Ska vi alla bli moderater?

Fredrik Reinfeldt

Lyckoforskningen har genom åren kommit fram till en hel del underliga resultat. Ett av dem är att personer som politiskt placerar sig till höger är lyckligare än de som placerar sig till vänster.

För några dagar sedan skrev Lena Andersson kring detta i Dagens Nyheter. Kan det möjligen ligga något i hennes påstående att i vänsterns samhällsanalyser är tonen dyster, medan den i högerns är optimistisk? Skulle vi i så fall kunna öka vår lyckonivå genom att dra oss längre åt höger? Vi kanske alla skulle bli moderater?

Ludvig Lindström

18 Responses to “Ska vi alla bli moderater?”

  1. Walker skriver:

    Ha, märklig slutsats. Självklart är det så att högern i regel har ett ökat handlingsutrymme, dels ekonomisk och dels genom det sociala arvet. Självförtroende, utbildning, bra ekonomi – det kommer man långt på. Vänstern i regel har lägre utbildning, lägre löner, sämre arbetsvillkor och utnyttjas av kapitalismen. Skevt maktförhållande.

    Lätt att vara munter när det går bra för en. Svårare att vara munter när man tycker hela systemet suger. Man är ju vänster för att man kämpar mot förtryck. Man blir ju inte dyster av att vara vänster.

    Men det menade du väl knappast heller.

  2. Mr Profit skriver:

    En faktor som dyker upp här och var i studier som berör lycka, depression och ångest är ju just till vilken grad man upplever att man själv är i kontroll av sitt liv. Jag tänker mig att högerpolitiken till större grad tilltalar detta då man argumenterar för lägre skatter och att var och en betalar sina egna kostnader till större grad. Vänstersidan föredrar hellre då att man har generellt högre skatter och att lösningen tas fram gemensamt, dvs staten står för lösningen, vilket gör att man är beroende av att ”någon annan” löser ens problem.

  3. Filip Fors skriver:

    Det finns personlighetsforskning som tyder på att högeranhängare är mer emotionellt stabila (motsatsen till Neuroticism). D v s deras personlighet är i genomsnitt något annorlunda i jämförelse med vänsterhängare. De är mer riskbnägna, har en mer positiv framtidstro och har lättare att ”copa” med olika typer av negativa livshändelser, ex. arbetslöshet och sjukdom. Rimligtvis påverkar de vilken världsbild man har och vilket typ av politik som man stödjer. Oroar man sig ofta för arbetslöshet, sjukdom m.m. så verkar det troligt att man även stödjer en generös välfärdsstat som skyddar mot olika typer av risker. En neurotisk personlighetsläggning är även relaterad till känslan av skuld, kanske vänsteranhängare i högre grad känner skuldkänslor över mindre förfördelade grupper i samhället och därmed stödjer en omfattande omfördelningspolitik. Jag tror alltså inte att sambandet går från politisk preferens till olycka utan snarare åt andra hållet. Sedan får man inte glömma att sambandet överlag är ganska svagt, men det är intressant att det är relativt stabilt. Även i Sverige är vänsterahängare olyckligare, även när man kontrollerar för inkomst och sysselsättning exempelvis.

  4. Per skriver:

    Vänster=passivt gnäll eller slå sönder skyltfönster vid G8-möten

    Höger=insikt om personligt ansvar

    Vänster=hopplös ideologi=hopplösa människor

    Höger=Inte fullt lika hopplös ideologi,men lite väl kylig för min smak

  5. K skriver:

    Go, Per! *tummen upp*

  6. Erika Björk skriver:

    Hej Filip,
    Jag tycker att det är intressant att du som sociolog väljer att förklara politisk preferens utifrån psykisk läggning, före en klassanalys…

    Nä, jag har väl inget svar på vad jag tror är sant. Har ingen egen politisk hemmapreferens själv. Men jag tycker att det ligger en hel del i att de grupper som har mindre makt i samhället är mera sårbara för allahanda problem och har det svårare i livet. Den som är direktör får säkert till och med sjukvård när han behöver det!

  7. Mario Potkin skriver:

    I Sonjas bok läser jag: ”Alltmer psykologisk forskning visar faktiskt att religiösa människor är lyckligare och friskare än icke-religiösa,…” Det skulle kanske kunna innebära att den amerikanska kristna högern står i särklass vad gäller lycka. Jag vet inte om det finns någon forskning som undersökt en sådan hypotes. Vad jag förstått tror inte den amerikanska höger på Darwins evolutionslära. Här kanske man kunde hitta ännu ett intressant samband. De som inte tror på evolutionsläran är lyckligare…
    Problemet med många vänstermänniskor vad gäller personlig lycka är att den inte alltid står högst i prioritet. Hur kan man vara lycklig i en värld med orättvisar, grymheter och förljugenhet? Kämpar man kan man kanske uppleva mening och värdighet i sitt liv, men inte alltid lycka.

