Reinfeldt om lycka

TT: Har regeringens politik gjort folk lyckligare?

– Lyckligare? Det är ett svårt begrepp, men jag tror i grunden att Sverige som land har anledning att ha en befolkning som kan känna lycka i större utsträckning än många andra delar av vår värld, säger statsminister Fredrik Reinfeldt.

Det är mig veterligen första gången som någon stor media frågat en sittande statsminister om dennes politik har gjort folket lyckligare. Även SVT, Expressen och Aftonbladet har skrivit om detta, dock med annat huvudfokus.

Utöver detta så tar TT-artikeln upp hur en rad hälsofaktorer har förändrats under Reinfeldts styre – vissa positiva, andra negativa. Men bara för att två förändringar har skett under samma tidsperiod, så behöver det ju inte innebära att det finns ett samband mellan dessa två förändringar. Det är ett misstag som återkommer gång på gång i samhällsdebatten.

Själv har jag till exempel svårt att tro att den kraftigt ökade försäljningen av pepparkakor, som TT tar upp, beror på regeringens politik 🙂

TT:s artikel visar på behovet av regelbundna stora mätningar av människors välbefinnande – både övergripande och som ett snitt av hur lyckliga olika individer känner sig i enskilda ögonblick. Tillsammans med gedigna vetenskapliga undersökningar av andra faktorer skulle vi då trovärdigt kunna utvärdera hur olika regeringars politik över tid faktiskt påverkat folkets lycka.

Göran Hådén

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, hälsa, , , ,

Tags: , ,

3 Responses to “Reinfeldt om lycka”

  1. […] Reinfeldt verkar osäker på om hans politik gjort Sverige lyckligare. AKPC_IDS += […]

  2. Alexander skriver:

    Statsministerns ”svar” på frågan är som vanligt inget svar på frågan. Vad är det han säger istället då? Låt oss titta efter:

    ”…jag tror i grunden att Sverige som land har anledning att ha en befolkning som kan känna lycka i större utsträckning än många andra delar av vår värld.”

    För det första säger han bara ”har anledning att”. Vi kan ha hur mycket ”anledning” som helst att känna lycka, det betyder inte att vi *känner* lycka för det. För det andra säger han ”kan känna”, inte ”känner”. Samma sak där. Det är klart att vi *kan* känna lycka (åtminstone i samma sorts mening som att man *kan* vinna en miljon på lotteri); det är något helt annat hur mycket lycka vi *känner*. För det tredje säger han ”i större utsträckning än i många andra delar av vår värld”. Hur många är ”många andra delar av vår värld”, och hur stora ”delar” åsyftas? Exempelvis 15 diktaturer kan nog betecknas som ”många andra delar av vår värld”. Men att Sverige är lyckligare än 15 av världens diktaturer, hur mycket säger det om Sveriges lyckonivå? Och kom ihåg att han bara sa ”har *anledning* att”, och bara ”*kan* känna”.

    Så vad fick då statsministern sagt? Ingenting alls egentligen, eller hur?

    Detta tycks vara vår statsministers starkaste gren, detta att ge intetsägande svar eller helt undvika att svara på frågan, men ändå på något sätt ge någon sorts intryck av att han svarar – tills man spolar tillbaka och frågar sig vad han faktiskt sa, vilket nästan alltid visar sig vara inget substantiellt alls. Redan detta, att gång på gång avsiktligt ge sken av att säga något man inte säger, är ett så fult spel att en sådan som bedriver ett sådant fult spel inte förtjänar att vara statsminister, alldeles bortsett från den politik han för i övrigt. Den mannen är oändligt mycket fegare än vad vi förtjänar att ha som statsminister. Inte för att hans mustaschprydde ”motståndare” är så mycket modigare i och för sig. Är det så att politikklimatet i Sverige blivit omöjligt för modiga politiker att klara sig i, så att man *måste* vara så där undanglidande för att media inte ska ”bränna en på bål” för något man sagt? Hur kan det problemet åtgärdas i så fall?

  3. Alexander skriver:

    Ett stort problem med lyckoundersökningar som metod för att jämföra olika länders lycka är att om de flesta i ett lands befolkning har ett annat sätt att förstå en fråga som ”hur lycklig är du på en skala 1 till 10” än vad andra länders befolkningar har, blir de resulterande siffrorna för olika länders lyckonivå missvisande. Hur vet man att inte Sverige skulle ligga på lägre lyckosiffror än de flesta andra länder om alla länders befolkningar hade haft samma uppfattning om vad siffrorna 1-10 står för för lyckointensiteter (något de säkerligen inte har)?

Leave a Reply