Goda intentioner grunden till låg självkänsla?

Stunden innan påbörjandet av detta inlägg knappade jag ihop ett sms till en god vän som skriver sin uppsats på högskolan. Min psykologiska autopilot skrev majoriteten av smset utan att jag stannade upp och verkligen reflekterade men när meddelandet var klart läste jag klart och tydligt i signoffen ”Hoppas uppsatsen flyter på bra. Kram. E”.

Forskaren Carol Dweck har i tjugo år visat att det finns två sätt att tänka kring oss själva och utmaningar – ett där vi tänker att våra egenskaper är fixerade, dvs att vi har en bestämd mängd intelligens, kreativitet etc. (fixerat tankesätt). Följden blir att ansträngning ses som ett tecken på att vi inte har tillräckligt med förmåga från start. Det andra sättet att tänka kring vår förmåga är att den går att utveckla oavsett var vi börjar. Att vi får anstränga oss ses genom detta tankesätt som en möjlighet att växa (utvecklande tankesätt).

Det kan tyckas vara en liten förbigående grej – att skriva ett avslut i ett sms. Tyvärr tyder forskning på att innebörden av vår kommunikation kan ha större och ibland motsatt inverkan än det som menades.
Tänk dig in i följande scenario: Din dotter, Julia, kommer inspringandes genom dörren med ett matteprov med guldstjärna i kanten. Du vill givetvis berömma henne för matteprovet – Vad säger du till henne?  Släpp musen omedelbums och fundera på vad din autopilot hade sagt! Ja, jag menar det! Do it!

Mindset minds

85% av amerikanska föräldrar autopilotsvar hade varit något i stil med ”Vad smart du är”, ”Du är så duktig”, ”Kul att du är så bra på matte”.

Två dagar senare står Julia utanför dörren med ett misslyckat prov i handen och utan den där guldstjärnan. Om hon var duktig, bra och smart bara någon dag tidigare – vad är hon nu?

Att berömma en människa för vad hon ”är” istället för vad hon ”gör” leder till att hon ofrivilligt sätts i ett fixerat-tankesätt (”Du är duktig”) där hon har en bestämd mängd av olika egenskaper. Med det kommer en strävan att visa att hon har mycket av de goda egenskaperna och lite av de negativa. Sätter du omedvetet andra, eller dig själv, i ett fixerat tankesätt kommer de i större utsträckning undvika utmaningar och hålla sig till saker de redan är duktiga på, ge upp när de stöter på motgångar, undvika konstruktiv feedback samt se andras framgångar som hot. Anledningen är att situationer till stor del blir en mätning av deras förutbestämda egenskaper, inte en möjlighet till erfarenhet.

”Hoppas uppsatsen flyter på bra” var ett sätt för mig att uttrycka antagandet att vi inte ska utmanas eller utmana varandra utan istället ha det så lätt som möjligt genom livet. Subtila skillnader i samtalet mellan, och kanske främst inom, våra huvuden leder till helt olika sätt att tänka. Berömmer vi oss själva och andra efter vad de gör leder det till att vi vågar utmanas, växa och ibland misslyckas – vilket verkar vara den riktiga nyckeln till framgång och till och med lyckliga relationer. Med tiden leder dessa två tankesätt, som du vid det här laget säkert listat ut, till helt olika liv.

Hoppas ni utmanas.

Erik Fernholm

Detta inlägg är en del från en tillämpad kurs i Lyckoforskningen från

www.lyckoaktivist.se

Källa:

Dweck, C. S. (2006). Mindset: The new psychology of success. New York: Random House.

10 Responses to “Goda intentioner grunden till låg självkänsla?”

  1. Maria skriver:

    Vad händer med en människa i vuxen ålder som vuxit upp med ”duktighet” som mått på sin duglighet? Jag tror att det fixerade tänket som du beskrivit, helt klart är en av faktorerna bakom utmattningsdepression och annan psykisk ohälsa. Hos både män och kvinnor. Det utvecklande tänket är ju ett så mycket mer befriande förhållningssätt, eftersom det tillåter bakslag i livet utan att självkänslan tillintetgörs.

