Lyckan är ojämnt fördelad i samhället

depression-cause-heart-attack-2

Ett viktigt mål för politiken är att förbättra situationen för de sämst ställda i samhället. Att minska lidandet och eländet i samhället brukar nämnas som ett av de högst prioriterade målen för välfärdspolitiken.

När man tänker på de sämst ställda i samhället går ofta tankarna till de arbetslösa eller de som har små ekonomiska resurser till förfogande. Ofta tänker man sig att man bäst hjälper de sämst ställda i samhället genom att minska fattigdom och arbetslöshet. Frågan är om det är dessa grupper som även är de som är olyckligast i ”rika” västländer? Lyckoforskningen visar att arbetslöshet ofta har en stark negativ effekt vår livstillfredsställelse, dock är effekten på hur vi mår till vardags betydligt mindre. Inkomsten har en viss betydelse för vår livstillfredsställelse och välmående men effekten är inte speciellt stark. Vi tror att dessa faktorer har betydligt större betydelse än de faktiskt har.

Ett gäng forskare med Daniel Kahneman i spetsen bestämde sig för att undersöka välmåendet hos närmare 1000 kvinnor i USA och Frankrike mer ingående. Kvinnorna fick beskriva vilka aktiviteter de ägnat sig åt under gårdagen, hur lång tid varje aktivitet pågick samt hur framträdande olika negativa och positiva känslor var under de olika aktiviteterna. Utifrån denna detaljerade beskrivning räknade forskarna ut hur stor del av tiden som negativa känslor var mer framträdande än positiva känslor för kvinnorna. Det man fann var att för de flesta av kvinnorna var positiva känslor mer framträdande än negativa känslor under i stort sett hela dagen. Men, om man delade upp alla studiedeltagare i kvintiler (femtedelar) så kan man se att den olyckligaste femtedelen av kvinnorna står för en stor del av all olycka i gruppen som helhet. För en femtedel av kvinnorna är negativa känslor mer framträdande än positiva känslor under en mycket stor del av dagen, strax under 50 procent av dagen i Frankrike och närmare 60 procent av dagen i USA (Tabellen nedan visar hur stor del av dagen (i procent) som kvinnorna  mådde dåligt, den olyckligaste femtedelen är benämnd ”Top”).

u_indexusafr

Man kan fråga sig vilka personer som utgör den olyckliga femtedelen? Arbetslösa och låginkomsttagare är överrepresenterade men det är i första hand inte den socioekonomiska situationen som har störst betydelse. Forskarna har i denna och i andra liknande studier funnit att socioekonomisk status har en väldigt svag koppling till hur stor del av dagen som människor upplever negativa känslor, det verkar vara andra faktorer som har större betydelse, exempelvis vad man har för personlighet samt om man ofta upplever tidspress på jobbet. Dessa faktorer är sannolikt relativt jämnt fördelade över samhällets sociala och ekonomiska skikt, annars hade man ju förväntat sig att forskarna skulle finna en starkare effekt av socioekonomisk status på (o)lyckan.

Att minska arbetslöshet och fattigdom reducerar antagligen förekomsten av olycka och lidande i samhället men lyckoforskningen lär oss att andra faktorer har minst lika stor betydelse, särskilt i länder där de materiella basbehoven är uppfyllda. Vissa människor är lyckliga mer eller mindre oavsett den yttre levnadssituationen och andra är olyckliga i stort sett oavsett hur gynnsamma de yttre villkoren ser ut. Omfördelningspolitik i gängse mening kommer därför inte att råda bot på den stora ojämlikheten i upplevd lycka. Det krävs ett nytänkande från politikernas sida. Vilka områden som politikerna bör satsa på för att minska det psykiska lidandet är ännu ganska oklart. Några förslag?