  8. erik skriver:

    blir lite trött. frågan var ”Skulle vi i så fall kunna öka vår lyckonivå genom att dra oss längre åt höger? Vi kanske alla skulle bli moderater?”
    ja, kanske blir man lyckligare som moderat! men vi skulle kunna öka ”VÅR” lyckonivå på en massa konstiga sätt som förstör för ANDRAS lyckonivå. nu vill jag inte säga att det är uppenbart att moderaternas politik skapar lycka hos väljarkåren på någon annan (större) grupps bekostnad.. min invändning är snarare att OM man nu ska välja politisk inriktning baserat på dess effekt på lyckan, så bör man inte kolla enbart på effekten hos VÄLJARNA. det är som att fråga mannen som just slog ner någon på gatan om han tyckte om att misshandla och utifrån det rekommendera folk att slå varandra eller inte. ta med resten av befolkningen i beräkningen! (helst alla kännande varelser om du frågar mig som klassisk utilitarist 😉 )

  9. Filip Fors skriver:

    Erika: Min förklaring grundas på den empiriska evidens jag hittills sett, den kan givetvis vara felaktig men är enligt min mening det bästa som finns tillgängligt i dagsläget. Klass verkar inte ha någon avgörande betydelse för lyckan i rika västländer. Jag och en kollega tittade nyligen på detta i Sverige och fann t o m inga samband alls mellan livstillfredsställelse och klassposition. Dessutom håller sambandet mellan politisk position och lycka även när man konstanthåller för inkomst och utbildning.

    När man funderar på vad som gör människor lyckliga tycker jag inte att man ska begränsa sig till ex. sociala förklaringsfaktorer bara för att man är sociolog, lika lite som psykologer bör begränsa sig till psykologiska faktorer. Det leder lätt till s.k. verifikationism, att man på förhand bestämmer sig för att sociala orsaker ska vara förklaringen och ensidigt letar efter evidens som stödjer detta. Jag tycker det är rimligare att låta det vara en öppen fråga och titta på vilka förklaringar som har mest empiriskt stöd oavsett om de är sociala eller psykologiska.

  10. Jag håller självklart med dig Erik. Man måste ju väga in alla konsekvenser av ett handlande för att se om det handlande är det ultimata utifrån ett lyckomaximeringsperspektiv. Anledningen att jag skrev som jag skrev var mer för att provocera fram en diskussion och det lyckades jag ju med 🙂

  11. Dave skriver:

    Inte konstigt om högerpolitiker är lyckligare än oss medelsvenssons. De lever ofta i en annan värld, de lever sällan bland problemen de pratar om, de bor tryggare, rikare, har starka sociala nätverk osv.

    Vi som befinner oss lite mer i den bittra verkligheten, som lever bland problemen, har nog lättare för att bli syniska, se glaset som halvtomt och inte se så mycket hopp. Vi kanske röstar på ”missnöjespartier” och gnäller mycket över hur världen ser ut utan att alltid uppskatta det goda.

    Attans, kanske får bli moderat för att må bättre. 😉

  12. Lars skriver:

    Jag tycker om förklaringsmodellen som Filip ger den 21 januari. Obevisat, skulle man kunna tänka sig en utveckling av Filips tankar med tre nivåer på lyckan:
    – Lägst: Vänsteranhängare som oroar sig för arbetslöshet och sjukdom och vill ha en välfärdsstat som skyddar dem.
    – Mellan: Högeranhängare, riskbenägna, individuella med positiv framtidstro
    – Högst: Vänsteranhängare som är trygga i sig själva och har kapacitet över till att bry sig om de svaga.
    Den sistnämnda gruppen kanske är den minsta, men borde enligt min analys komma högst på lyckotrappan.

    /Lars

  13. En klurig och intressant teori där Lars 🙂

    Tål att funderas på!

    Kram / Boel

    —————-
    http://www.viability.se
    boel@viability.se

  14. Lars: Hur är det med högeranhängare med kapacitet att bry sig om de svaga då? Borde inte de komma ännu högre på lyckoskalan? 🙂

  15. Filip Fors skriver:

    Ja, det är en intressant fråga Ludvig. Inom socialkonservatismen finns det ju exempelvis en tendens att värna om det svaga och även välfärdsstaten i viss mån utan att för den skull eftersträva den mer omfattande omfördelning som vänster brukar förespråka. Om man utgår från Lars modell gissar jag att dessa skulle hamna högt upp.

    För något år sedan publicerades förresten en amerikansk studie där man fann att de som låg i ytterpoolerna inom både vänstern (liberaler) och högern (konservativa) var något lyckligare än de som låg närmare mitten. En förklaring forskarna spekulerade i var att de personer som befinner sig i ytterligheterna har en mer sammanhängande ideologisk världsbild som skänker mening, trygghet och sammanhang till deras liv.

  16. Sussi Nilsson skriver:

    Nej nej nej. Åter nej. Förhoppningsvis ska inte alla bli moderater;-) De för sin egen politik inom ramarna för en samhällsmodell som socialdemokratin har skapat. Jag tror fler människor blir lyckligare med vänsterpolitik, eftersom vänstern kämpar för att alla ska ha en dräglig levnadsstandard, inte bara de som jobbar. Det är inte ekonomisk eller social trygghet, alltså inte lyckobringande, att t.ex. bli utförsäkrad.

  17. Ingalill skriver:

    Lars: Din teori är högst trolig! Jag känner sååå igen mig. Gnälliga människor finns i stora mått även bland högeranhängare – varför ska jag betala så mycket skatt?

    Ludvig: Högeranhängare med kapacitet att bry sig om de svaga? Vad menar du – då har de ju inte förstått att de är vänsteranhängare i själ och hjärta 🙂

  18. […] Att lyckoforskningen visar att personer som politiskt placerar sig till höger är lyckligare än de som placerar sig till vänster stämmer bra överens även i den här undersökningen. Se gärna mitt tidigare inlägg om detta:  Ska vi alla bli moderater? […]

Leave a Reply