Därför ska vi tala om lycka i politiken


Man kan fråga sig vad målet med all politik ska vara? Vilket samhälle vi i grunden vill ha. De allra flesta anser att målet för politiken och samhället i stort ska vara att främja människors välmående. Minska lidandet och öka lyckan.

Det gamla talesättet ”var och en sin egen lyckas smed” visar sig stämma bra enligt forskningen. Vi skapar själva vår egen lycka, vi producerar den snarare än konsumerar den. Men vi behöver förutsättningar för att kunna bli lyckliga och att kunna undvika det som leder till stress eller lidande och därmed olycka.

En politik bör föras för att skapa bästa förutsättningar för lycka. Vi har länge trott oss veta vad som ger utveckling, hälsa och välmående. Ett ökat välstånd har genom åren blivit allt starkare ihopkopplat med dessa värden. Idag är dock sambandet inte lika klart.

Lyckoforskningen kan här vara ett stöd för att föra samhället i en mer hållbar riktning. Mått som BNP för länders utveckling, säger mycket lite om hur bra folket, naturen eller världen i stort mår. Om vi strävar efter långsiktigt välmående måste vi värdesätta annat än bara ekonomi. Framtida generationers och andra länders rätt till välmående och hälsa måste räknas in.

Lycka är en del i politiken, precis som den varit sedan Aristoteles eller Benthams dagar. I vår tid där 00-talet präglats av ökade hot i världen såsom terrorattacker, tsunamin, klimat- och finanskris har trenden här hemma gått mot ökad ytlighet och konsumtionshets. I sken av allt detta är det inte konstigt att frågan om lycka blivit allt mer aktuell.

I dagens politik, som anses sakna visioner, kan lyckoforskningen vara ett välbehövligt tillskott till diskussion om en bättre utveckling. En utveckling med tillväxt i kultur, bildning, social gemenskap, hälsa och allt annat vi vet skapar lycka.

Det är inte en forskares roll att agera politiker, och det är obetänksamt av politiker och göra politik av varje nytt forskningsrön. Men en samlad forskarkår kan peka ut riktningen som är farbar, och ge politiker resultat att stödja sig på när de sätter upp visioner och lägger fram förslag.

På samma sätt som varje människa bör sträva efter hälsa och välmående, bör ett samhälla sträva efter att ge förutsättningar för lycka. Endast med en sådan strävan kan vi få den samhällsutveckling som vi behöver och i grunden vill ha.

Frida Johnsson

Tags:

7 Responses to “Därför ska vi tala om lycka i politiken”

  1. Vladimir Ilyich Ulyanov skriver:

    Jag sliter mitt har.

  2. Lars skriver:

    En spännande extra knorr på detta resonemang är att jag skulle inte bli förvånad om även BNP skulle öka snabbare på detta sätt. Om vi lyckades skapa ett samhälle där individen kom i fokus, så borde idérikedom, skaparglädje och initiativkraft blomstra, vilket i sig leder till ökad BNP. Lika lite som vägen till lycka går genom en massa pengar, så går den inte heller genom att alla ligger i hängmattan med en drink bredvid sig. Det tröttnar man snart på. Lycka innehåller en rejäl portion strävsamhet.
    Det må finnas lite ”flower power” i det jag just sagt. Vägen till förverkligande och bevis är naturligtvis lång, men någon stans ska man börja.

    /Lars

  3. Vladimir Ilyich Ulyanov skriver:

    Jag forstar fortfarande inte vad Johan Norberg gor i denna sammanslutning av manniskor, eller hur han lyckades dupera varlden att han inte var paternalist genom att skriva ett gang bocker med asikter han uppenbarligen inte har.

  4. Väldigt bra blogginlägg för det första.

    Vladimir:Johan Norberg har även han insett att tillväxt inte har ett egenvärde, utan tillväxten är istället ett medel för att skapa välbefinnande för människor.

    För övrigt så härstammar ju utilitarismen från liberalismen med Bentham och Mill i spetsen 🙂

  5. Vladimir Ilyich Ulyanov skriver:

    Ludvig: Johan Norberg har aldrig pastatt att ekonomisk tillvaxt har ett egenvarde. For ovrigt sa vet du inte vad du pratar om. Jag hade tankt klippa mig idag men jag lar behova behalla det sa att jag har nagot kvar att slita.

  6. Marie skriver:

    Bra debattinlägg, det väcker en viktig fråga som jag tror kanske är mer het i just detta ämne än många andra, politicerandet av forskningsresultat.
    Förutsättningarna för lycka är enormt orättvisa både inom och mellan länder. Det tycker jag är kärnan och det viktigaste i just detta lyckoperspektiv.

  7. Lars skriver:

    Marie skriver:”Förutsättningarna för lycka är enormt orättvisa både inom och mellan länder”.
    Ja naturligtvis, men ändock inte så stora som vi lätt föreställer oss.
    Min starkaste insikt i detta kom när jag 1984 åkte till Sri Lanka. Ett av världens allra fattigaste länder. Jag hade aldrig tidigare varit i ett så fattigt land. På vägen ner tänkte jag: ”Fattigt och eländigt”. Och fattigt var det. Våra vedbodar är 100-faldigt bättre än deras riskojor. Svält hade blivit ovanligt, men det var ris och bara ris många levde på. Handikappade personer fick släpa sig utan hjälpmedel värda namnet. Det förekom att folk drunknade när de sov eftersom husen var otäta och vattenpölar bildades på jordgolven. Alla levde med nära kontakt med döden.

    …..men det jag mötte var en glad och lycklig befolkning med sociala nätverk, framåtanda och entreprenörsskap. Man gladdes åt framstegen, svälten var nästan helt borta. Fattigt – Ja, men eländigt – Nej. Det väckte tankar och förståelse för vad lyckoforskningen nu kommit fram till

    /Lars

Leave a Reply