Inför lyckopolitik!

GladregeringDet råder ekonomisk kris på planeten jorden. En kris som tär på många människors välbefinnande. Massarbetslöshet och social utslagning väntar bakom hörnet. Men det finns hopp även för de mest pessimistiska och det är lyckoforskningens resultat som kan bli en del av lösningen. Dessa resultat har nämligen en hel del att tillföra för att dämpa den, förhoppningsvis tillfälliga, lyckosänkning som krisen medför.

Krisen kräver handling och som politiker är det viktigt att tänka igenom hur olika politiska förslag påverkar människors lycka. Arbetslösheten handlar om ett mycket stort antal människor som inte bara riskerar att förlora sina jobb utan också en stor del av sina sociala nätverk och sin känsla av att uträtta något värdefullt.

Lyckoforskningen understryker det stora värdet av sociala nätverk för människors lycka. En politik som tvingar arbetslösa att flytta tvärs över landet är inte en god idé ur detta perspektiv. Att däremot dela på jobben istället för att kasta ut människor i arbetslöshet är en åtgärd som kan mildra konsekvenserna av krisen. Fackförbundet IF Metall träffade till exempel ett avtal om att de anställda på en arbetsplats kan gå ner i arbetstid för att arbetskamraterna skall kunna jobba kvar. Det är sådant som bör uppmuntras. Lyckoforskningen kan både hjälpa enskilda individer att bli lyckligare men också ge värdefull hjälp när vi behöver prioritera i arbetet för ett mer välmående samhälle.

Sverige liksom övriga länder är i behov av en mer lyckoinriktad politik och kanske ett lyckoindex (visar genomsnittslyckan för t ex ett land) som kan vägleda politiken i denna riktning. En sådan politik är inget nytt påfund. Redan på 1700-talet argumenterade den engelske filosofen Jeremy Bentham för att målet med den offentliga politiken borde vara att maximera summan av lycka i samhället. På senare tid har Englands Labourregering inrättat en ”Whitehall Wellbeing Working Group” som föreslagit ett lyckoindex för att styra politiken. Lyckoindex finns redan för större delen av världens länder, men de används inte för att vägleda politiken.

Det går att omsätta forskningens resultat till praktisk politik. Det som krävs är politisk vilja och mod. Den nya regeringen har i en rad beslut visat att man besitter dessa båda egenskaper. Men det krävs också att man är ödmjuk inför forskningen och att man tar till sig det som beläggs, även om det skulle gå emot ens egen ideologiska uppfattning.

Ludvig Lindström

15 Responses to “Inför lyckopolitik!”

  1. jenny skriver:

    Bra skrivet Ludde =)

  2. Linnéa skriver:

    Låter riktigt smart det där.

  3. FÄRJAN-RUTH skriver:

    Vilja och mod, just det….det är NYCKELN!!! Ett angenämt inlägg Ludvig! Mycket ärligt, sant och tänkvärt! Ha en lyckad dag! GO LUDVIG! Stå på dej i allt du gör! Jag kämpar också för en LYCKLIGARE VÄRLD, på mitt sätt! Kram. Båtpastorn, Färjan-Ruth

  4. Rigmor skriver:

    Har du skickat lyckobloggadressen till våra folkvalda?
    Annars – gör det på studs!
    Det vore riktigt nyttig läsning för dem!

  5. William skriver:

    Att alliansregeringen skulle vara minsta intresserade av att införa ”lyckopolitik” är ju gränslöst naivt. Vi pratar om regeringen som la ner Djurskyddsmyndigheten och gillar pälsindustrin. Regeringens bryr sig inte ett skit om lycka i stort, de vill bara tillfredsställa sina väljargrupper (adel, präster, borgare och bönder). Det

  6. Det finns personer inom alliansen som är öppen för att använda de resultat som lyckoforskningen har kommit fram till i politiken. Den franske högerpresidenten Nicolas Sarkozy har sagt att han är öppen med att komplettera BNP med något slagt välfärdsindex och regeringar i andra länder är också intresserade av lyckoforkning och lyckoindex. Så visst finns det hopp 🙂

  7. Filip Fors skriver:

    ”Regeringens bryr sig inte ett skit om lycka i stort, de vill bara tillfredsställa sina väljargrupper (adel, präster, borgare och bönder).” Detta om något tycker jag låter som ett gränslöst naivt påstående 😉

  8. William skriver:

    Finns det verkligen det? Vilka då? Jag undrar om det finns en enda borgerlig riksdagspolitiker som på allvar är utilitarist, och finns det så är det nog en enda ensam typ. Sedan undrar jag vad man ska med ett index till. Skulle moderaterna bli anhängare av högre skatter ”om” det visade sig att högre skatter som används till internationellt bistånd och till att hjälpa hemlösa i Sverige et c ledde till mer lycka?