Filip Fors (www.filipfors.se)

17 Responses to “Lyckan är ojämnt fördelad i samhället”

  1. Lars skriver:

    Frågan var:
    Vilka områden som politikerna bör satsa på för att minska det psykiska lidandet är ännu ganska oklart. Några förslag?
    Min spontana tanke är forskning och utbildning. När det gäller utbildning i den obligatoriska grundskolan måste man dock vara försiktig. Ämnet har varit uppe tidigare i det här forumet. Det får inte bli predikan av ”Den enda sanna läran”. I obligariska skolformer måste ämnet presenteras i diskussionsform, gärna så att eleverna får en hemuppgift att ”forska” på området presentera vad de fått fram och sedan fri diskussion.
    Även mediaprogram om lycka är viktigt.

  2. Fina förslag Lars om hur man skulle kunna jobba kring ämnet i skolan! 🙂
    Jag tror inte att det är fel att berätta i skolorna om vad lyckoforskningen har kommit fram till, men lektioner av typen ”Nu ska vi berätta för er hur ni ska leva, och det får ni allt ta till er!” brukar inte gå hem så bra hos folk, allra minst hos t.ex. högstadieelever om jag får gissa 😉
    Så där håller jag med dig!

    Jag är övertygad om att det i de flesta fall blir betydligt mer lustfyllt, tankeväckande och givande när man kan arbeta lite som du skriver efter modellen;
    1) Inspirera genom att berätta om vad forskningen har kommit fram till.
    2) låta eleverna få testa på olika spännande vardagsexperiment, hemuppgifter/övningar för att själv finna svaren.
    3) Delta i diskussioner där man bollar tankar med varandra, och vrider på frågorna ur olika perspektiv.

    På så vis kan man känna att man själv kommer fram till svaren och inte blir påprackad en ”sanning” som kanske inte känns rätt. Det tror jag ökar chanserna betydligt till att man också bär med sig något från dessa lektioner som man sedan har verklig nytta av i livet! Framförallt; mer inspiration än predikningar!

    På det viset arbetar jag också själv med grupper i mina kurser i livsglädje. Men det vore verkligen härligt om man kunde satsa mer på att jobba kring dessa frågor i skolorna som du skriver! För där kan vi lägga en grund för att skapa ett samhälle som människor mår bra och trivs i. Att ha MVG i en massa ämnen i skolan är t.ex. ingen garanti för att vi ska trivas med livet sedan även om det på vissa sätt kanske kan underlätta 😉 Det är många ungdomar där ute som känner sig ganska vilsna idag och som kan behöva få söka mer inåt, på ett mer Lustfyllt och inspirerande sätt! 🙂
    Tack för dina tankar Lars!
    Kram!/ Boel

    ——————
    boel@viability.se
    http://www.viability.se

  3. Filip Fors skriver:

    Utbildning i skolan kring lyckostrateiger tror jag också är rätt väg att gå. Självklart ska det inte predikas som enda sanna läran, det har du helt rätt i. De flesta metoder fungerar ju inte för alla utan var och måste ju göra lite ”trial and error” för att veta vad som passar, däremot kan ju de mest beprövade metoderna presenteras, testas och diskuteras ex. kognitiv terapi, tacksamhetsövningar, meditation m.m. Sedan tror jag någon form av social träning kan vara bra, plus fler möjligheter till sociala möten, de olyckligaste personerna är ofta ensamma och i behov av social gemenskap.

  4. Precis Filip!
    Det är ju en sak som är så intressant med lyckoforskningen; att man har hittat många olika lyckostrategier som har testats vetenskapligt och då visat sig kunna höja lyckonivån MEN att alla strategier verkligen inte fungerar på alla människor.
    För en person kan det här med tacksamhetsövningar fungera klockrent och vara en jättebra väg till att höja lyckonivån. För en annan fungerar de kanske inte alls. Då gäller det att hitta en annan strategi som passar bättre ihop med ens personlighet och livssituation.

    Det är därför man kan behöva mixen mellan att få höra om olika beprövade metoder men sedan också med hjälp av lite ”trial and error” och öppet sinne få upptäcka vilka som just Jag som individ har mest nytta av!

    Kram / Boel

  5. Simon A skriver:

    Om lyckoforskningen slog igenom och alla ”hittade sig själva” och levde förenklade lyckliga liv… hur hade samhället sett ut då?

