Lyckoperspektivet behövs i politiken

Igår skrev Johan Norberg här på lyckobloggen om huruvida lyckoforskningen bör omsättas till politik.

Jag håller med Norberg om att det behövs mer forskning om lycka, så vi kanske är överens om att lyckoforskningen bör få mer resurser? Att politiker i högre grad anammar lyckoperspektivet är dock önskvärt redan idag.

Idag motiveras politiska beslut ofta med att de tros vara bra för den ekonomiska tillväxten. Men varför skulle det vara en bättre ledstjärna än lyckan? Tillväxten har gett oss mycket gott, men ständigt ökad materiell resursförbrukning har lett till miljökriser som nu hotar det mesta av vår välfärd och det är knappast bra för lyckan.

Huruvida lycka bör vara det övergripande målet för samhället, eller bara ett av flera mål, är en stor diskussion som bör tas i ett särskilt inlägg. Idag är det dock tydligt att de flesta politiker inte ens har lyckan som ett av flera prioriterade mål i politiken.

Hur mycket mer lyckoforskning vill vi ha, innan vi till exempel säger att det förmodligen inte är bra för lyckan att som nu kräva att arbetslösa ska söka jobb på annan ort redan från första dagen som arbetslös?

På samma sätt som det inte räcker att bara informera om att alkohol är skadligt, så räcker det inte att bara informera om vad som underlättar strävan efter lycka. Hur lyckliga vi är påverkar dessutom andra.

De flesta känner idag inte till så mycket om lyckoforskningens rön. Bör staten då dra igång en stor informationskampanj och skolorna börja diskutera lycka? Ja, kanske; men varför ska vi låta andra intressen breda ut sig på lyckans bekostnad när det gäller övriga politiska beslut?

När det gäller argumentet att vissa faktiskt trivs med till exempel långpendling (som är dåligt för de flestas lycka), så finns det ju i princip ingen skatt eller lag som inte missgynnar någon, men skatter och lagar motiveras ju ändå med helhetseffekterna.

Det finns också forskning som tyder på att för många valmöjligheter inte tycks vara gynnsamt för lyckan.

Jag håller med om att politiska beslut inte automatiskt gör människor lyckliga, däremot kan politiska beslut underlätta – eller åtminstone låta bli att sabotera – vår strävan efter lycka och vår strävan efter att begränsa lidandet mer.

Jag tror således att det vore bra om politiker anammar lyckoperspektivet redan nu, för att sedan ta allt större hänsyn till lyckoforskningen i takt med att säkerheten ökar kring vad som faktiskt är bra för lyckan.

Göran Hådén

växt hand närbild

Tags: , ,

2 Responses to “Lyckoperspektivet behövs i politiken”

  1. Solvieg Silverin skriver:

    Det finns nog bara en riktig lycka, utan denna lycka blir livet svårt, man blir fattig får svårt att klara sig själv och livsenergin blir svag orken blir liten. Och det är att få vara frisk. Det mest angelägna är då att industrin och staten följer grundlagen så att man inte orsakar befolkningen ohälsa genom storskaligt verksamhet som inge kan välja bort en stor ohälsorisk som industrin nu påtvingar samhällsmedborgarna och där myndigheterna ljuger folket rakt i ansiktet. Att ta ifrån vår unga generation sin framtida hälsa är nog det största brottet och den största olyckan. Alltså miljö- och hälsofrågorna är den grundläggande lyckan för samhällsmedborgarna. Jag är inte ens säker på att man behöver forska om detta.

  2. Göran Hådén skriver:

    Jag håller med om att miljön måste komma i första hand, eftersom lyckan blir noll om livet dör ut. Även andra sätt att säkra vår överlevnad är också nödvändiga. Se t.ex. http://hallplatshaden.wordpress.com/2012/01/29/de-tio-storsta-hoten-mot-mansklighetens-existens-det-har-seklet

    Däremot har upplevd hälsa visat sig vara viktigare för lyckan än faktisk fysisk hälsa.

Leave a Reply