktningsvisaren.

    En stor faktor tror jag även är den individuella. Lyckan för mig är inte samma sak som lycka för dig. Just för mig är t.ex. närheten till havet och lagom utmanande intellektuella, analytiska problem viktiga för lyckan.

    /Lars

  6. Hej!

    Jag tror att receptet för ökad lycka är Tacksamhet.

    Själv är jag är tacksam över så mycket här i livet. Tacksam över mitt spännande jobb, min relation till min underbara make, att jag är frisk, att kreativiteten flödar, att jag har förmågan att njuta. Jag är tacksam över att jag har hittat Lyckobloggen och att jag nyligen själv har börjat blogga.

    http://www.naknacoachen.se/2011/01/10/bli-lyckligare/

    Genom att uttrycka sin tacksamhet kan vi förhoppningsvis bli förebilder för andra som i sin tur börjar uttrycka sin tacksamhet som i sin tur leder till mer Lycka.

    Kram

    /Den nakna coachen 🙂

  7. Laila: Jag förstår ditt resonemang men faktum är att den självrapporterade lyckan är störe här i Sverige än den är i de flesta andra länder, däribland Laos (http://worlddatabaseofhappiness.eur.nl/hap_nat/desc_na.php?cntry=155).

    Till de lyckligaste länderna hör framförallt norden men också länderna i väst och några länder i latin- och sydamerika.

  8. Nyfiekn: Vi kan inte gå ut med detta än då vi bl a måste registrera nytt domännamn och färdigställa hemsidan. Men jag kan avslöja så mycket att det kommer att bli ett nytt namn 🙂

  9. soma skriver:

    Hur många av de här är teorier som har någon form av vetenskapligt stöd och hur många är rena spekulationer? om jag t.ex. säger ”jag tror att lyckan stagnerat i väst därför att vi har så få krig nu för tiden” så stämmer ju det rätt bra endast sett till korrelationer (jag kan lägga till i min teori att några decennier efter krig så fortsätter lyckan öka, för det var väl runt 50-60 talet som stagnationen anses ha skett?), även om det inte finns något kausalt stöd alls.

    Dessutom har jag för mig att de operationella definitionerna av lycka och dyl varit extremt luddiga fram tills relativt nyligen, är verkligen lyckostudier från 60-talet och tidigare tillförlitliga? Det kanske är så att människor varit ungefär lika lyckliga… jämt! *gasp*

  10. Filip Fors skriver:

    Soma: Studierna som Layard tar upp är sådana när de ställt samma frågor till människor årligen sedan 1950-talet. Ex. Hur lycklig är du i allmänhet? Hur nöjd är du med ditt liv i stort nuförtiden? m.m. Andelen som uppger sig vara mycket lyckliga och mycket nöjda verkar relativt lika idag som för 30,40 eller 50 år sedan i många västländer.

  11. maria skriver:

    Håller verkligen med om att upplevelsen av lycka för det mesta hänger ihop med icke materiella ting, som att se sina barns glädje när de lyckats med en uppgift riktigt bra, ett värmande leende från den man älskar, att betrakta en hänförande solnedgång. Sådana saker. Och dessa ”ting” är dessutom gratis!

  12. Nina skriver:

    Jag tror att många människor kan känna frustration över att inte kunna”sortera” effektivt och ”rätt” bland alla olika val som står till buds idag. I och med att det finns så många olika val tillgängliga ignorerar vi också en del val som betraktas som ouppnåbara. Vi underskattar, men även överskattar vår förmåga att faktiskt välja vissa val. Därför kan utomstående tycka att en viss individ agerar irrationellt och ”konstigt”. Jag tror också att det är därför som vissa individer inte gör de val som kanske bringar störst nytta eller lycka. Samtidigt finns det situationer som inte ger oss så stort utrymme att välja optimalt.
    Jag tror starkt på att det är möjligt att föra en lyckobringande politik, en politik som på ett eller annat sätt minskar eller ökar lyckan för vissa personer i samhället. Frågan är bara hur man väljer att prioritera och vilken människosyn som ska vara vägledande när en sådan politik förs.
    Jag tror inte att det finns ett konstant ”recept” på att öka lyckan eftersom människors preferenser hela tiden förändras. Det kanske vore klokt att istället försöka hålla sin egen lyckonivå konstant över tiden så långt det går. Kanske är det så att den stagnerade lyckonivån är ett tecken på just detta?
    Ofta är det flera olika saker i livet som bidrar till den totala lyckan som en individ känner. Det gäller för var och en att göra en fullständig kartläggning av vad som skulle bidra till den störta lyckonivån. Ett litet val kanske kan bidra stort till den totala lyckan, medans att inte göra ett val kan bidra till att öka olyckan istället. Jag tror att var och en måste skaffa sig ett eget ”recept” utifrån de möjligheter som samhället ger oss.

  13. Kloka ord Nina!

    Politiken påverkar samhällets lyckonivå oavsett om vi vill ha det så eller inte. Och allt vi tar oss för som individer påverkar vår egen och vår omgivnings lyckonivå.

Leave a Reply