    Hoppas att jag inte låter alltför arg, ni är jättesnälla människor som bara inte har förstått att de flesta andra människor inte är det och aldrig kommer att bli det. 🙂

  9. Charity International genomförde en enkätundersökning bland riksdagsledamöter kring lycka i politiken för drygt ett år sedan och det var flera borgerliga som var positiva både till ett lyckoindex som komplement till BNP och att ha maximering av lycka som högsta polisiska mål. Det kanske inte finns någon renodlad utilitarist bland rikssdagspolitikerna men det är heller inte nödvändigt för att få in lyckan i politiken.

    Som du skriver blir svårigheten att lyckas övertyga politiker om just de resultat som lyckoforskningen kommit fram till som inte ligger i linje med deras politiska övertygelse. Men man måste se det på lång tid. Jag är inte så naiv så jag tror att vi kan få se en renodlad lyckopolitik inom bara några år. Men jag har gärna fel på den punkten 🙂

  10. Filip Fors skriver:

    De politiska ideologierna försvårar förstås möjligheten att få in lyckan i politiken eftersom inget parti uttryckligen är vana att tänka i termer av ”lycka” eller ”välbefinnande” när man resonerar kring samhällsproblem. Inte desto mindre tror jag de flesta politiker implicit har som mål att bidra till en lyckligare värld. Om inte annat tyder Charitys enkätundersökning på det. Det som också talar för att samtliga partier borde vara intresserade av lyckoforskningen är att dess resultat inte entydigt pekar i en viss ideologisk riktning, varken till höger eller till vänster.

  11. Göran Hådén skriver:

    Lågkonjunktur ger lägre dödlighet:
    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2729305.svd

  12. Jens skriver:

    Tanken är trevlig, men resultatet kan bli väldigt fel. Politiker bör undvika att försöka styra och ställa i människors liv utifrån något kollektivt, statistisk begrepp om lycka. För mig är det inte ett ideologiskt ställningstagande utan bara sunt förnuft. Som vi vet är inte lycka samma för alla människor. Vissa är trygghetsnarkomaner, som Eberhard hade uttryckt det, andra är spänningssökare, och många befinner sig mittemellan eller någon helt annanstans. Det är inte möjligt att tillfredställa alla dessa människor och det är inte politikernas uppgift att tillgodose vissa särintressen.

    Ett klokt beslut vore därför att göra det möjligt för så många som möjligt att styra så mycket som möjligt i sina egna liv, så att de utan att någon försöker hindra dem kan sträva efter de mål som gör dem lyckliga.

  13. Armen Doslic skriver:

    Till Jens:

    När man fördjupar sig i begreppet ”hälsa” så kan man se att hälsa, precis som lycka, är lika diffus och svår att definiera. Även hälsa kan vara ”kollektiv och statistisk”. Det finns upp till 10 olika ”fungerande” definitioner på hälsa och flera av de innefattar en subjektiv upplevelse av hur man mår, vilket innebär att hälsa, precis som lycka, inte är samma för alla människor heller…

    Men ändå har hälsan blivit en av de viktigaste frågor för de flesta politiska partier. Vi har till och med en hälsominister. 🙂

  14. Filip Fors skriver:

    Jag tror mycket på att sprida information och kunskap kring hur vi fungerar som människor. Den moderna psykologin har ju tydligt visat att vi är långt ifrån rationella. Det vi eftersträvar gör oss inte alltid lyckliga. Precis som du är inne på Jens skiljer sig människor från varandra och det är därför svårt att skriva ut generella recept på det goda livet. Däremot finns det ju en hel del gemensamma nämnare som gäller för de flesta människor, exempelvis värdet att sociala relationer. Ser inte problemet med att ta hänsyn till sådana faktorer från politiskt håll. Politikerna tar redan idag en rad beslut som påverkas människors liv. Att ta in lycka som mål förändrar inte politiken i grunden, snarare handlar det mer om att utvärdera olika beslut på basis av vilket bidrag de ger till det allmänna välbefinnadet i samhället. Samt därefter fundera på alternativa lösningar.

  15. […] har tidigare skrivit om vikten av att införa en lyckopolitik och om meningen med livet är att försöka maximera lyckan. Nu har ni lyckobloggsläsare chansen […]

Leave a Reply