Inför valet 2010 – Alliansens lyckopotential granskas

Glad allians

Riksdagsvalet närmar sig med stormsteg och därför har jag tittat lite närmare på vilken potential som de stora partierna har när det gäller att driva en mer lyckoinriktad politik och hur de står sig idag.

Innan jag går in på riksdagspartierna vill jag dock nämna Sverigedemokraterna som i de senaste opinionsundersökningarna balanserat på gränsen till riksdagen. Det är ett parti som inte på något sätt profilerat sig i lyckofrågan och det är tveksamt om man kommer att göra det framöver. För närvarande är det som bekant invandrar- och flyktingfrågan som står i centrum.

Först ut i min lilla lyckogranskning är partierna i Alliansen. Imorgon tar jag en titt på partierna i den rödgröna koalitionen.

Folkpartiet Den brittiska liberale upplysningsfilosofen Jeremy Bentham ansåg att det yttersta målet för politiken var att göra samhällsmedborgarna lyckligare. Utilitarismen (konsekventialistisk etiklära som syftar till att maximera den sammanlagda mängden lycka) kan sägas härstamma ur liberalismen och Bentham har av många kallats den moderna utilitarismens stamfader.

Av Englands större partier är liberaldemokraterna det parti som intresserat sig mest för hur man skulle kunna implementera lyckoforskningens resultat i politiken. På inbjudan av Charity International var en av företrädarna i partiet för ett par år sedan över i Sveriges riksdag och talade om hur de arbetar med att infoga lyckoforskningens resultat i politiken och hur vi skulle kunna göra detsamma i Sverige.

Även om det liberala Folkpartiet ännu inte har intresserat sig så mycket för lyckofrågan så finns här definitivt potential och en historia att bygga vidare på! Riksdagsledamoten Maria Lundqvist-Brömster är en av dem som vill införa ett lyckoindex i svensk politik och som liksom sin riksdagskollega Christer Winbäck vill se maximering av lyckan i världen som ett av de politiska målen.

Centerpartiet Som det socialliberala parti Centerpartiet är kan mycket av det som skrivits under Folkpartiet gälla även här. Man har dessutom några personer i partiet som speciellt  intresserat sig för lyckopolitik och lyckoforskning. Riksdagsledamoten Eva Selin Lindgren har deltagit på två av Charity Internationals lyckokonferenser samt dess lyckoseminarium i riksdagen.

Kristdemokraterna Kristdemokraterna har inte gjort sig kända som ett parti som förespråkar lyckoforskning i politiken, men det finns enskilda politiker som är positivt inställda. Riksdagsledamoten Lars Lindén är en av dem som ställer sig bakom ett lyckoindex som vägledning för politiken och han anser även att maximering av lyckan i världen kan sättas upp som ett av de politiska målen.

Moderaterna I fjol presenterade Frankrikes konservative president Nicolas Sarkozy en omfattande forskningsrapport kring hur nya bättre mått på samhällets välfärd skulle kunna se ut. Ett av förslagen gick ut på att människors upplevelser av lycka och välbefinnande bör mätas och ingå som ett av flera viktiga mått på den samlade välfärden i samhället. Ledaren för det konservativa brittiska partiet Torries och tillika Storbrittaniens premiärminister, David Cameron, har sagt sig vilja fokusera på GWP (General Well-being) och inte bara på BNP (Bruttonationalprodukten).

Moderaterna har som parti inte fokuserat så mycket på lycka i sin politik som sina systerpartier i Europa. Däremot har man en hel del riksdagsledamöter, bland annat Patrik Forslund, Anne Marie Brodén och Finn Bengtsson, som är positivt inställda till både ett lyckoindex som vägledning för politiken samt till att ha maximering av lyckan i världen som ett av de politiska målen.

