Lyckomyt 1: Du måste ha en partner för att vara lycklig

oldercouple

I Aftonbladet fördes nyligen en debatt om huruvida singlar är olyckligare än individer som har en partner. Lyckoforskningen bekräftar i de flesta fall detta antagande. I genomsnitt tenderar singlar att vara något olyckligare än sambos och gifta, inte i alla studier men i de flesta. Men som så ofta när vetenskapliga resultat tolkas blandas ett ”samband” ihop med ett ”starkt samband”. Låt oss undersöka hur mycket lyckligare personer med en partner är istället för att bara fråga oss om de är lyckligare. Låt oss även undersöka de studier som inte funnit något samband.

Tyvärr har de flesta studier inte undersökt partnerskap i sig utan istället effekten av samboskap och giftermål. Men då de flesta som har en partner lever som sambo eller är gifta ger dessa studier ändå en bra bild av sambandet. Jag undersökte skillnaden mellan singlar och sambos både i Sverige och i övriga  Europa och fann en skillnad på bara 0,4-0,5 enheter på en 11-gradig skala för både livstillfredsställelse och känslomässigt välbefinnande. Skillnaden ligger i linje med flera andra studier. Individer i en parrelation är alltså i genomsnitt något lyckligare men inte mycket.

Vidare, i en artikel från 2006 analyserade några forskare hur människors grad av nöjdhet med livet förändras när de flyttar ihop med en partner samt när de gifter sig. Som vi kan se i grafen nedan sker i genomsnitt en liten ökning av livstillfredsställelsen när individerna flyttade ihop med en partner men effekten är otroligt liten. I genomsnitt 0.183 enheter nöjdhet på en 10-gradig skala. Som vi kan se ökar sedan nöjdheten med livet vid giftermål för att sedan gå tillbaka igen till samma nivå som när individerna ingick ett samboskap.

marraige_german

Ett ännu mer slående resultat fann Kahneman m fl när de undersökte välbefinnandet under dag hos drygt 900 kvinnor i Texas. Förutom att undersöka graden av positiva och negativa känslor hos individerna bad forskarna även kvinnorna att uppskatta hur stor del av gårdagen de var på dåligt humör. Vid sidan av ett göra en uppskattning av det egna humöret fick kvinnorna även uppskatta humöret för singelkvinnor över 40 år  kontra kvinnor över 40 som har en partner. Som vi kan se i grafen nedan trodde kvinnorna att singelkvinnor i genomsnitt var på sämre humör under en dag. I realiteten fann dock forskarna inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Singelkvinnorna hade inte ett sämre humör än kvinnorna som hade en partner.

women40plus

Resultatet ovan har bekräftats i nyare studier av både amerikanska och franska kvinnor. I en av dessa studier fann forskarna även en förklaring till resultat. Singelkvinnor har visserligen ingen partner de kan umgås och ”gosa” med men de har istället mer tid till andra njutningsfulla aktiviteter. Den viktigaste förklaringen är att singelkvinnor spenderar mer tid på att umgås med vänner. Detta kompenserar i hög grad att de saknar en partner. Singelkvinnorna spenderar även mindre tid på tråkiga sysslor som hushållsarbete. Slutsaten som forskarna drar är att singelliv och partnerliv i genomsnitt innebär såväl nackdelar som fördelar för välbefinnandet och att dessa i genomsnitt tar ut varandra.

timeuse_hasmate_hasnomate

Det finns fler möjliga  förklaringar till de små skillnaderna:

– Lyckan är i hög grad genetiskt betingad och vi anpassar oss snabbt till positiva livshändelser. Tvillingstudier har visat att vi i ganska hög grad ärver vår grad av lycka. Vissa människor föds med rosenskimrande glasögon och mår bra nästan oavsett yttre omständigheter.

– ”Ett lycklig kärleksrelation är det bästa man kan ha, en olycklig kärleksrelation är det värsta man kan ha””. Hur lycklig man är i en relation beror i hög grad på hur bra relationen är. Man finner stor variation från genomsnittet i studierna av singlar och sambos/gifta. Detta innebär att vissa förmodligen lever i en dålig relation som de blir olyckligare av och att vissa lever i en bra relation de bli lyckligare av. I genomsnitt tar dessa effekter ut varandra, därav det svaga genomsnittliga sambandet.

– Hur viktigt det är att ha en partner kan bero på vilken personlighet man har. Personer som är känslomässigt instabila kan ha ett större behov av den trygghet som en parrelation kan ge.

– De svaga sambandet man ser i studierna beror på en urvalseffekt. De som är singlar har själva valt detta eftersom de trivs bäst med det. De som vill ha en partner har själv valt detta därför att de trivs bäst med en relation.

– De lyckliga singlarna lever på hoppet om att träffa någon snart. De håller uppe sin lycka eftersom de vet/tror att singellivet bara är en övergångsfas till en relation.

Varför tror vi då att det är väldigt viktigt att ha en partner trots att forskningen tyder på att det inte har någon stor genomsnittlig betydelse? Här är några tänkbara förklaringar:

– Inom psykologin brukar man skilja mellan ”Wanting” och ”Liking”. Det vi eftersträvar är inte alltid det som gör oss lyckliga. Vi är evolutionärt programmerade för att sprida våra gener vidare inte för att bli så lyckliga som möjligt. Vi är därför starkt motiverade att söka en partner trots att det inte nödvändigtvis gör oss lyckligare. Rosenskimrande kärlekshistorier i sagor, filmer, tv-serier och reklam spär på denna motivation.

– Fokuseringsillusionen: Forskningen har funnit att räcker med att tänka på en sak för att vi ska överdriva dess betydelse för vår lycka. När vi tänker på hur det vore att vara tillsammans med någon fokuserar vi överdrivet mycket på hur en relation förändrar livet. Vi glömmer bort att livet för såväl singlar som personer som har en partner till den största delen liknar varandra. De arbetar, tränar, grubblar, ser på TV, umgås med släkt och vänner, ägnar sig åt hobbies osv. Visst lever man olika liv men livet ser trots detta ganska lika ut på de flesta områden. Inte minst glömmer vi alla andra faktorer som är viktiga för lyckan: aktiv fritid, vänskapsrelationer, ett roligt jobb, fysisk aktivitet, mental träning och så vidare.

– När vi tänker på hur olika levnadssituationer påverkar vår lycka tänker vi på övergångar istället för på permanenta tillstånd. Vi tänker på hur det känns att träffa en partner istället för hur det känns att leva med en partner. Vi tänker på hur det känns att bli singel istället för hur det känns att vara singel. Vi glömmer bort att förälskelsen minskar och att en anpassning sker på samma sätt som vi lätt glömmer att bedrövelsen efter en brusten relation går över.

Min egen slutsats är att de allra flesta kan vara väldigt lyckliga som singlar och att en relation i sig inte är det viktigaste utan snarare att i så fall uppnå en bra relation. Praktiska tips för att uppnå detta kan man läsa i forskningen kring parrelationer. Bra självhjälpsböcker baserade på forskning är exempelvis den här och den här boken.  🙂 För de som känner sig olyckliga på grund av singellivet finns några bra tips här. 😀

Enjoying the sun

Källor:

Zimmermann m fl (2006) Happily ever after? Cohabitation, marriage, divorce, and happiness in Germany,  Population and Development Review.

Kahneman  m fl (2006) Would you be happier if you were richer? A focusing illusion, Science.

E Diener m fl (2010) International Differences in Well-Being (bok).

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Filip Fors (www.filipfors.se)

Leave a Reply