Sammanfattning – så kan vi bli lyckligare

Det här är del 3 av 4 i en överblick av lyckoforskningen.

Så kan vi bli lyckligare

Några lyckotips för politiken
Se till att alla har sina grundbehov tillfredsställda. Det är förmodligen det enklaste sättet att genom politiken öka lyckan och minska lidandet.

Vad som är grundbehov beror dock på vad vi jämför oss med. Folk som kallas fattiga i Sverige idag lever ändå materiellt sett som kungar gjorde för 100 år sedan. 1973 tyckte 13 procent i USA att det var nödvändigt med luftkonditionering i bilen. År 2005 var det 41 procent. Våra krav ökar ständigt.

  • Till ”alla” bör vi även räkna kommande generationer, människor i andra länder och djuren.
  • Tillför mycket mer resurser till lyckoforskningen och dess spridning. Till exempel bör vi ha regelbundna stora mätningar av människors välbefinnande – både övergripande och som ett snitt av hur lyckliga olika individer känner sig i enskilda ögonblick. På sikt kan det vara dags för en lyckominister.
  • Korta normalarbetstiden. Det ökar friheten, minskar arbetslösheten och gynnar miljön.
  • Minska behovet av långa avstånd till jobbet genom bättre samhällsplanering.
  • Tvinga inte människor att flytta för att få nytt jobb.
  • Korta köerna kraftigt till psykiatrin.
  • Stimulera idrott och motion.
  • Begränsa reklamen.
  • Det viktigaste just nu bör vara att klara klimatet.

Politiken kan inte göra människor lyckliga, men politiken kan skapa bättre förutsättningar, eller åtminstone låta bli att sätta käppar i hjulet för folks lycka. Självklart bör även perspektivet lycka påverka politiken.

Lyckoläget i världen
Sedan 1970-talet har lyckan ökat väldigt lite i de flesta rika länder, i några länder har lyckan till och med minskat.

De länder som gör bäst ifrån sig i förhållande till sin välfärdsnivå är länder i Latinamerika och öar. I före detta Sovjet är däremot lyckan låg i förhållande till välfärdsnivån.

I Storbritannien försöker både regering, opposition och lokala företrädare att anamma lyckoforskningen.

I Bhutan, ett fattigt litet land mellan Indien och Kina med mycket oförstörd natur, mäter man landets framgång i lycka istället för i BNP. År 2008 införde deras kung till stor del demokrati i Bhutan, och sa att det var i hopp om att det skulle öka lyckan i landet!

FN antog 2011 resolutionen Happiness: towards a holistic approach to development, som handlar om att länder bör arbeta med att ta fram mått som bättre fångar lycka och välbefinnande. Resolutionen uttryckte också att lycka är ett grundläggande mänskligt mål som bör vara vägledande för politiken.

Lyckoläget i Sverige
I Sverige ligger den genomsnittliga lyckonivån på knappt 8 av 10. De lokala skillnaderna är små, lyckan är dock högre i bland annat Östersund. Vi är bland de lyckligaste länderna i världen, men vår lyckonivå har knappt förändrats ett dugg sedan den första mätningen i samma serie 1982. Det är ett stort misslyckande för politikerna som det talas tyst om. 

Ungefär var tionde svensk anger 10 av 10 som sin lyckonivå. Om de blir ännu lyckligare kommer det alltså inte att synas i statistiken. Cirka en halv procent anger 1 av 10 som sin lyckonivå. 

Av partierna är det hittills mest Miljöpartiet som intresserat sig för lyckoforskningen, bland annat med positivt uppmärksammade motioner i riksdagen och lokalt, samt rapporten Nya mått på välfärd (2013).

Koppla samman klimat och lycka
Jag nämnde att det viktigaste politiker kan göra för lyckan just nu förmodligen är att klara klimatet. Men det kan även vara så att det viktigaste klimatkämpar kan göra nu är att börja prata lycka, för att på så sätt få med sig folk på en stor omställning av samhället.

Eftersom vi har så pass snedvridna föreställningar om vad som är viktigt för lyckan, så känner inte många till (eller beaktar) att en rad aspekter av en klimatvänligare livsstil faktiskt kan öka den personliga lyckan. Bland annat visar forskningen att människor med materiella värderingar är mindre lyckliga än andra.

Det är också så att den som oroar sig mest för miljön, men gör något åt det, faktiskt mår bättre än snittsvensken.

Dessutom gör ju lyckliga människor mer gott för andra.

Alla människor kan få en välbehövlig känsla av samhörighet inför det gemensamma målet att nu klara klimatet. Strävan efter att öka sitt eget välbefinnande och strävan efter att klara klimatet har alltså goda möjligheter att gå hand i hand.

Göran Hådén
goran.haden@globalhappiness.com

Mental miljö-piller

Intressant? Här finns även andra som skrivit om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologihälsa, samhälle

Tags: , , ,

2 Responses to “Sammanfattning – så kan vi bli lyckligare”

  1. […] Kortsiktigt gynnas den ekonomiska tillväxten, men trots detta höga risktagande har vi inte blivit lyckligare i Sverige de senaste 30 […]

  2. […] har tidigare rapporterat om hur det uttryckligen strävas efter lycka på högsta politiska nivå i bland annat […]

Leave a Reply