Ludvig Lindström

10 Responses to “Inför valet 2010 – Alliansens lyckopotential granskas”

  1. Roger Svensson skriver:

    Nåja, nu får man nog vara tacksam att inget riksdagsparti är konsekvent utilitaristiskt, lyckomaximering som överordnad princip kan ju användas för att försvara vilka övergrepp som helst! Att t.ex. mörda friska människor för att använda deras organ som reservdelar till att rädda dödssjuka är ju försvarbart enl. denna princip. Den lycka som de som räddas till livet och deras anhöriga upplever är ju säkert större än den ”olycka” som den mördade och dess ev. anhöriga upplever! På samma sätt är att stjäla försvarbart om den lycka som tjuven upplever över sitt stöldgods kan anses vara större än den ”olycka” som den bestulna upplever över att förlora sina tillhörigheter …

    Ang. Sd så kan man ju mycket väl använda upplevd lycka som försvar för deras politik eftersom t.ex. forskning från Storbritannien visar,
    ”It is an uncomfortable conclusion from happiness research data perhaps – but multicultural communities tend to be less trusting and less happy.”
    http://news.bbc.co.uk/2/hi/programmes/happiness_formula/5012478.stm

  2. Hej Roger!

    Jag håller inte riktigt med dig i det extremexempel du tar upp om utilitarismen. Jag tror inte någon utilitarist skulle ställa sig bakom det du skrev. Ett samhälle där vem som helst plötsligt skulle kunna dödas för något högre gott hade inte kunnat bli ett lyckligt samhälle. Tilltron till sjukvården skulle sjunka rejält med fruktansvärd nervositet och lidande som följd. De konsekvenser som ett beslut får för alla inblandade parter måste vara avgörande för hur vi handlar. Även i ett utilitaristiskt samhälle tror jag det måste finnas lagar och regler vad man får och inte får göra, annars blir det antiutilitaristiskt 🙂

    Sd:s politik kanske för några kan upplevas som lyckobringande, men faktum är att de, mig veterligen, inte använt sig av lyckoforskningens resultat som vägledning för politiska beslut. När det gäller ett mångkulturellt samhälle, som ju uppstått genom invandring/flyktingmottagning, så kan man rent lyckomässigt inte bara se till lyckan/olyckan i det mångkulturella samhället. Man måste till exempel även se till det minskade lidande som flyktingmottagning medför för de som flyr samt att ju mer vi lär känna andra kulturer och folk från andra länder desto mindre (bedömmer jag i alla fall) är risken för konflikter/krig mellan nationer och folk. Internet tror jag för övrigt kan ha en väldigt stor positiv effekt här, men alltså även invandring och flyktingmottagning om integrationen fungerar bra.

  3. Lars skriver:

    I den mån Kristdemokraterna står för en Kristen livssyn, så tycker jag att man även kan ge dem ett pluspoäng, även om de inte lyssnar tillräckligt på forskningen. Jag är inte religiös själv, men visade min egen, lite personliga 12 punkters sammanfattning av lyckoforskningen för min religiöse brorsdotter. Hon kände igen det jag skrivit som det som kyrkan sagt i alla tider.

    Kram /Lars

  4. Hade varit kul att ta del av din personliga 12-punktslista Lars. Du kan inte posta den här? 🙂

  5. Roger Svensson skriver:

    Hej Ludvig!

    Tack för ditt svar. Nu har ju t.ex. utilitaristen Torbjörn Tännsjö framfört just dessa tankar om att döda människor för att använda deras organ som reservdelar. Enl. en utilitaristisk moraluppfattning så skall ju en handlings moraliska riktighet bedömas utifrån om den ökar eller minskar den ”totala lyckan” och det går då inte utifrån detta att motivera t.ex. regler och lagar som alltid förbjuder mord. Om ett mord är moraliskt försvarbart eller inte beror ju helt på om det ökar eller minskar ”totala lyckan” i samhället!

    När det gäller Sd så var poängen att deras politik i invandringsfrågan ligger väl i linje med den lyckoforskning som t.ex. gjorts i Storbritannien. Att se invandring som ett humanitärt biståndsprojekt, och ett sätt att minska lidandet, står ju också direkt i strid med lyckomaximeringsprincipen. Man väljer ju då att göra ett fåtal lidande ”lyckliga” när man i stället kunnat göra mångdubbelt fler lidande ”lyckliga” om man satsat dessa resurser på att hjälpa människor i tredje världen. Finns eller inget som talar för att etniskt splittrade, eller ”mångkulturella”, samhällen skulle minska risken för konflikter, verkligheten och historien visar ju faktiskt snarast på motsatsen.

