Även ett falskt leende kan ge äkta lycka!


När du är glad så ler du, men du kan även bli glad av att le! Forskning visar att ett falskt leende kan ge äkta lycka och därmed automatiskt övergå till ett äkta leende. I alla fall om du har hög emotionell empati, vilket även medför att du omedvetet härmar andras miner i stor utsträckning.

Att dina miner kan påverka ditt humör kallas facial feedback-teorin. Psykologen Per Andréasson ligger bakom en ny avhandling om detta som precis publicerats vid Uppsala universitet.* Per intervjuas om avhandlingen här.

Bland annat tyder Andréassons avhandling på att den negativa effekten av ett argt ansiktsuttryck gäller de allra flesta, medan den positiva effekten av ett glatt ansiktsuttryck endast gäller människor med hög emotionell empati.

På bilderna ovan visar Per Andréasson det klassiska testet av hur hållandet av en penna ger olika miner som på olika sätt påverkar humöret.

Rimligen har vissa människor sedan urminnes tider själva upptäckt att ett falskt leende kan vara en fantastisk genväg till välbefinnande. Darwin skrev på 1800-talet att ”en emotion förstärks om man fritt ger uttryck för dess yttre tecken”.** Decennier av forskning har bekräftat den bilden.***

Kunskapen om facial feedback utvecklas dock kontinuerligt. I ett test med tio kliniskt deprimerade kvinnor i olika åldrar där varken läkemedel eller psykoterapi hjälpt dem, så blev 9 av 10 av med sin depression efter att deras sorge- och ilskerynkor tagits bort med botox! Den tionde blev mindre deprimerad.**** Botox kan dock minska din empati.

Kunskapen kring facial feedback skulle kunna tillämpas mycket mer än idag – det är ju faktiskt världens enklaste lyckotips! Så testa ofta att verkligen le med hela ansiktet. För mig ger det stor effekt, men som sagt – det verkar tyvärr inte fungera för alla.

Göran Hådén

Intressant? Andra om , , , psykisk ohälsa, , ,

* Andréasson, P. (2010). Emotional Empathy, Facial Reactions, and Facial Feedback. Uppsala universitet.

** Darwin, C.R (1896). The Expression of Emotions in Man and Animals. New York: Appleton. Sida 365.

*** Lyubomirsky, S. (2008). Lyckans verktyg – en vetenskaplig guide till lycka. Stockholm: Natur & Kultur. Sida 235-238.

**** Finzi, E. & Wasserman, E. (2006). Treatment of depression with botulinum toxin A: A case series. Dermatologic Surgery, 32: 645-650.

Tags: , ,

8 Responses to “Även ett falskt leende kan ge äkta lycka!”

  1. Lars skriver:

    Det verkar finnas mycket mer forskning om leenden än om skratt. Jag går på skratt-yoga någon gång då och då. Effekterna verkar snarlika men är inte identiska. Jag får känslan av att det kan tänkas röra sig om olika lyckohormon vid skratt respektive leenden.
    Skratt-yoga ger mig ett endorfinrus, som håller i sig i cirka 3 dagar.
    Smittoeffekterna är uppenbara för både skratt och leende

    Kram/Lars

  2. Filip Fors skriver:

    Intressant! 🙂 Drar mig till minnes en experimentstudie där studiedeltagarna lottades in i tre grupper. Den ena gruppen fick läsa serietidningar med pennan som på bild två, den andra gruppen fick läsa samma tidningar med pennan som på bild tre. En kontrollgrupp hade ingen penna alls i munnen. De som läste serierna med ett framkallat leende upplevde tidningarna som roligare än kontrollgruppen. De som läste serierna med en framkallad sur min upplevde dem som tråkigare än kontrollgruppen.

    Det Andréassons avhandling bland annat verkar bidra med är att effekten alltså inte verkar gälla generellt. Vore intressant att veta hur stor andel av befolkningen som har en hög emotionell empati.

    Ett lyckorus som håller i sig i tre dagar låter inte dåligt Lars. 🙂

  3. Göran Hådén skriver:

    Filip: Andréasson lät i princip upprepa samma test som du nämner till sin avhandling. Han fann då att i just den situationen verkade det vara arga miner man skulle undvika, inte sura.

  4. Göran Hådén skriver:

    Alternativa rubriker till det här inlägget:
    Enklaste lyckotipset!
    Nervgift kan ge lycka!
    Plastikoperationer kan ge lycka!
    Läs och tjäna miljoner!
    🙂

  5. Elisabeth skriver:

    Intressant! Jag har läst om detta tidigare. Personligen tycker jag att de människor som alltid ler känns inte alltid riktigt äkta. Tänker att det kan ju bli som ett skydd eller skal som gör att vi inte närmar varandra utifrån dem vi är för stunden. Fast det är ju individuellt förstås..
    Är det lika tillåtet i vår kultur att visa sig ledsen? ( en reflektion)

  6. Filip Fors skriver:

    Har också observerat detta Elisabeth. Vissa personer ler när de är spända, nervösa, irriterade, arga eller blyga. Vissa av inställsamhet. Dock tror jag ändå att en relativt stor del av människorna som tillhör denna leende grupp är genuint glada personer. Jag vet åtminstone ett handfull sådana personer och är rätt säker på att det inte beror på ett ”skal”. 🙂

  7. […] som tätt med en del motstridiga resultat. Lyckoforskningen är inget undantag. En ny studie visar, tvärt emot vad vi tidigare skrivit om här på Lyckobloggen, att falska leenden faktiskt kan göra oss mer […]

  8. Göran skriver:

    Därför ler tyskar mer än ryssar:
    http://link.springer.com/article/10.1007/s10919-015-0226-4/fulltext.html

    ”Smiling individuals are usually perceived more favorably than non-smiling ones—they are judged as happier, more attractive, competent, and friendly. These seemingly clear and obvious consequences of smiling are assumed to be culturally universal, however most of the psychological research is carried out in WEIRD societies (Western, Educated, Industrialized, Rich, and Democratic) and the influence of culture on social perception of nonverbal behavior is still understudied. Here we show that a smiling individual may be judged as less intelligent than the same non-smiling individual in cultures low on the GLOBE’s uncertainty avoidance dimension. Furthermore, we show that corruption at the societal level may undermine the prosocial perception of smiling—in societies with high corruption indicators, trust toward smiling individuals is reduced.”

Leave a Reply