Personlighet och lycka: Neuroticism

what-me-worry-715605

Sedan lyckoforskningen tog fart på allvar i slutet på 1990-talet har bilden börjat klarna allt mer kring vilka faktorer som påverkar människors lyckonivå. Idag kan forskarna ge hyggliga skattningar kring vilka faktorer som påverkar människors lycka och även om det ofta är svårt att säga med någon större precision hur stor betydelse olika faktorer har i jämförelse med varandra kan man skönja tydliga tendenser.

De flesta forskare är idag överens om att vår personlighet är den faktor som enskilt har störst betydelse för vår lycka, åtminstone i rika länder där de materiella grundbehoven är uppfyllda. I de flesta studier har de fem stora personlighetsdragen (Big 5) visat sig kunna förklara mellan 40-50 procent av skillnaderna mellan människors självskattade lycka inom ett land. Den fem stora personlighetsdragen är nästintill universella personlighetsdispositioner, i ganska hög grad genetiskt bentingade och de påverkar vår motivation, våra känslor samt hur vi tänker och handlar.

Vilken av de fem stora personlighetsdragen har då störst betydelse för i vilken grad en person uppger sig vara lycklig eller tillfreds med livet? Att skatta högt eller lågt på personlighetsdraget neuroticism har visat sig vara den enskilt viktigaste faktorn i de flesta studier. Neuroticism är alltså ett av de fem stora personlighetsdragen,  det är i ganska hög grad ärtligt och har identifierats i de flesta kulturer världen över. En neurotisk personlighetsläggning karaktäriseras av tendensen att frekvent uppleva negativa känslor. Neurotikern är ofta orolig, nervös och lynnig. Humörsvängnigar samt en tendens att ofta tvivla på den egna förmågan är en del av neurotikerns vardag. Likaså att ofta fundera på frågor som: ”Vem är jag?”, ”Vad ska jag göra av mitt liv?” och ”Har jag verkligen valt rätt spår i livet?”.  Personlighetsforskaren Robert McCrae har sagt att: ”Neurotikern försöker hitta sin självidentitet likt en rastlös insomnier som ständigt vrider och vänder sig i sängen utan att finna en bekväm position”.

Att skatta lågt på draget neuroticism kallas emotionell stabilitet. Den emotionellt stabile personen är alltså neurotikerns motsats. Den stabile personen oroar sig sällan för saker, brusar sällan upp över händelser som inträffar och när en negativ händelse inträffar rinner det av henne snabbt. Den stabile personen ägnar lite tid och åt att analysera sig själv och sina känslor och kan snabbt finna sig tillrätta i tillvaron. God självkänsla och en positiv framtidstro är andra kännetecken hos den stabile personen. Inget annat verkar alltså vara viktigare för att känna sig tillfreds med livet än att ha en stabil personlighetsläggning.

Evolutionspsykologen Daniel Nettle har i sin forskning intervjuat människor med olika personlighetsläggningar och något som slagit honom är att de personer som har en hög grad av neuroticism ofta är den grupp som allra mest uppskattar att bli intervjuade. Inte sällar vill de gärna tillkännage hur tacksamma det är över att de fått chansen att prata om sitt liv och sina känslor. Nettle menar att intervjusituationen ger neurotikern en chans att älta saker, något som hon ofta gillar att göra. Att neurotikern gillar att älta saker betyder emellertid inte att det nödvändigtvis gör henne lycklig, snarare tvärtom. En av mest framgångsrika metoderna för att bli lyckligare är att träna sig i att sluta älta saker (mer om detta i slutet).