    Jag klagar inte på lyckoforskningen men är rätt nyfiken på hur det hade sett ut. Kanske hade fler viljat uppfylla sina drömmar och bli konstnärer o hålla på med musik,media, kreativa yrken. Ingen vill väl längre jobba som jursit, på posten eller bankman. (Varning för övergeneraliseringar, jag vet)

    Skulle samhällets motor fortfarande gå på högvarv menar jag? Eller skulle ekonomier och det klockverk vi byggt upp bli lite mindre effektivt? Skulle man få vänta några dagar till på posten? Skulle man få betala mer för att köpa en bil? Skulle det bli en klyfta mellan lyckosökare och ”duktiga, rika och flitiga” arbetare?

    Bara ett tankeexpriment. Jag är inte anti lycka i samhället, tvärt om. Det kanske är värt att tumma lite på ekonomin? Eller är det det?

  6. Annika Lillemets skriver:

    Jag håller på att läsa boken ”The Spirit Level – Why More Equal Societies Almost Always Do Better” av Kate Pickett och Richard Wilkinson. Författarna visar hur jämlika samhällen genomgående är bättre än de med stora ekonomiska och sociala klyftor. Människor lever längre, är friskare, får bättre resultat i skolan, begår färre brott … och är lyckligare i mer jämlika samhällen. Intressant i sammanhanget är att det inte bara är de fattigare som gynnas av att leva i ett jämlikare samhälle, utan även de rikare.

    Vad säger ni om detta? Filip? Minskade klyftor verkar ju vara en effektiv lyckohöjare?

  7. Lars skriver:

    Tack Boel och Filip för era kommentarer!
    Simon: På riktigt lång sikt, kanske 70-100 år från nu, så är utveckling via lyckoforskningens rön den enda möjligheten att rädda vår planet. Det ”effektiva” samhälle du pratar om där de flesta familjer har råd att köpa mer än en bil och konsumtionen ständigt ökar är inte långsiktigt hållbart och leder inte till lyckligare människor. Nu talar vi mycket om en energikris och brist på fossil olja, men det är bara början. Alla våra råvaror är begränsade och det ständigt accellererande konsumtionssamhället förkortar köpfesten.
    Då är det härligt att veta att det finns en mycket bättre utveckling som gör människor lyckligare och som fungerar mer än ett sekel till.

    /Lars

  8. Per skriver:

    Jag tror det är dags att återintroducera begreppet Flow. Det används visserligen ibland än idag,men ofta utan att man egentligen tänker på vad det innebär. Neuropsykiatern Mihaly Czikentmihaly(svårt namn)gav i början på 90-talet(kanske slutet på 80)ut en läsvärd bok om hur man blir glad. Den baserades på en jättelik undersökning om kvalitet på upplevelser. Kortfattat,det handlar om att göra sig oberoende av yttre faktorer i sådan grad,att man själv hittar sina belöningar. Detta kräver att man tränar på att disciplinera medvetandet,att man anstränger sig för att uppnå mål,hur små som helst,eller hur stora som helst. Tids nog ser man skönheten i detta. Detta har mycket lite med ekonomisk situation att göra,titta på de fantastiska polska alpinisterna,som sydde sina selar av gamla bilbälten,och tillverkade nästan all utrustning själv.

  9. Per: Ja Csikszentmihalyi (mannen med tungvrickarnamnet) har bidragit med en viktig faktor för vår lyckonivå när han började nysta i tillståndet som kallas Flow. Vi kommer säkerligen att skriva mer om betydelsen av Flow här på bloggen framöver, håll utkik efter det! 🙂
    Ditt inlägg får vi se som en aptitretare 😉

    Kram / Boel

  10. Lars skriver:

    Googlade på Flow och det svåra efternamnet. Hittade bland annat Wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/Flow_(psychology)
    Beskrivs som kombinationen av samtidig maximal utmaning och maximal förmåga, men också som de där stunderna när man är 100% fokuserad på att nå sitt mål.
    Jag kan uppleva det vid utförsåkning med skidor, windsurfing, körsång och på jobbet inför ovanligt tuffa deadlines när man måste ge järnet för att klara det.
    Tveklöst en lyckoupplevelse både under och efter, men samtidigt bara en komponent i lyckan. Stilla meditation och social samvaro behövs också.

