Ärlighet och ödmjukhet är högt ansedda karaktärsdrag. Alla stora religioner förordar ärlighet och ödmjukhet som centrala dygder och många livsfilosofier upphöjer ärlighet och ödmjukhet som centrala värden.
Ärlighet och ödmjuk är tillsammans också ett grundläggande personlighetsdrag. I en ny personlighetsmodell med namnet ”Hexaco” utgör ”Ärlighet-Ödmjukhet” en av sex grundläggande personlighetsegenskaper. De andra fem påminneser starkt om de fem stora personlighetsdragen som jag skrivit om tidigare på bloggen.
Personer som ligger högt på personlighetsdraget ”Ärlighet-Ödmjukhet” är uppriktiga, ödmjuka och rättvisa. De undviker att exploatera andra människor och håller en låg profil utåt. Personer som ligger lågt på detta personlighetsdrag är tvärtom manipulativa, giriga, skrytsamma och självcentrerade.
Man kan fråga sig om ärliga och ödmjuka människor är lyckligare än oärliga och giriga människor? Givet att ärlighet och ödmjukhet är dygder kan man anta att så vore fallet. Men detta har nyligen undersökts och man hittade inte några signifikanta samband. Ärliga och ödmjuka människor verkar i genomsnitt inte vara lyckligare än oärliga människor. De har inte heller bättre självkänsla.
Personligen tror jag att ärlighet och ödmjukhet för med sig båda fördelar och nackdelar för det personliga välbefinnandet. Ärliga människor har lättare att samarbeta med andra människor och uppskattas ofta av omgivningen. Samtidigt riskerar de ärliga och ödmjuka ofta att bli exploaterade av oärliga egoister. Fördelarna och nackdelarna tar därför i genomsnitt utan varandra.
Ärlighet är extremt viktigt på ett samhällsplan. De länder i världen som har högst lycka, livslängd och väldstånd präglas av hög mellanmänsklig tillit. Ärlighet göder tillit, förtroende och samarbete medans oärlighet göder misstro, korruption och exploatering. I ett oärligt samhälle blir livet ensamt, fattigt, otrevligt, brutalt och kort som Thomas Hobbes skulle beskrivit det.
Om ärlighet och ödmjukhet inte leder till personlig lycka är det något fel på samhällets incitamentsstruktur. Men det pekar också på att moral och personlig lycka inte alltid går hand i hand. Devisen ”Gör gott så blir du lycklig” stämmer bara delvis och det kan vara farligt om människor lägger för mycket vikt vid enbart den personliga lyckan. I så fall finns ingen stark motivation att vara genuint ärlig och agera prosocialt. Om vi lägger vikt vid den allmänna lyckan finns dock starka motiv för ärlighet.
Det vore intressant att höra vad ni läsare säger om kopplingen mellan ärlighet, ödmjukhet och lycka men också om kopplingen mellan moral och lycka.
Källor:
Aghababaei & Arji (2014) Well-being and the HEXACO model of personality. Personality and Individual Differences
Aghababaei, N. (2013). God, the good life, and HEXACO: The relations among religion, subjective well-being and personality. Mental Health, Religion & Culture
Visser & Pozzebo (2013) Who are you and what do you want? Life aspirations, personality, and well-being
Personality and Individual Differences
——————–
Filip Fors