Det är ingen tvekan om att negativa känslor har fyllt – och till viss del även fyller – en viktig funktion hos människan. Negativa emotioner fungerar som varningssignaler och uppmärksammar oss på hot från omgivningen. Nettle liknar den neurotiska personligheten vid en känslig brandvarnare som tjuter högt och ger ifrån sig ständiga falsklarm. I vissa miljöer under mänsklighetens historia har troligtvis hoten varit så många och allvarliga att en neurotisk personlighetsläggning haft ett otvetydigt överlevnadsvärde. Om aggressiva rovdjur lurar bakom hörnet kan det i allra högst grad vara funktionellt att ligga sömnlös och orolig på natten. I dagens trygga välfärdssamhällen råder det dock inte tvekan om att den höga frekvens av negativa emotioner som neurotikern upplever i de flesta fall inte fyller någon viktig funktion. Tvärtom visar forskningen att graden av neuroticism är relaterad till död i förtid och en mängd sjukdomar, såväl psykiska som fysiska.

Vi är alla mer eller mindre neurotiska, men hur ska vi bära oss åt om vi vill skruva ner reglaget mer mot det stabila hållet? Jag nämnde tidigare att tendensen att älta saker är starkt kopplat till den neurotiska personlighetsläggningen. Att analysera problem som finns i livet kan ofta vara nödvändigt men när detta inte leder till konstruktiva lösningar utan istället till fruktlöst grubblande har vi nått en återvändsgränd. Det finns ett flertal strategier för att hantera negativt tänkande och ältande, några av de som jag funnit mest lovande är dessa:

Distraktion: Inte sällan är det effektivaste sättet att bli av med negativa tankar att distrahera sig från dem med någon engagerande aktivitet som påkallar hjärnans uppmärksamhet. Det är exempelvis svårt att fortsätta älta problem samtidigt som man spelar ett engagerande dataspel eller läser en spännande deckare. En annan effektiv distraktionsmetod är fysisk träning eller att ägna sig åt någon annan aktiv fritidssysselsättning. Att engagera sig socialt och hjälpa andra människor brukar leda till att man blir mindre självupptagen och åtminstone för stunden glömmer bort sina negativa tankar. Självupptagenhet går ofta hand i hand med ältande.

Kognitiv terapi: Ibland hjälper det inte i längden att bara distrahera sig från ältande, då kan det vara effektivt att i en lugn stund försöka analysera sina problem på ett rationellt och konstruktivt sätt. Finns det fog för den negativa tanke som gnager i mig? Vilken nytta gör den? Hur skulle mitt liv vara om jag inte hade den här tanken? Att skriva ner svar på frågor som dessa brukar leda till att man känner sig bättre och i bästa fall lyckas man ompröva de destruktiva tankeföreställningarna.

Slutligen, även om personligheten är påfallande beständig över livet finns det studier som tyder på att vi blir mer emotionellt stabila med åldern. Vad detta beror är kan ingen säga med säkerhet men det verkar inte orimligt att tro att livets skola lär oss att anamma strategier som till exempel distraktion och kognitiv terapi i det ”tysta” mer eller mindre omedvetet.

Lästips:

Om kopplingen mellan personlighet och lycka:
Nettle, Daniel (2007) Personality – What makes you the way you are
Nettle, Daniel (2006) Happiness – The Science Behind Your Smile

Tekniker för att minska negativt tänkande:
Burns, David (2008) KBT – En självhjälpsbok

Filip Fors (www.filipfors.se)

Etiketter: , ,

12 kommentarer till “Personlighet och lycka: Neuroticism”

  1. Armen Doalic skriver:

    Bra skrivet Filip. :)

    Daniel Nettles bok ”Happiness…” var min första bok om lycka. Den inspirerade mig till vidare läsning… och idag läser jag knappast om något annat. ;)

    Armen

  2. Filip Fors skriver:

    Nettles bok är nog den bästa introduktionsboken av alla faktiskt! Jag upptäckte den ganska sent, hade läst i princip alla andra introduktionsböcker men fastnade för den. Hans andra bok Personality är om möjligt ännu bättre, en riktigt pärla, en av de bästa akademiska böcker jag läst tror jag. Men den handlar om Big 5, dock tar han förstås upp lycka en hel del i kapitlen om Neuroticism och Extraversion.