    /Lars

  11. Per skriver:

    Lars:Nja,jag rekommenderar läsning av denna bok som heter Flow. En anledning till att jag tog upp detta var att denna tråd från början slog fast att lycka,vad det nu är,är ojämnt fördelad,o att man bla tycks ta med ekonomiska förutsättningar i beräkningen. Det intressanta med teorier liknande den om flow,är att de pekar på att förmågan att skapa ett liv värt att leva ligger inom oss. Teorin om flow är ganska omfattande,o trycker bl a på att man bör arbeta på att frigöra sig från yttre omständigheter(han säger aldrig att detta är en lätt sak)som tex sociala förväntningar,finansiell situation(vi förutsätter att det inte rör sig om svältgräns)o annat. Vidare att man bör lära sig att utnyttja ensamhet på ett konstruktivt sätt,plus en hel massa annat. Läs den,lite grann av en bortglömd pärla,som klår mycket av det som kommit senare inom denna genre. Vissa saker i den är lite out of date,tex att genomsnittsamerikanen(vem är det?)skulle lönearbeta endast 30h/v,o slösa bort resten av arbetstiden på improduktivitet. Jag är tveksam till detta idag. Men den är intressant,inte flummig,inte skummig.

    Per

  12. Simon A skriver:

    Tack för era svar. Jag håller med, ville bara retas lite o se vad ni skulle svara.

    Jag tycker det hade varit kul om ni tog upp något om Eckhart Tolles lära här på lyckobloggen. Hans budskap är ju exakt samma som ert. Att besegra sitt eget ego som formats av vår värld och släppa fram sitt riktiga glada jag där bakom, genom mindfullness o liknande.

    Är det någon av er som läst ”The power of now” eller ”A New Earth”?

    De är båda två ren visdom rakt igenom. Ger bra förslag hur man kan förända sitt liv, sin livstil och sitt sätt att tänka för att nå lycka och harmioni. Handlar också om att disciplinera sitt medvetande som den här Flow-boken verkar handla om…

  13. Simon: Retas på du, man måste få vända och vrida lite på frågeställningarna tycker jag! 🙂 Tack för ditt tips om Eckhart Tolle! ”The Power of now” har jag läst och visst är den tankeväckande!

    Jesper Östman (som bloggar här) forskar ju kring frågor som rör medvetandet och jaget så han kanske kan bidra med ett inlägg kring detta! Om han känner till Tolle och delar hans uppfattning vet jag dock inte, men jag ska kolla lite med honom där!

    Tolle delar med sig av ”sin sanning”, snarare än att han hänvisar till vetenskap, åtminstone i The power of now”. Och vetenskapliga rön är ju den här bloggens fokus. Men bara för att han inte hänvisar till några studier så betyder det ju inte att han har fel. Där måste vi vara ödmjuka! Vissa saker är väldigt svåra att testa vetenskapligt. Jorden var ju förstås inte platt tills det kom bevis för att den var rund! 😉

    Jag är inte heller främmande för att varva rena vetenskapliga rön med mer filosofiska teorier och funderingar, så Tolle kanske dyker in här på ett hörn hursomhelst 🙂 Han har ju många intressanta tankar om det här med att vara närvarande i nuet, jaget, medvetenhet och synen på vårt intellekt. Återkopplar ju till viss del till det här med flow och mindfullness precis som du säger!

    Vi är ju också alla individer så det som är sant för en person är inte automatiskt sant för en annan. Därför tycker jag personligen att det är klokt att inspireras av forskningen i den mån den verkar vara vettigt genomförd, men att vi ändå till syvende och sist alltid ska känna efter ”vad är det som är sant för Mig,i Mitt liv!?” Vetenskapen har ju alltid sina brister.
    Om du gillar Tolles böcker så tippar jag förresten att du skulle tycka att det var intressant att läsa Anthony De Mellos bok ”Se med öppna ögon” om du lyckas hitta den på något antikvariat. Han är inne på lite samma tänk.

