Två sorters lycka och skillnaden mellan dem

Filip Fors (www.filipfors.se)

5 Responses to “Två sorters lycka och skillnaden mellan dem”

  1. Lars skriver:

    En tillämpning av TEDs lära är att om du måste skälla ut någon, så är det viktigt att avsluta med en varm kram

    Kram /Lars

  2. Vill man verkligen ha en varm kram av någon som precis har skällt ut en?

  3. Lars skriver:

    Ludvig: Det brukar fungera

  4. Lars skriver:

    Teds lära krävde en hel del tänk. Jag har grunnat hela dagen. Ursäkta om den här kommentaren blir lite lång.
    Jag tänker komma med följande kontroversiella påstående:
    Lycka är lögnaktiga förvanskningar av historia och framtid.

    Låt oss börja med verklighetsrimlig uppdiktad story:
    Du frågar en kvinna: Är du lycklig just nu?
    Hon skiner upp som en sol. Ja, sedan jag träffade Conny för 4 månader sedan, så svävar jag liksom på moln, svarar hon och lyckan lyser i ögonen.
    Som den exakta forskartyp du är, så tittar du dig förvånat omkring. Det finns ingen Conny i rummet, inte i huset, kanske inte ens i staden. Ändock påstår hon att hon är lycklig just nu för att hon är ihop med Conny och hennes strålande ansikte bevisar att hon inte ljuger.
    Jag drar slutsatsen att även lycka just nu ofta bygger på minnen, snarare än upplevelser just nu. Ted har lärt oss att dessa minnen ofta är okorrekta, lögnaktiga.
    Från den här bloggen har vi lärt oss att samma sak ofta gäller framtiden: Vi är lyckliga och drömmer om den fina BMWn vi sparar till eller huset vi bygger på, men när bilen köpt eller huset är färdigbyggt, så upphör lyckoruset.
    Hur ofta lever vi verkligen i nuet? Rätta mig gärna här, men jag påstår att det i stort sett bara är när vi upplever Flow, och det är inte så ofta.
    Jag är då framme vid min slutsats jag nämnde inledningsvis:

    Lycka är lögnaktiga förvanskningar av historia och framtid.

    Låt oss pröva vad konsekvenserna blir om vi okritiskt accepterar denna syn på verkligheten:

    Den lycklige är den som kan plocka fram godbitarna ur historia och framtid och omvänt är den olycklige den som letar upp de sura äpplena ur samma underlag. I ingendera fallet behöver bilderna ha speciellt mycket med verkligheten att göra. Det är frågan om vår intuitiva spontana vilja att förvanska eller i bästa fall bara filtrera.

    Jag minns då direkt en av mina första lärdomar från denna blogg:
    Tekniken att bli lycklig genom att regelbundet tänka på de 5 bästa händelserna under den gångna vecka. Ja, kanske mitt i prick. Addera gärna de 5 bästa senarierna för den kommande veckan.

    Kanske kan man utveckla detta ännu längre?
    Om du t.ex. ska resa utomlands på en semestervecka. Se då till att du har en riktig suverän höjdpunkt under veckan. Memorera den väl med fotografier och dagboksanteckningar. Sätt in fotot i din digitala fotoram. Berätta om och om igen för dina vänner om det fantastiska du har varit med om.

    Du har just skapat din egen lögn om hur fantastisk denna semester var

    Lev lycklig /Lars

  5. Filip Fors skriver:

    Mycket intressanta reflektioner Lars! Kahneman m fl har gjort en hel del forskning på just den här frågan. Deras studier tyder på att den omedelbara miljö som människor befinner sig i har en stor betydelse för deras momentana lycka. När människor pendlar till jobbet så mår de ofta dåligt och när de umgås med vänner så mår de ofta bra för att nämna ett exempel. Sammantaget tyder deras empiriska studier på att människor sällan tänker på livet (och minnen) i vardagen, snarare riktas uppmärksamheten mot det omedelbara stimuli som finns i omgivningen. Vissa undantag finns dock, när en ”omvälvande” händelse inträffar som är ovanlig och betydelsefull, exempelvis som när kvinnan i ditt exempel träffade Conny, så har den omedelbara omgivningen plötsligt mindre betydelse. Under en tid är hon lycklig när hon sitter på ett trångt pendeltåg tidigt en måndagmorgon eftersom hennes uppmärksamhet ständigt är inriktad på hur härligt hon har det med Conny, hon tänker på det hela tiden och det är en trevlig tanke. Kahneman menar dock att dessa situationer är undantag snarare än regel. Dock kan jag tänka mig att det finns en hel del individuell variation här. Zimbardos forskning har ju visat att vissa människor har en personlighet som är mer orienterad till det förflutna och andra mer till nuet, en tredje personlighetstyp till framtiden.

    Kahnemans slutsats är inte att vi i första hand bör ”skapa” fler lyckliga minnen, snarare är han inne på att vi bör fördela om vår tid till mer njutningsfulla aktiviteter. Att minska pendlingsresorna från 2 timmar per dag till 30 minuter och istället lägga denna tid på sociala aktiviteter eller hobbies kan göra att summan att vårt väbefinnande under en dag blir högre utan att vi för den skull nödvändigtvis blir mycket mer nöjda med livet. Hur vi fördelar vår tid på aktiviteter har troligen en stor betydelse för vårt summerade välmående men liten betydelse för vår livstillfredsställelse. I slutändan handlar det om vilken av de två lyckotyperna du värderar högst? Ibland krävs olika strategier således om du vill öka känslan av lycka från ögonblick till ögonblick eller om du vill bli mer nöjd med livet.

    Se denna post om den omedelbara miljöns betydelse: http://www.lyckobloggen.se/?p=1136

Leave a Reply