  6. Lars skriver:

    Ludvig: Min 12 punkters lista skiljer sig inte dramatiskt från Sonja Lyubomirskys, men jag har gjort en mindre personlig anpassning. Det blir nog det längsta inlägget i Lyckobloggen hittills. Här kommer den:

    1. Tacksam för det du har
    1.1. Tänk varje dag på de två mest positiva händelserna under gångna veckan
    1.2. Glöm inte att uppskatta det positiva som blivit en del av livets självklarheter
    1.3. Glöm inte att njuta av allt positivt du möter, vyer, människor, lukter, leenden…
    1.4. Visa dina medmänniskor uppskattning och tacksamhet
    2. Tänka positivt
    2.1. Ägna 20 minuter till att måla upp den mest optimist-realistiska framtidsbild du kan tänka dig.
    3. Gör snälla saker
    3.1. Hjälp och stöd andra i vänskapskretsen
    3.2. Ge hjälp till främmande, t.ex. några kronor till tiggaren.
    3.3. Var generös och medkännande
    3.4. Öppna sinnet för de tillfällen till snällhet som ges
    3.5. Dock: Var inte så snäll och på ett så regelbundet sätt att det ökar vardagens ok.
    4. Vårda relationer – och njut av dem
    4.1. Ägna mer tid, uppmärksamhet, uppskattning och stöd till dina allra närmaste. Vårda deras livsdrömmar och njut av samvaron.
    4.2. Tänk igenom i vilka sociala relationer du känner dig hemma. Öka din tid med det umgänget, återuppta gamla kontakter och njut av samvaron.
    4.3. Acceptera inte miljöer som får dig att känna dig illa till mods och där du krymper som människa
    4.4. Visa oftare andra uppskattning, locka fram det bästa hos dem, gläds över deras framgångar och lev dig in i deras berättelser.
    5. Förlåta
    5.1. Träna dig i att förstå dem du behöver förlåta
    6. Flow erhålles när svårighet och förmåga matchar varandra i en fascinerande utmaning.
    6.1. Lista aktiviteter som ger dig flow
    6.2. Hitta rätt balans mellan skicklighet och svårighet, sök dig succesivt mot svårare utmaningar. Vidga kropp och sinne till gränsen för vad du klarar av. Sträva efter att utföra något som är svårt och nytt.
    6.3. Hur eller genom vad kan du få mer flow?
    6.3.1. I arbetet?
    6.3.2. På fritiden?
    7. Njut av livet i balans mellan Då, Nu och Sedan.
    7.1. Då skapar trygghet och är avstressande
    7.1.1. Skapa ett antal riktiga höjdpunkter i livet. Dokumentera dem i bild, text och berättelser. Låt dem följa dig i livet. Skapa ett glädjealbum eller digital fotoram, kanske något du kan ha med dig jämt.
    7.2. Nu skapar glädje och lust
    7.2.1. Ägna 5 minuter då och då åt att verkligen njuta av något som du brukar rusa förbi (som att äta, duscha, en tavla, en utsikt, blunda till musik)
    7.2.2. Gör saker som ger glädje för stunden
    7.2.3. Träna mindfulness – medveten närvaro
    7.3. Sedan ger meningsfullhet och optimism
    7.3.1. Gör en lista på dina drömmar
    Reducera den till vad du verkligen vill uppnå
    Sätt upp mål
    Kontrollera att målen är dina inre egna mål, inte vad som begärs av dig
    Bryt ner målen i delmål
    Kom ihåg att lyckan ligger i att sträva mot målen, inte att uppnå dem
    7.3.2. Blanda kortsiktiga mål och livsmål
    7.4. De allra finaste aktiviteterna ger samtidigt lycka Då, Nu och Sedan. Speciellt kombinationen lust och mening är en nyckel till större lycka. Exempel:
    7.4.1. Fin skidåkning i alperna: Ett minne för livet, Glädje för stunden och Motion för framtiden.
    7.4.2. Tänk ut flera exempel och tillämpa dem.
    8. Religion, andlighet och meditation
    8.1. Jag är inte religiös, men kyrkan ger sinnesro. Gå i kyrkan minst en gång i halvåret.
    8.2. Meditation är lika viktig som motion. Meditera 5-20 minuter minst
    8.2.1. två kvällar i veckan
    8.2.2. var kväll en månad om året
    9. Fysisk aktivitet
    9.1. Motion är den mest effektiva lyckostrategin och den mest effektiva förebyggande medicinen av alla. Motion höjer serotoninhalten.
    9.2. Ha alltid en regelbunden motionsaktivitet på gång
    10. Skratt, leenden och kramar
    10.1. Även påklistrade skratt och leenden gör dig lyckligare. Leenden skapar glädje. Skratt skapar positiva endorfiner.
    10.2. Le vanemässigt mot dina vänner.
    10.3. Träna då och då skrattyoga.
    10.4. Kroppskontakt är bokstavligen livsnödvändigt för små barn. Vuxna mår himla gott av den höjda oxitosinhalt som en kram ger.
    10.5. Missa aldrig en naturlig chans till en kram.
    11. Fyll livet lagom mycket
    11.1. Den som rusar genom livet glömmer ofta att uppleva, njuta och reflektera. Den som är för passiv har glömt bort att livet är det mest spännande äventyr vi någonsin kommer att uppleva.
    11.2. Tänk en gång i kvartalet igenom om du behöver bromsa eller gasa i livet
    11.3. Inför stora upplevelser: Njut före, under och efter.
    12. Gå en gång i halvåret igenom dina tråkiga rutinsysslor och rationalisera
    12.1. Kanske något mer autogiro?
    12.2. Städhjälp?
    12.3. Mer minimalistiskt levende / Färre prylar att vårda?
    12.4. Strykfria skjortor?
    12.5. …..?
    12.6. Försök sedan skapa ritualer för hantering av de tråkiga rutinsysslor som ändock blir kvar. En ritual är jobbig att skapa, men går med automatik när den väl är skapad.

