Archive for november, 2012

Vetenskapen om vad som gör livet värt att leva

måndag, november 26th, 2012

”Countrary to what most of us believe, happiness does not simply happen to us. It’s something that we make happen…”M. Csikszentmihalyi, co-founder of Positive Psychology

Superbra introfilm som på 5 min sammanfattar vad positiv psykologi egentligen är för något, och hur det kan hjälpa oss att skapa mer välbefinnade i våra liv och i samhället i stort. 🙂

Anna Gordh Humlesjö

Två lyckobloggare i Aftonbladet

tisdag, november 20th, 2012

I senaste numret av Aftonbladet Wellness finns en artikel om lyckomyter skriven av lyckobloggaren Linnea Molander där hon låter lyckobloggaren och -forskaren Filip Fors reda ut myter om samband mellan lycka och pengar, shopping, motgångar, skönhet mm.

Skärmavbild 2012-11-19 kl. 17.13.24

Fritt fram för yoga i skolan

söndag, november 18th, 2012

UnknownSkolinspektionen har under hösten kommit fram till att yoga inte är religions utövande utan något som är helt ok på svenska skolor. Det var i våras som ett yoga projektet i en skola i stockholm anmäldes till skolinspektionen efter ett tv-reportage. Anmälaren hävdade att yoga inte hör hemma i svenska skolan på grund av dess religiösa inslag. Nu har skolinspektionen utrett saken, och precis som flera stora sjukhus och de flesta av Sveriges gym så har man kommit fram till att yoga inte är religionsutövande, utan en form av träning som ökar både fysiskt och psykiskt välbefinnande. Grattis Filippa Odewall, projektledare för skolyoga.se som nu kan fortsätta utbilda lärare att ge sina elever yoga i skolan. Det blev ju en del debatt om detta, håller du med om att skolinspektionen gjorde rätt i sin bedömning?

Anna Gordh Humlesjö

Bör vi bry oss om ojämlikhet i lycka?

fredag, november 16th, 2012

De senaste åren har inneburit ett ökat intresse för att lyfta fram lycka, eller subjektivt välbefinnande, som välfärdsmått och politiskt mål. Samhällsdebatten om lycka har främst fokuserat på lyckans nivå, och flera röster anser, likt jag själv, att vi bör sträva efter ett samhälle med en hög genomsnittlig lyckonivå. Många håller nog med om kärnan i detta resonemang, och diskussionen har snarare kommit att handla om vilka specifika nya välfärdsmått vi bör utveckla, vilken roll de skall spela, och huruvida vi bör lägga mindre vikt vid traditionella ekonomiska indikatorer som BNP.

En fråga som däremot fått mindre uppmärksamhet än frågan om lyckans nivå, är den om lyckans fördelning. Med andra ord, bör vi även bry oss om ojämlikhet i lycka? Om man förespråkar ökad lycka som samhällsmål framför exempelvis ekonomisk tillväxt — på grund av att lycka är vad vi värderar som ett mål i sig och inte bara som ett medel — är det då inte logiskt att även argumentera för att vi bör bry oss om ojämlikhet i lycka, snarare än ojämlikhet i inkomst och andra resurser? (Frågan kanske verkar alltför hypotetisk, då ju lycka inte direkt kan omfördelas likt inkomst och förmögenhet, men det är inte svårt att tänka sig att politiska beslut indirekt kan få konsekvenser för lyckans fördelning.)

Även om detta spontant låter rimligt, är det inte självklart vid närmare eftertanke. För att renodla tankegångarna bör vi först tänka på lyckoojämlikhet givet en viss genomsnittlig samhällelig lyckonivå. Detta kan illustreras med följande två hypotetiska lyckofördelningar.

lyckofordelning

I den vänstra fördelningen har de flesta individer en lyckonivå nära medelvärdet och endast ett fåtal individer är mycket olyckliga eller mycket lyckliga. Den högra fördelningen kännetecknas istället av stor variation mellan folks lyckonivåer. Den vänstra fördelningen är alltså mer jämlik med avseende på lyckoutfallet. Denna skillnad kan sammanfattas kvantitativt med standardavvikelsen, ett statistiskt spridningsmått, vilken är avsevärt högre för den högra fördelningen. Notera dock att den genomsnittliga lyckan är densamma.

Kan vi då säga att den ena fördelningen är mer önskvärd än den andra? Ett sätt att närma sig problemet är med hjälp av följande tankeexperiment: föreställ dig att du befinner dig bakom en ”okunnighetens slöja”, så att du inte vet vilken plats i lyckofördelningen du kommer att ha vid valet av samhällsordning—vilken fördelning skulle du då föredra? Om du vill minimera risken för att bli mycket olycklig bör du föredra den mer jämlika fördelningen, och omvänt om du vill maximera chansen att bli riktigt lycklig.

Nästa fråga är huruvida du är beredd att acceptera en avvägning mellan genomsnittlig lycka och jämlikhet. Är du exempelvis villig att acceptera en något lägre genomsnittlig lyckonivå, om detta innebär att risken att vara mycket olycklig minskar?

För en renodlad utilitarist bör det endast vara den genomsnittliga lyckan som räknas. Här går alltså en skiljelinje mot det utilitaristiska argument för jämlikhet i exempelvis inkomst. Det senare kan nämligen motiveras rent instrumentellt utifrån att marginalnyttan av konsumtion är större för en fattig person än för en rik, så att den totala lyckan kan ökas genom inkomstomfördelning från rika till fattiga. Vidare kan ett samhälle med stora inkomstskillnader antas leda till minskad sammanlagd lycka till följd av ineffektiv konsumtion av ”positionella varor”, ökade sociala spänningar och brottslighet. Sist men inte minst kan skillnaderna upplevas som orättvisa i sig, och således minska välbefinnandet. Aversion mot lyckoojämlikhet kan alltså inte motiveras utifrån en rent utilitaristisk princip, utan måste härledas till någon ”djupare” syn på orättvisa.

Det vore väldigt intressant att höra vad Lyckobloggens läsare tänker om det här ämnet. Är lyckoojämlikhet något att bry sig om, och är det värt att belysa av forskare? Lämna gärna en kommentar!

Martin Berlin

Lyckofrämjande reklam

torsdag, november 15th, 2012

Lycka på stan

Just nu pågår Stockholms Filmfestival och på den stora festivalskärmen dyker vår alldeles nyproducerade reklamfilm upp lite titt som tätt. Idén till filmen kläcktes av vår egen lyckobloggare Göran Hådén, så det blir faktiskt han som kammar hem de fina priserna i tävlingen.

Kolla gärna in filmen ovan och sprid den gärna till vänner och bekanta. En av få reklamer som faktiskt kan sägas vara lyckofrämjande 🙂