    /Maria

    http://heartsoul-maria.blogspot.com/

  2. erik.fernholm skriver:

    Hej Maria,

    Enligt många studier så ligger resultaten till vår fördel. Vilket av tankesätten vi har verkar först och främst vara en vana och något vi kan ändra. Bara genom att läsa en text som beskrev hur intelligens är ett förutbestämt, medfött karaktärsdrag satte Dweck sina testpersoner i ett fixerat sätt att tänka (och vice versa för det Utvecklande). Som med alla vanor behöver vi förstå läget och ha verktyg för att få känslorna med oss och verkligen skapa en förändring som håller i längden – det första steget är alltid att bli medveten om när man är i det enda eller det andra, sen kan man förändra det.

    Jag tror det du beskriver med de negativa konsekvenserna av ett fixerat sätt att tänka kan stämma väl. Ska vi hela tiden mäta oss mot andra och vara i behov av bekräftelse så blir det mycket svårare att samarbeta och vara en del i en grupp där alla bidrar med sina styrkor. Att inte få bekräftelse, eller att inte prestera tillintetgör det värde man tycker sig ha och gör att man får en väldigt ostabil självkänsla som pendlar mellan arrogans när man är bekräftad och total utplåning och tillbakadragning när det går dåligt.

    Det är viktigt att poängtera att vi inte ”är” det ena eller det andra tankesättet hela tiden utan att vi pendlar kontinuerligt mellan de två beroende på situation, vana och vilja.

    Det kommer förmodligen fler inlägg om detta ämne om intresset finns t ex vilka steg vi behöver ta för att röra oss mer mot ett Utvecklande tankesätt.
    Detta skrapade bara på ytan av ett ämne som egentligen är grunden bakom lyckliga relationer och självkänsla – två saker som är starkt korrelerade med ett lyckligt liv.

  3. Lars skriver:

    Tankesättet tillämpat på relationer känns än mer spännande!

    ”Relationers kvalitet är statiskt”

    eller

    ”Relationers kvalitet kan utvecklas”

    När utvcklade ni senast medvetet en relation?

    PS Maria:
    Jag vet de som blivit utbrända trots att de sett intelligens som något utvecklingsbart, men jag tror du har rätt att det statiska tankesättet oftare leder till utbrändhet.
    DS

    Kram/Lars

  4. Maria skriver:

    Erik,

    Jag tror också att de flesta individer pendlar mellan dessa båda tänk. Det är bara att gå till sig själv (som vanligt!). Att medvetandegöra sig själv om hur man tänker om sig själv, är ju ett viktigt steg i en individs utveckling. Många gånger förenat med själslig smärta. Men där kan utvecklingen också ta fart. Så sant som det heter ”kris och utveckling”. I den ordningen!

    Maria

  5. Niklas skriver:

    Det här är en lika viktig sak som den lilla skillnaden mellan ”men” och ”och”.
    Jag tänkte träna ikväll MEN jag känner mig trött (alltså kan jag inte träna idag OCH det vore skönt att vila i soffan)
    Jag tänkte träna ikväll OCH jag känner mig trött (altså är jag trött under träningen MEN min erfarenhet säger att jag piggnar till när jag satt igång)

    Vi förstärker eller försvagar våra handlingsalternativ ganska rejält bara med dessa små ord, och som någon sa:
    Your consistent thoughts will become your reality.

  6. […] Jag prenumererar på Lyckobloggen och läste idag inlägget Goda intentioner grunden till låg självkänsla?. […]

  7. farsanmittilivet skriver:

    Det här var intressant att läsa och jag skrev ett par rader med egna funderingar på egna bloggen. Goda intentioner? – Är är eller gör bäst?

    Det skulle vara kul att höra ett vidare resonemang om detta utifrån individuellt perspektiv. Dvs det beröm man ger sig själv.

    PS. Jag lånade bilden från er, hoppas att det är ok. Säg till om jag ska ta bort den.