    Kram /Lars

  7. Filip Fors skriver:

    En viktig insikt som sällan brukar komma upp: ”11.2. Tänk en gång i kvartalet igenom om du behöver bromsa eller gasa i livet”

  8. Vilken fantastisk och ambitiös lista Lars!! Du fick in väldigt mycket där, underbart! 😀 Jag ler stort för mig själv när jag läser den!

    Kram / Boel

    ———————-
    boel@viability.se

  9. Tack själv för svar Roger!

    Vad jag har läst har inte Torbjörn förespråkat att döda människor för att använda deras organ till döende patienter av bland annat den anledningen jag angav, nämligen att det skulle skapa osäkerhet och rädsla bland patienter om sådant skedde.

    Det går att utilitaristiskt motivera regler och lagar av pragmatiska skäl. Du har rätt i att ingenting kan sägas vara förbjudet rent utilitaristiskt. vad som är rätt och fel att göra beror helt på situationen. Emellertid, om man inte isolerar en handling och dess direkta konsekvens från den övriga verkligheten så torde det av pragmatiska skäl vara utilitaristiskt att införa lagar vad man inte får göra, t ex att döda eftersom detat i de allra allra flesta fall inte är rätt. Att inte ha en lag mot att döda skulle leda till mycket värre konsekvenser än att inte ha denna lag.

    Problemet med Sd är ju att man enbart ser invandring och flyktingmottagning som en kostnad vilket är helt fel. Svrige har under vissa perioder varit helt beroende av att få in folk från andra länder för att klara välfärden. Kolla gärna den här videon förresten :)http://www.youtube.com/watch?v=MeVYuNppp0Q

    Ytterligare ett problem är den diskriminering människor från andra länder utsätts för i Sverige vilket gör att deras fulla kapacitet inte tas till vara. Många utländska läkare och andra högutbildade får inte jobb pga deras namn eller hudfärg och de kanske i bästa fall får nöja sig med att köra buss (och det är ju inte fel men det är slöseri på resurser).

    I ett område rent från personer från andra länder och kulturer finns det en större risk att rasism gror, i jämförelse med ett mångkulturellt område där de som kommit hit är väl integrerade. Jag har själv vuxit upp i Vellinge kommun och har upplevt främlingsfientligheten med egna ögon. En Vellinge-värld leder inte till en bättre värld med färre konflikter och färre krig.

  10. Håller med, en riktig lyckolista du knåpat ihop där Lars! 🙂

Leave a Reply