Lyckan och olyckan i Frankrike, USA och Danmark

u_index_3_countries

Det finns som vi i flera inlägg diskuterat på bloggen några olika sätt att definiera och mäta lycka inom lyckoforskningen. Det vanligaste måttet är livstillfredsställelse, ett annat är välmående eller ”affekt”. Att vara nöjd med sitt liv betyder inte alltid att man mår bra i vardagen och vise versa. Ny forskning visar att detta även verkar gälla när man jämför länder.  Danskarna är notoriskt nöjda med livet, inget annat land brukar toppa listorna kring livstillfredsställelse lika ofta som danskarna. USA brukar ligga lägre än Danmark men relativt bra till i ett internationellt perspektiv, Frankrike brukar ligga sämre till än USA. Skillnaden mellan dessa länder är ganska stor när det gäller livstillfredsställelse. När människor i olika länder får bedöma hur bra de tycker livet är genom att titta på en stege med elva steg där det översta steget representerar det bästa tänkbara livet och det nederste steget det västa tänkbara livet så ligger genomsnittet i Danmark på 8.0, i USA på 7,3 och i Frankrike på 7.0. Frågan är om samma mönster upprepas även när man noggrant mäter hur människor i dessa länder mår i vardagen?

Ett gäng forskare med Alan Krueger och  Daniel Kahneman i spetsen bestämde sig för att undersöka detta. En hypotes man hade var att skillnaderna i livstillfredsställelse mycket väl skulle kunna bero på kulturella normer. Anledningen till att amerikanarna är mer nöjda med livet än fransmännen skulle kunna bero på att det finns en norm i det amerikanska samhället som påbjuder att man ska vara förnöjsam och presentera sig själv i positiv dager. Men det kan mycket väl vara så att fransmännen upplever minst lika mycket välmående i vardagen som amerikanarna. 

För att utreda hur det ligger till lät man närmare 1000 kvinnor i USA, Frankrike och Danmark beskriva vilka aktiviteter de ägnat sig åt under gårdagen, hur lång tid varje aktivitet pågick samt hur framträdande olika negativa och positiva känslor var under de olika aktiviteterna. Metoden går under beteckningen ”Day reconstruction method” och har i tidigare studier visat sig ge en tillförlitlig bild av hur människor mår i vardagen. Det man fann var att de franska kvinnorna upplevde positiva känslor oftare än de amerikanska kvinnorna men även att de amerikanska kvinnorna oftare upplevda negativa känslor än fransyskorna. I genomsnitt hade de franska kvinnorna alltså både mer positiva stunder och mindre negativa stunder. Skillnaderna var i allmänhet små, men signifikanta. Forskarna räknade exempelvis ut hur stor del av tiden som negativa känslor var mer framträdande än en positiva för kvinnorna i de både länderna (U-index, se tabellen ovan). Resultaten visade att de amerikanska kvinnorna spenderade 18 procent av tiden i ett negativt känslomässigt tillstånd medan motsvarande siffra för de franska kvinnorna var 16 procent.

Det undersökta välmåendet under en dag var alltså något högre i Frankrike än i USA trots att amerikanarna rapporterar att de är mer nöjda med livet.

Till sist, hur var det då med Danskarna? Jo, data från de danska kvinnorna presenterades nyligen och det visade sig att de danska kvinnorna upplever att negativa känslor är mer framträdande än positiva känslor i genomsnitt ca 10 procent av dagen – klart mindre än både de Franska och Amerikanska kvinnorna. Det verkar med andra ord som att danskarna inte bara är väldigt nöjda med livet utan även mår mycket bra till vardags. Ännu har inga landsomfattande undersökningar av både kvinnor och män gjorts med metoden så en viss försiktighet bör tas i beaktande när resultaten tolkas.

Källa: Alan B. Krueger m fl (2009) Time Use and Subjective WellBeing in France and the U.S, Social Indicators Research.

Filip Fors (www.filipfors.se)

5 Responses to “Lyckan och olyckan i Frankrike, USA och Danmark”

  1. Lars skriver:

    Finns det någon tolkning på varför danskarna är så lyckliga?

  2. Filip Fors skriver:

    Hoppas kunna återkomma till denna intressanta fråga i ett inlägg framöver. Ännu tror jag ingen har gett någon riktigt bra förklaring till varför danskarna ständigt hamnar så högt i dessa mätningar. Till att börja med kan man ju dock konstatera att danskarna liksom de övriga Nordiska länderna hamnar väldigt högt upp. Och vad gör att de nordiska länderna hamnar så bra till i jämförelse med andra västländer? Det verkar i alla fall delvis ha att göra med den ovanliga kombinationen av hög grad av individualism/personlig frihet och en hög mellanmänsklig tillit. Vad som gör att Danskarna skiljer utsig från övriga nordiska länder verkar ha att göra med andra aspekter av deras kultur, kanske att de har en mer ”hedonistisk” kultur.

  3. A skriver:

    Boken ”Jämlikhetsanden” verkar kunna innehålla en hel del intressant material som eventuellt skulle kunna förklara skillnaderna mellan länderna i undersökningen.

    Tesen verkar vara att det finns det ett tydligt samband mellan inkomstklyftor och invånarnas hälsa, tillit till varandra och andra faktorer som i sin tur påverkar upplevd lycka.

    Någon som läst den?

    Recention finns på:
    http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article6495857.ab

  4. Filip Fors skriver:

    A: Jag har läst delar av boken. Det är en imponerande samling statisitiska samband gällande jämlikhet och en rad ”önskvärda” utfall. Dock finns inte lycka med i boken, anledningen till detta är att man i de flesta studier ej funnit något stabilt samband mellan graden av jämlikhet och lycka mellan länder. Har tagit upp det tidigare här: http://www.lyckobloggen.se/?p=330

  5. A skriver:

    Har nu läst boken, och jag gissar på att kommande studier som mäter just förekomst av negativa känslor kommer visa på ett förhållande till ekonomisk ojämlikhet.

    3 länder utgör på tok för litet underlag för att dra några riktiga slutsater, så jag väntar med spänning på fler studier.

Leave a Reply