    Kram / Boel

    —————-
    boel@viability.se
    http://www.viability.se

  14. Lars skriver:

    I grundfrågeställningen från Simon i hans näst sista inlägg ligger ett utrymme för mycket filosoferande. Simon frågar: Om lyckoforskningen slog igenom ….hur hade samhället sett ut då?
    Den produktiva delen av samhället (som Simon mest refererar till) skulle säkerligen formas mer av engagemang och positiv utmaning och mindre av stämpelur, tidsredovisningar och för snävt ställda ekonomiska ramar. Personligen tror jag eldsjälar är viktigare än att styras till att ligga inom ramarna, varför produktiviteten och inte minst mångfalden nog blir bättre.
    Simon tar också upp frågan om det skulle finnas jobb som ingen vill ha, jurister eller banktjänstemän. De finns de som väljer att bli jurister och banktjänstemän idag av egen fri vilja, men visst, några jobb måste kanske formas om för att bli attraktiva. Får vi till det, så borde också lyckonivån höjas.

    / Lars

  15. Filip Fors skriver:

    Annika: Jag har haft Spirit Level liggandet ett bra tag nu utan att ha hunnit läsa den. Tog fram den igår och började läsa, nu har jag inte mer än hunnit skumma igenom den, men jag kan inte hitta någon analys av jämlikhetens effekter på lyckan i boken. Dock verkar de gå igenom förekomstens av oro i samhället och hur det är kopplat till ojämlikhet. Jag har själv gjort en hel del analyser när det gäller kopplingen mellan välfärdsstaten och lyckan och det verkar inte finnas något uppenbart samband mellan stark välfärdsstat och jämlik fördelning av lyckan. Däremot finns det vissa studier som tyder på att alla gagnas av välfärdsstaten, d v s inte p g a att den utjämnar lyckoskillnader mellan grupper utan för att en lyfter allas nivåer av lycka. Kanske för att den minskar stress och oro (något de kikar på i Spirit level) hos alla samhällets skikt samt skapar trygghet. Ska fortsätta läsa Spirit level nu i dagarna, den verkar spännande.

    Poängen med inlägget var dock inte att hävda att jämlikhet i ekonomiska resurser inte har betydelse, snarare att peka på att det ojämlikheten i lycka beror på så mycket mer än på hur de ekonomiska resurserna i samhället är fördelade. Kahneman understryker exempelvis att det främst verkar vara personlighetsdrag (Emotionell stabilitet och Extraversion) samt tidsanvändning som påverkar hur människor mår. D v s om du är är neurotisk och/eller introvert samt spenderar mycket tid på jobb och pendlande är sannolikheten hög att du kommer du må dåligt oavsett hur fördelaktig din ekonomiska situation ser ut. En anledning till att skillanden mellan låginkomstagare och höginkomstagare är så liten i USA kan bero på att höginomstagarna jobbar mer samt lägger ner mer tid på att pendla till jobbet än låginkomstagarna. Man skulle kunna tro att höginkomsttagarna gör det för att de har så rolig på jobbet, men analyserna av momentan lycka tyder på att så inte riktigt är fallet. I en av Kahnemans studier kände sig höginkomsttagarna bland de arbetande kvinnorna i Texas till och med i högre grad ”spända” och stressade.

  16. Anders skriver:

    Är det verkligen rimligt att betrakta lycka som ”fördelad”? Fördelad?? VEM skulle ha stått för den ”fördelningen”?

    Är det möjligt att ”fördela” något, som är abstrakt?

  17. Mr Profit skriver:

    @Anders
    Ja, i det här fallet är det en statistisk chimär. I relativa jämförelser så blir de relativt olyckligare ännu olyckligare om de redan lyckliga blir ännu mer lyckliga. Men i absoluta tal så påverkas de ju inte. En viktig anledning att alltid ha en gnutta sund skepticism redo.

Leave a Reply