Använder höginkomsttagarna sina pengar på ”fel” sätt?

Det är välkänt att korrelationen mellan inkomst och lycka är relativt svag. Det är stora skillnader mellan rika och fattiga länder men inom ett land är höginkomstagare i regel bara något lyckligare än låginkomsttagare, detta gäller speciellt om man tittar på studier där man använt sig av momentana välbefinnandeskattningar istället för globala bedömningar i stil med ”Hur nöjd är du med ditt liv i sin helhet?”. När människor får svara hur de känner sig i vardagen mår låginkomsttagare i genomsnitt ungefär lika bra som höginkomstagare. Små eller mer eller mindre obetydliga skillnader mellan inkomstgrupper gäller inte bara positiva känslor utan även förekomsten av negativa såsom oro, trötthet, frustration och ilska. Vad beror detta på?

Borde inte höginkomsttagarna ha köpt sig ett högre välbefinnande? Enligt Kahneman m fl:s studier av tidsanvändning verkar det inte så, höginkomstagare har förvisso i genomsnitt en något mer aktiv fritid (ex. Golf) men de jobbar även mer och pendlar längre till jobbet. 

Pengar borde, rätt använda, kunna leda till högre lycka i vardagen, exempelvis om den högre inkomstens användes till upplevelsekonsumtion som massage och biobesök eller om den skänktes bort till välgörenhet. Ett annan lovande metod skulle kunna vara att gå ner i arbetstid och spendera mer av den fria tiden på aktiva fritidssysselsättningar som att sporta eller umgås med vänner och familj. Eller varför inte börja i terapi hos en personlig coach/psykolog som hjälper en att förändra tankemönster i en mer positiv riktning?

Inköp av prylar och kapitalvaror har förmodligen knappt någon effekt alls på det dagliga välbefinnandet förutom när de är helt nya, ändå drömmer många (inkl. mig själv ibland) om att ett nytt hus, en ny TV eller en bil skulle vara en väl värd investering ur lyckosynpunkt.

För att spendera pengarna på ett bättre sätt föreslår ekonomen Dan Arielye att man varje gång man är i stånd att göra ett större inköp ska fundera på vad man INTE kommer att kunna göra i framtiden om man genomför köpet. Pengarna för en dyr TV som mest ger en lyckokick de första dagarna kanske kommer att innebära att man inte har råd att ta 20 stycken massagebesök fördelat under året, eller två biobesök i veckan i ett helt år!  Nästa gång du gör ett stort inköp testa att fundera på vad du går miste om, inte sällan kanske många små upplevelser är mer värdfulla än några få stora kapitalvaror eller upplevelser. Vi anpassar oss ofta snabbt till förändringar därför verkar det mer lovande att sprida ut glädjen på många små ”sensationer”?

 
————————————
Filip Fors (www.filipfors.se)

8 Responses to “Använder höginkomsttagarna sina pengar på ”fel” sätt?”

  1. Lars skriver:

    Spännande frågor Filip. Jag tänker t.ex. på när du skriver ”Ett annan lovande metod skulle kunna vara att gå ner i arbetstid och spendera mer av den fria tiden på aktiva fritidssysselsättningar”.
    Jag försöker hitta svaret från personer med olika livsfilosofi som jag mött. En primär fråga som uppstår är: ”Varför är du rik eller tjänar mycket pengar?” Det finns enligt min uppfattning 2 vanliga svar:
    1. För att det är din personliga läggning av vara mycket arbetssam.
    2. För att du har ärvt dom eller på annat sätt fått pengarna lättvindligt.

    Kategori 1 skulle alltså inte blivit så rika om de inte just arbetade så mycket.
    Kategori 2 lever ofta såsom du beskriver, men är inte lyckliga för det. Arbetet skapar mål och mening. Sonja refererar till en undersökning som visar att folk tror att de är lyckligare på fritiden, men momentana frågor som är du lycklig just nu, visar att det är på arbetet som vi är lyckligast.
    Det är alltså inte så lätt, men ändock en spännande tanke.

    /Lars

  2. Per skriver:

    Tja,man kan väl knappast äta sig mer än mätt.Att fortsätta käka mer ändå brukar inte vara särdeles lustfyllt,bara ibland. Detta är väl inte särskilt överraskande.

