”Goda” livsvillkor och lycka (del 1)

Money_Marriage

Häromdagen länkade jag till en TED-föreläsning av Daniel Kahneman här på bloggen. Ni som sett  Kahnemans föreläsning känner till att han pratade om två olika sorters lycka. Den ena typen av lycka brukar gå under beteckningen ”Livstillfredsställelse” och mäts vanligen genom att låta människor svara på frågor i stil med: ”Hur nöjd är du med ditt liv i stort nuförtiden?”. Den andra typen av lycka skulle man kunna kalla ”upplevt välmående” och mäts bäst genom att fråga människor hur de känner sig från ögonblick till ögonblick. Hur förhåller sig då de båda lyckotyperna till yttre livsvillkor? Människor tror i allmänhet att yttre livsvillkor som exempelvis en hög materiell standard eller att ha en partner är viktigt för lyckan. När Kahneman började intressera sig för lyckoforskningen i slutet på 1990-talet fanns det nästan bara studier av livstillfredsställelse och liknande mått på lycka inom forskningsfältet. Det var redan på den tiden väl känt att sambandet mellan livstillfredsställelse och inkomst samt andra mått på ”gynnsamma” livsvillkor var svagt. Höginkomsttagare var mer nöjda med livet än låginkomsttagare, gifta var mer nöjda än singlar, men skillnaderna var inte överdrivet stora. Resultaten talade delvis emot antaget att gynnsamma livsvillkor var viktigt för lyckan men inte helt.

Kahneman var dock kritiskt till livstillfredsställelse som lyckodefinition. Han föredrog den klassiska hedonistiska definitionen av lycka, att lyckan är detsamma som summan av hur vi mår från ögonblick till ögonblick snarare än hur vi bedömer våra liv i största allmänhet. Kanske mår låginkomsttagarna väldigt dåligt  i vardagen men säger att att är nöjda med livet ändå eftersom de har så låga anspråk? Kahneman misstänkte att de yttre livsvillkoren som exempelvis inkomst och civilstatus skulle ha större betydelse för det upplevda välmåendet än för livstillfredsställelsen. För att undersöka saken drog han igång en stort forskningsprojekt som skulle vara i mer än 10 års tid.

Idag har resultaten från flera studier i projektet publicerats och de pekar alla i samma riktning. Gynsamma livsvillkor har inte större betydelse för det upplevda välmåendet, det visade sig vara precis tvärtom! I en studie mätte forskarna det upplevda välmåendet under en dag för 800 kvinnor i USA och Frankrike och frågade även kvinnorna hur nöjda de var med livet i största allmänhet. Urvalet var överlag representativt för befolkningarna i de båda länderna i termer av livsvillkor, således hade vissa kvinnor höga inkomster och andra låga, vissa var gifta andra var singlar o s v. När resultaten analyserades framstod ett slående mönster. Precis som i alla tidigare studier fann de att kvinnor med goda livsvillkor var mer nöjda med livet. Sammantaget förklarade ”goda”  livsvillkor ca 20 procent av variationen i kvinnornas livstillfredsställelse, men när de analyserade hur stor del av det upplevda välmåendet som kunde förklaras av dessa livsvillkor sjönk förklaringsgraden till ca 2 procent. Nästan inget av skillnaderna i kvinnornas välmående från ögonblick till ögonblick kunde således förklaras av deras yttre livsvillkor. Förvånande?

godalivsvillkor_lycka
Tabllen ovan visar sambandet (korrelationen) mellan olika livsvillkor och livstillfredsställelse respektive välmående. I nästa inlägg ska jag gå in på tänkbara förklaringar till resultaten.

Källa:
E Diener, JF Helliwell, D Kahneman Eds. (2010) International Differences in Well-Being

Filip Fors (www.filipfors.se)

One Response to “”Goda” livsvillkor och lycka (del 1)”

  1. […] en post från förra veckan gick jag kort igenom att lyckoforskningens resultat tyder på att […]

Leave a Reply