Alltings avtagande marginalnytta?

vacation20

Det finns en utbredd föreställning om att pengar har en avtagande marginalnytta. Exempelvis verkar det rimligt att det är mer värdefullt med ett tillskott på 1000 kr för en fattig person är för en rik person (allt annat lika). Inom lyckoforskningen har man sedan 1970-talet funnit att detta verkar gälla sambandet mellan pengar och lycka. Den positiva effekten av inkomst är ganska starkt upp till en viss nivå sedan avtar effekten. Nyligen testade Ed Diener m fl detta atagande ännu en gång med Gallups senaste data med representativa urval av indivder i över 130 länder (96 procent av jordens befolkning representerad). Det man fann var följande:

marginal_utility

För samtliga lyckomått finns ett starkt samband upp till ungefär 20 000 dollar i årsinkomst sedan planar linjens lutning ut ganska rejält. Störst effekter har inkomsten föga förvånade på hur nöjd man är med sin levnadsstandard, sedan hur man värderar sitt liv på en skala mellan 0 – 10 (”ladder of life”), svagast effekt har den på affektbalans: ett index över hur mycket positiva respektive negativa känslor man upplevt under gårdagen. Vad som är påtagligt är dock att linjens lutning förändras på ungefär samma ställe för samtliga mått. Det är alltså uppenbart att pengar har en avtagande effekt på lyckan oavsett vilken fråga man använder för att mäta lycka.

marginal_utility2

Nästa fråga forskarna ställde var om samma mönster gäller även andra saker? Avtar nyttan av mer fritid och socialt umgänge om redan har uppnått en viss nivå av dessa saker? Deras resultat visar på detta, och inte nog med att nyttan avtar, personer som har mer fritid än 4 timmar per dag, mellan 5-24 timmar, har inte högre välmående än gruppen som har 1-4 timmar fritid per dag. När det gäller socialt umgänge med släkt och vänner visar deras analys att personer som umgås extremt mycket med släkt och vänner till och med är något olyckligare än personer med en ”lagom” mängd av detta, den grupp som inte har något socialt umgänge alls mår dock som förväntat sämst. Kategoriseringen av fritid och socialt umgänge i studien är väldigt grova och skiljer exempelvis inte på aktiv och passiv fritid eller umgänge. En inklumpning av individer i ca 130 länder gör förstås även att det är spekulativt att dra slutsatser om sambandet även exempelvis gäller genomsnittssvensken.  Det lär även finnas en hel del urvalseffekter i studien, exempelvis kan man misstänka att en stor del av de personer som har väldigt mycket fritid i studien är arbetslösa och att detta därmed drar ner den gruppens välmåendevärde.

Allt som allt väcker dock resultaten en del intressanta frågor. Antagligen är det eftersträvansvärt att hitta en god balans mellan olika aktivieter och förhålla sig lite kritisk till drömmar som ”tänk om man kunde vara ledig hela dagarna, vad skönt det skulle vara”.  Det viktiga är alltså inte alltid ha så mycket som möjligt av saker som pengar, fritid och vänskap utan snarare uppnå en ”grundnivå”. En bra mix mellan arbete, förströelser, hobbies och socialt umgänge är förmodligen viktig ur lyckosynpunkt, då detta ger god variation och gör att vi undviker hedonisk anpassning och uttråkning.  🙂

Källa: Ed Diener m fl (2008), Balance in Life and Declining Marginal Utility of Diverse Resources,  Applied Research in Quality of Life.

Filip Fors (www.filipfors.se)

4 Responses to “Alltings avtagande marginalnytta?”

  1. david.brax skriver:

    Apropå nyttan av fritid: ett viktigt, ofta dolt, argument i frågan om att minska arbetsveckan är just vad ”arbetarklassen” skulle göra med sin fritid: från vissa håll misstänkte man att de bara skulle leda till mer bråk och alkoholism att utmattning var det enda som höll missnöjet i schack osv.

    Från det totalt motsatta hållet, ypperligt exemplifierat av Bertrand Russell i böckerna ”the conquest of happiness” och ”In praise of idleness”, menades det att anledningen till att fritiden inte spenderas väl är just att människor ofta inte har ork nog kvar att utnyttja den meningsfullt, eller tillfälle att utveckla genuint belönande intressen.

  2. Filip Fors skriver:

    David: Kan du inte skriva lite om Russels syn på lyckan som ett blogginlägg när du får tid? 🙂 Minns att du nämnnt honom tidigare.

    Jag funderar på om det finns saker som inte har en avtagande nytta för lyckan? Eller som i alla fall avtar i en väldigt svag takt och inte når en mättnadspunkt? Jag kan inte komma på någonting som inte följer detta mönster.

  3. Lotta Fred skriver:

    Jag gillar dina blogginlägg, Filip. De väcker hobbygrubblaren i mig 🙂
    Precis som du skriver så verkar det bra att hitta en god balans, istället för att önska sig mer fritid eller pengar. Lagom är bäst och gyllene medelvägen helt enkelt. Och tittar man på siffrorna som studierna visar så upplever jag dem som väldigt rimliga.
    Sen är det ju intressant att fundera över orsakerna när det gäller vissa resultat, t ex det här med att ”personer som umgås extremt mycket med släkt och vänner till och med är något olyckligare än personer med en ”lagom” mängd av detta”. Dels kan det väl kanske vara så att det ”ofrivilligt” blir extremt mycket umgänge, att man aldrig får tid för sig själv och balansen uteblir. Sen kanske det också kan vara så att många har svårt för att vara ensamma och därför ständigt behöver sällskap just för att de mår dåligt. Att de saknar en inre frid eller sinnesro. Eller vad tror du? Jag tycker mig se det mycket hos folk i min omgivning att de jagar lyckan genom både prylar och intensivt umgänge istället för att ta itu med sig själva. Just det här att rusa fram i livet utan att stanna upp och reflektera tycker jag verkar jättevanligt.

  4. Filip Fors skriver:

    Det ligger mycket i det du är inne på Lotta. Vissa personer blir oroliga så snart de inte umgås med andra och söker ständig bekräftelse från omgivningen utan att känna sig ”trygga” i sig själva. Det verkar även vara stora personlighetsskillnader i hur mycket omgänge som krävs för att människor ska må bra. Har precis läst en bok som heter ”Loneliness” som är skriven av två forskare som gör en mycket gedigen genomgång av forskningen kring ensamhet kontra socialat umänge och dess effekter på välmående och hälsa. Rekommenderar den:http://www.amazon.com/Loneliness-Human-Nature-Social-Connection/dp/0393061701

Leave a Reply