  3. Filip Fors skriver:

    Du har rätt i att vissa personer är rika just för att de arbetar så mycket. Man kan dock tänka sig många personer som fortfarande skulle ha gott ställt även om de gick ner lite i arbetstid.

    Jag tror Sonja måste ha refererat till under vilka aktiviteter som människor känner som mest ”flow”, dock tyder de flesta större momentana undersökningar på att människor är som olyckligast när de pendlar till jobbet och under själv arbetet. Hittils har samma mönster bekräftats i Frankrike, USA och Tyskland. I en ny tysk studie fann man t o m att summan av det momentana välbefinnandet under en dag var lika hög för arbetslösa som för de som arbetade. Individerna med arbete hade roligare på kvällarna och helgerna men de arbetslösa kompenserade detta med roligare aktiviteter på dagarna. Dock var livstillfredsställelsen betydligt lägre för de arbetslösa. Titeln på artikeln säger allt: ”Dissatisfied with Life, but Having a Good Day” 🙂

  4. Lars skriver:

    Jag fortsätter att försöka referera till människor jag mött och hittar faktiskt två grupper:
    Ett litet fåtal personer som gett järnet under ett hektiskt arbetsliv och nått både status och pengar. Sedan nån stans runt 55 – 60 års åldern, så tycker de att det räcker och skaffar ett nytt livsmål helt valt efter inre passion. Där har jag sett det fungera.
    Jag tror att kvinnor har spontant lättare att följa ditt råd Filip än män. Där vet jag några som också hoppar av vid 55-60, men utan att ha arbetat hårdare än andra. Här har jag sett personer, som blivit lite väl passiva efter avhoppet. Arbete aktiverar. Halvtid hade varit bättre!

    /Lars

  5. Filip Fors skriver:

    Som du är inne verkar en lagom mix av arbete och fritid vara bäst. Just för arbetets aktiverande effekter och den sköna kontrast det ger till fritidssysslor. Ännu har inga studier bekräftat detta dock, antar att man kommer att undersöka detta mer och mer i framtiden. I ”värsta” fall rör det sig om total anpassning, att lyckonivån på fritiden är en funktion av hur mycket man arbetar. D v s ju mer arbete, desto roligare fritid och tvärtom. I så fall skulle det totala välbefinnandet under en arbetsdag alltid var konstant oberonde av arbetstidens längd (förutom extrema mängder givetvis). Men jag antar att det kan finnas intressanta brytpunkter som är ”optimala” för välbefinnandet. I studien jag refererade till ovan kunde man se att de arbetslösas momentana välbefinnade vad lägre på alla fritidssysslor i jämförelse med de som hade arbete. Nu syftar jag givetvis på genomsnittseffekter, antagligen finner många personer sitt arbete mycket roligt och i vissa fall t o m roligare än fritiden och självklart finns det arbetslösa som njuter mest hela dagarna. 😉

    Jag gillar att du tar upp konkreta exempel från ditt eget liv, det är en bra kontrast till all statistik. 🙂

  6. Ett bra konstruktivt förslag det där med att fundera på vad man INTE kommer att kunna göra i framtiden om man genomför ett större inköp! Enkelt och konkret! 🙂

    Kram / Boel

    ——————
    http://www.viability.se
    boel@viability.se

  7. […] Filip Fors skriver om hur rika skulle kunna omsätta sin rikedom till ökad lycka. Främst genom att på allvar fundera på hur mycket ledighet, köpt massage eller annat man kan få istället för att göra ett stort inköp av bil eller ny tv, som ändå bara ger kortvarig lycka och merarbete (ting tar tid). I den tillhörande videon får vi även veta varför man på kort sikt blir lyckligare av att betala med kreditkort, vilket ökar konsumtionen och därmed miljöförstöringen. Läs här. […]

  8. […] det övergripande slutsatsen lutar ändå åt att vi ofta använder våra pengar på ett väldigt ineffektivt sätt. Ett av de mest kostnadseffektiva sätten för att bli lyckligare torde alltså vara att köpa tid […]

Leave a Reply