  3. FÄRJAN-RUTH skriver:

    Mycket gediget skrivet Filip! Tack för dessa tänkvärda ord…Ska begrunda dem. Håller med dej i mångt och mycket. Ska mer än gärna läsa böckerna….Ha en lycklig dag! Kram. Färjan-Ruth, Båtpastorn

  4. Lovisa skriver:

    Oj, där fick man sig en tankeställare…

  5. Maria skriver:

    Då undrar jag, eftersom det du beskriver som en neurotiker väl överensstämmer med diagnosen IPS (Emotionellt instabil personlighetsstörning; tidigare Borderline), har man en personlighetsstörning om man skattar sig väldigt väldigt högt och vart går i såfall den gränsen? Och är det vad som urskiljer IPS från ”vanliga” människor måntro? Men man ska kanske uppfylla fler kriterier, vad vet jag… Det var iallafall det som slog mig när jag läste det här.

  6. Filip Fors skriver:

    Du har helt rätt Maria. Nettle skriver i sin bok att det som kallas ”Borderline” är en extrem form av Neuroticism. Jag vet inte vars gränsen går mellan de som får denna diagnos förutom att det är väldigt långt ut på Neuoticsmskalan. Alla sådana klassificering och diagnoser rymmer förstås en stor portion godtycklighet, dock antar jag att forskarna på det området har argument för vars det är relevant att dra gränsen på skalan. Antagligen brukar man dra gränsen där problemen är så stora att personen har svårt att klara av ett leva ett ”normalt liv” på grund av ständiga känlsor av oro, tomhet och ”stormiga” livshändelser.

  7. Ulrika skriver:

    Jag har upplevt mindfulnessmeditation öka graden emotionell stabilitet och minska graden av neuroticism på ett väldigt påtagligt sätt, och förvånas över att du inte tar upp det. Buddhistisk mindfulness och de av västerländska psykologer/läkare/terapeuter utvecklade mindfulnessinspirerade metoder som används idag just tex vid borderlineproblem har ju visat sig ge mycket goda resultat (tex DBT och ACT). Också vid tex depression, ångest och utbrändhet har effekten nu bevisats. Österländska meditationstekniker innebär ofta en kombination av mindfulness/närvaro och acceptans, kognitivt ifrågasättande av tankar, positiv förstärkning genom tex tacksamhetsmeditationer, osv. Metoderna gör det också möjligt i hög grad få människor att bli sina egna terapeuter, och därigenom få stärkt självtillit. Det är metoder som använts av personer i princip på hela skalan mellan ”friska” och ”sjuka” i tusentals år i öst, med god effekt . Tur att forskningen här i väst börjar få upp ögonen för det och ”bevisa” det, så att det också kan komma fler här till glädje!

  8. Filip Fors skriver:

    Bra att du tar upp detta Ulrika! :D Mindfulnessmeditation verkar vara en mycket bra metod för att öka på den emotionella stabiliteten. Helt i klass med kognitiv terapi och för de som inte tycker kognitiv terapi fungerar kan just ACT-metoden vara ett ypperligt alternativ. :)

  9. [...] 0,017).  Liknande slutsatser kan dras från flera studier. Lippa undersökte könsskillnader i det Neurotiska personlighetsdraget i 53 länder och fann att skillnaden inte var mindre i mer jämställda länder. [...]

  10. [...] hur olika kognitiva copingstrategier fungerar för individer med hög respektive låg grad av neuroticism. Generellt kan man säga att samtliga strategier handlade om att försöksdeltagarna skulle [...]

  11. [...] är enkelt att förstå att emotionellt stabilitet och extraversion påverkar lyckan. Det är bara att titta på hur dessa två drag definieras högre [...]

  12. [...] har i vissa tidigare studier kopplats till personlighetsdraget Neuroticism och depressionsrisk. Filip Fors (www.filipfors.se)AKPC_IDS += [...]

Lämna en kommentar


− 7 = ett