Positiv psykoterapi: effektivt botemedel mot depression?

sun-breaking-through-clouds-4002

Det antas ofta att de metoder och strategier som testats inom den positiva psykologin och lyckoforskningen främst fungerar för psykiskt friska personer som vill må ännu bättre. Men lycka och olycka kan betraktas som två yttertillstånd på en samma skala. Man kan fråga sig varför det skulle vara radikalt skilda metoder som krävs för att ta sig från 2-3 i jämförelse med 7-8 på lyckoskalan? Alltfler studier tyder på att metoder för att direkt inducera positiva känslor, meningsfullhet och engagemang fungerar minst lika bra för deprimerade personer. I en metaanalys fann Sin & Lyubomirsky till och med att positiva interventioner som testats i kontrollerade experiment i genomsnitt var mer effektiva för deprimerade än för psykiskt friska personer.

En studie är speciellt värd att ta fasta på. Seligman m fl lottade in deprimerade personer i tre grupper. Den ena gruppen fick behandling med positiv psykoterapi, den andra gruppen fick vanlig samtalsterapi (threatment as usual) och den tredje gruppen fick vanlig samtalsterapi kombinerat med antidepressiv medicin. Resultaten efter 12 veckor var mycket positiva för gruppen som behandlats med positiv psykoterapi, signifikant bättre än för de båda andra kontrollgrupperna. Och den gynnsamma effekten stod sig även ett år efteråt.

pptvstau

Hur går positiv psykoterapi till? Seligman hävdar att ett framträdande drag hos deprimerade personer är en avsaknad av positiva känslor, engagemang och meningsfullhet. I den positiva psykoterapin försöker därför terapeuten att vägleda patienten till aktiviteter som skapar och vidmakthåller mer njutning, mer engagemang och mer meningsfullhet i livet.

Terapin inleds med att patienten och terapeuten diskuterar vilken roll avsaknaden av positiva känslor, engagemang och meningsfullhet spelar för depressionen. Samtalen fortsätter sedan kring vart och ett av dessa tre teman under hela terapin. Olika testar görs även vid det första tillfället, exempelvis depressionstest samt olika lyckotest som mäter livstillfredsställelse, positiva känslor, engagemang och meningsfullhet.

Patienten får möjlighet att göra olika uppgifter mellan träffarna kring dessa teman. För engagemang och meningsfullhet spelar s.k. signaturstyrkor en stor roll. Exempelvis får patienten genom vägledda metoder och samtal finna sina signaturstyrkor, samt planera hur hon kan använda sig mer av dessa styrkor i vardagen. Exempel: Patienten skriver en sida (ca 300 ord) där hon berättar en konkret historia som illustrerar hennes karaktärsstyrkor.

För att inducera mer positiva känslor får patienten testa olika övningar. En övning går ut på att planera in mer njutningsfulla aktiviteter i vardagen samt att genomföra dessa aktiviteter. Vidare övar patienten på tekniker för ökad närvaro vid dessa aktiviteter. Tacksamhet ingår även som en viktig del för att framkalla mer positiva känslor. Exempel: Patienten skriver ner tre bra saker som hänt under dagen i en tacksamhetsdagbok varje kväll.

För att skapa mer meningsfullhet får patienten, förutom att träna sig att använda sig av signaturstyrkor, även ägna tid åt att hjälpa andra människor. Exempel 1: Patienten går med i en välgörenhetsorganisation som jobbar för att mål som hon upplever som viktigt. Exempel 2: Patienten hjälper en släkting eller vän som behöver hjälp med något, ex. barnpassning.

Det program som Seligman och hans medarbetare har tagit fram innehåller sammanlagt 14 sessioner med tillhörande hemuppgifter . Vid den sista terapisessionen sker en uppföljning med tester och en diskussion kring hur terapin fungerat. En beskrivning av studierna och hela programmet finns att ladda hem här.

I studien som refererades till ovan gjordes ingen jämförelse mellan positiv psykoterapi och andra systematiska terapiformer mot depression, exempelvis kognitiv terapi eller beteendeaktivering. Programmet har dock betydande inslag av just beteendeaktivering. Effekterna av programmet var mycket positiva så det finns skäl att tro att positiv psykoterapi kan var lika effektivt som andra mer beprövade psykoterapier. Framför allt för personer som har unipolär depression.

