Sammanfattning – om lyckoforskning

Det här är del 1 av 4 i en överblick av lyckoforskningen.

Varför bry sig om lyckoforskning?
Lycka, välbefinnande, välmående, positiva känslor, livskvalitet… Kärt barn har många namn och hur olika ord ska definieras kan diskuteras. Men enkelt sett är lycka att trivas med sitt liv och må bra.

Vissa ser lycka som det övergripande målet för allt, andra ser det som ett av flera centrala värden i livet. Ytterst få ser dock lycka som oviktigt och ointressant. De som ändå gör det ska veta att lyckliga människor gör mer gott för andra, är mer kreativa, trevligare, friskare och lever längre.

I hela mänsklighetens historia har det spekulerats kring vad som gör oss lyckliga – nu finns fakta!

Att prata om lyckoforskning är dessutom ett utmärkt sätt att väcka intresse för andra frågor – både offentligt och i vardagliga samtal.

Positiv psykologi förebygger depressioner
Världshälsoorganisationen (WHO) tror att depression år 2020 kommer att vara den näst vanligaste dödsorsaken i världen och påverka 30 procent av alla vuxna.

Vi bör jobba förebyggande mot depressioner och inte bara försöka göra redan sjuka människor friskare, vilket psykologin i många år nu varit fokuserad på.

Vi behöver positiv psykologi, som bevarar och förstärker det friska. 2009 hölls den första världskongressen om positiv psykologi i USA. I Skövde kan man läsa en mycket populär treårig högskoleutbildning, Psykologisk coach, om hur man gör andra lyckligare.

Lyckoforskning är psykologi, men även sociologi och nationalekonomi. Under 00-talet slog lyckoforskningen igenom på bred front. Vi vet nu så pass mycket att vi kan börja göra politik av lyckoforskarnas resultat.

Vad bestämmer vår lyckonivå?
Cirka hälften av skillnaderna mellan olika människors lyckonivå beror på vilka gener vi har, vilket vi (ännu) inte kan påverka. Cirka 10-15 procent beror på omständigheterna – bostad, partner, jobb, med mera. Kvar är 35-40 procent som du kan påverka helt själv! I framtiden kanske ännu mer om kraftfullare lyckostrategier utvecklas.

Hur mäts lycka?
Lycka mäts främst genom enkäter, i vilka människor intervjuas om sin sammanfattande bedömning av sina levnadsvillkor, värderingar och upplevelser, ofta på 10-gradiga skalor.

Lyckan kan även mätas genom djupintervjuer, neurologi där man mäter kroppens signaler som hör till lyckokänslor, samt att undersöka vad folk gör och hur de mår i slumpvis utvalda ögonblick. Det sistnämnda är min personliga favorit. Kan enkelt användas genom appen Keep track till Android och Mappiness till Iphone.

Olika mätmetoder brukar dock ge liknande resultat och stämma rätt bra med vad vänner och familj tror om någons lycka.

Att trivas med sitt liv och att må bra är inte samma sak
Lyckoforskningen räknar med två sorters lycka – livstillfredsställelse (lyckans kognitiva komponent) och välbefinnande (lyckans affektiva komponent).

Det mesta inom lyckoforskningen handlar om vår livstillfredsställelse – om vi trivs med våra liv och om livet är som vi vill att det ska vara, i det stora hela.

Många anser dock att det är minst lika viktigt med välbefinnandet – hur bra vi mår i alla enskilda ögonblick.

Det är faktiskt inte alltid så att människor som trivs med sina liv även mår bra och vice versa. Inkomst, civilstånd och sysselsättning är exempel som påverkar livstillfredsställelsen mycket mer än det påverkar välbefinnandet. De allra flesta tips jag tar upp i den här överblicken är dock bra för båda.

Vad tycker du är viktigast – att trivas med sitt liv eller att må bra?

Göran Hådén
goran.haden@globalhappiness.com

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologihälsa, samhälle

 

Tags: , ,

Leave a Reply