  8. Hej,
    Det här var intressant. Men lite går det emot annat som man ju säger vad gäller just självkänsla. Blir vi bekräftade för det vi gör snarare än för de vi är är risken att vi bygger vår identitet på prestation. Vi kanske får ett jättebra självförtroende, men inte nödvändigtvis bra självkänsla. Är inte det viktigaste att vi lär oss att vi är bra som är är oavsett hur bra/dåligt vi presterar. Att vi duger precis så som vi är!

    Eller är jag inne på något HELT annat här?
    Caroline

  9. Filip Fors skriver:

    Intressant reflektion. Tänkte också på det. Som du är inne på verkar det naturliga vara att vilja berömma personen för vad den är. Det känns mer logiskt och borde vid en snabb anblick leda till högre självkänsla i jämförelse med att berömma prestationer. Logiken bakom resultaten i studien är inte helt glasklar.

    Här kommer några blandade reflektioner.

    Jag tror huvudförklaringen när det gäller kopplingen till självkänsla ligger i exemplet med Julia. Som en icke-förutsedd konsekvens så innebär beröm för vad man är att man också börjar tänka på misslyckanden på detta sätt. Och ett misslyckande gör säkert större avtryck på vår självkänsla än en framgång. Det finns en ”psykologisk lag” som kallas ”bad is stronger than good” eller negativitetsbias. Vi påverkas mycket mer av negativ feedback i jämförelse med samma mängd positiv feedback. Det är alltså antagligen värre att tänka ”jag är en dålig person” än vad det är bra att tänka ”jag är en bra person”.

    Beröm för vad vi gör, positiv eller negativ, borde inte påverka vår självkänsla lika mycket eftersom det inte handlar om vilka vi ”är”. Men beröm för vad vi gör ger oss friheten att själva välja vilka specifika saker vi väger in när vi väl bedömer hur bra eller dåliga vi är totalt sett (man skulle kunna kalla det självkänsla). Eller så formar vi omedvetet en bra självkänsla av att anta utmaningar utan att vi behöver tänka ”jag är bra som jag är”.

    Jag upplever att vissa personer, speciellt de som inte är så självupptagna verkar ha en till synes god självkänsla utan att de pratar om det. De kanske sällan ens brukar tänka tankar som ”jag är bra”. De klarar sig utmärkt och är lyckliga i alla fall. För dem är självkänslan ingen central fråga. Jag tror detta är ett av poängerna med mindfulness och act-metoden, att inte fokusera så mycket på självkänslan utan låta den vara. Kanske är det en självkänsleparadox, ju mer man tänker på den desto sämre riskerar den att bli?

    Samtidigt drar jag mig till minnes en studie om affirmationer som pekade på att dessa stärkte självkänslan för personer som redan hade en bra självkänsla men tvärtom försvagade självkänslan för personer med på förhand svag självkänsla. Det skulle alltså kunna vara en individuell variation i hur man svarar på de två typerna av feedback.

    Kanske handlar inte studien om självkänsla utan mer mer om vilken feedback som gör att vi presterar bra och antar utmaningar?

    Jag är osäker på hur viktigt det är med en bra självkänsla. Hela begreppet är känns oklart, åtminstone för mig. Går det ens att frikoppla helt från prestationer som vissa tänker sig? Vissa menar att man istället för att värdera den man är som bra eller dålig bör acceptera den man är (utan att värdera).

  10. Feliks skriver:

    Bra och tankeväckande distinktion kring fixerat och utvecklingsbart tankesätt. Våra tankesätt skapar i stor utsträckning våra sanningar.

    Däremot har du tolkat dig själv fel Erik! 🙂 Vad du menade med ”Hoppas uppsatsen flyter på bra” var ju att du önskade din vän ett tillstånd av flow i sitt arbete med uppsatsen. Och flow är ju, som du vet, ett tillstånd av fullständigt fokuserad motivation där utmaningen är optimal för utvecklande – ett härligt tillstånd! Tycker att din omedvetna mening var den bästa tänkbara! 🙂

Leave a Reply