En speciellt fördel med positiv terapi i jämförelse med andra terapier är att avhoppen verkar vara mindre än det man brukar finna i studier där exempelvis kognitiv terapi utvärderats. Vissa patienter kan ha svårt för att terapeuten ifrågasätter dennes negativa tankar, något som exempelvis sker i kognitiv terapi. I positiv psykoterapi kommer man runt det problemet eftersom fokus inte ligger på att argumentera mot eller analysera patientens negativa tankar.  Terapeuten kan också snabbt bygga upp en god terapeutisk allians med patienten eftersom fokus ligger på att förstärka patientens positiva sidor samt ta fasta på och bygga vidare på det som faktiskt fungerar i personens liv.

Trots att det finns flera studier som pekar på positiva resultat hoppas jag att man utvärderar positiv psykoterapi ännu mer i framtida forskning, framför allt kanske det krävs fler studier med positiva resultat innan det kan få samma status som exempelvis kognitiv beteendeterapi. Men det finns redan nu skäl att ta in delar av den positiva psykologin på psykologutbildningar.

Källor:

Seligman, M.E.P., Rashid, T., & Parks, A.C. (2006). Positive psychotherapy. American Psychologist, 61, 774–788.

Sin N, Lyubomirsky S (2009) Enhancing well-being and alleviating depressive symptoms with positive psychology interventions: a practice-friendly meta-analysis. Journal of Clinical Psychiatry 65:467-487.

Filip Fors (www.filipfors.se)

5 Responses to “Positiv psykoterapi: effektivt botemedel mot depression?”

  1. Lars skriver:

    Intressant!
    Får du, Filip, en känsla av att det är skillnader på positiv psykologi för deprimerade och positiv psykologi för ganska lyckliga personer, eller fungerar precis samma övningar?
    Vad jag kan erfara, när jag som medmänniska har att göra med deprimerade respektive mer lyckliga personer, är att det nästan kan kännas lite förolämpande att tala om lyckostrategier med en deprimerad person, men jag antar att steg 1 alltid måste vara att lyssna och hålla med och sedan försiktigt börja med lyckostrategierna?

    /Lars

  2. Filip Fors skriver:

    Ja, jag tror man kan behöva gå varsamt fram som du är inne på, i alla fall ibland. Sedan så passar det nog inte alla personer lika bra. Man behöver nog inte alltid använda begreppet ”lycka” heller eftersom det kan vara förknippat med negativa associationer för vissa personer. Meningsfullhet, engagemang och njutning är begreppet man kan testa att använda istället.

    Jag har handlett en student som har mycket erfarenhet av att jobba med tacksamhetsdagbok med patienter inom sjukvården. Hon menar att det verkar som att det är mer effektivt för deprimerade personer än för ”friska”. Kanske kan sådana strategier ”öppnar upp kranen”, flödet av positiva känslor är ju ganska igentäppt vid depressioner.Tacksamhetsdagboken styr varsamt om uppmärksamheten mot alltfler positiva aspekter av tillvaron. Seligman refererar i sin artikel till en annan studie de gjort där djupt deprimerade personer blev friska bara genom att skriva tacksamhetsdagbok.

  3. Filip Fors skriver:

    Finns de del intressant på denna sida (som jag f.ö. hittade via din länk om Gottman). http://www.nj-act.org/PositivePsychotherapy.html

    Clinical Vignette: Annie suffered from generalized anxiety disorder and low self-esteem. She had trouble keeping up in school, believed that she was stupid, and viewed herself as a “loser.” She began to make progress only when I stopped disputing her self-criticisms and started pointing out her unusual competence and success in handling a wide variety of difficult relationship problems.

  4. Andreas Nordlund skriver:

    Hej

    För den som är intresserad av att veta mer om Positiv Psykologi inom Psykoterapi så föreslår jag Utbildningsfilmen Positive Psychology in Psychotherapy med Martin Seligman där han blir intervjuad kring detta av Randall Wayatt.

    Den går att få genom shop.cognitus.se

  5. […] Det finns redan exempel på detta, Seligman m fl har testat ett terapiprogram som kallas positiv psykoterapi för deprimerade. Effekten var mycket stark. Nästa steg är att testa ett sådant program även […]

Leave a Reply