Archive for september, 2012

Har Kinas ekonomiska tillväxt lett till ökad livstillfredsställelse?

söndag, september 30th, 2012

Kina har under de senaste 20 åren upplevt en imponerande ekonomisk tillväxt. BNP per capita (i fasta priser) har ökat fyrfaldigt under denna period, i takt med en ökad urbanisering och ett privat konsumtionsmönster som alltmer liknar det i väst. Men hur har folks livstillfredsställelse påverkats? Denna fråga ställer sig Richard Easterlin m.fl. i en nyligen publicerad forskningsartikel.

Easterlin är sedan tidigare känd för observationen att ekonomisk tillväxt inte nödvändigtvis leder till ökad lycka—den s.k. Easterlinparadoxen (andra halvan av paradoxen består av att personer med högre inkomst inom ett land, vid en viss tidpunkt, tenderar att vara mer nöjda med sina liv). Easterlinparadoxen har främst påvisats för rikare länder, och i synnerhet USA (inte minst p.g.a. bättre data), men gäller den även för ett land som Kina, med relativt låg inkomst i utgångsläget?

Befintliga tidsserier är långtifrån perfekta, men visar om något på att den genomsnittliga livstillfredsställelsen inte har ökat under perioden ifråga. Välbefinnandet har förvisso ökat i den rikaste tredjedelen av befolkningen, men detta har motverkats av en nedåtgående trend för  tredjedelen med lägst inkomster.

Bland tänkbara orsaker till de stagnerande välbefinnandesiffrorna nämner artikelförfattarna ökad arbetslöshet och ökad ojämlikhet, i kombination med att tidigare sociala skyddsnät delvis avskaffats.

En fråga man kan ställa sig är förstås om befintliga mått på subjektivt välbefinnande—främst självrapporterade surveyfrågor om allmän livstillfredsställelse—är lämpliga vid såpass omvälvande ekonomiska och sociala samhällsförändringar. Detsamma kan å andra sidan även sägas om de traditionella ekonomiska välfärdsmåtten. Hur som helst är Kina ett intressant studieobjekt för lyckoforskningen, och det kommer att bli intressant att se en uppföljning av dessa resultat framöver.

Läs mer om artikeln i NY Times här.

Martin Berlin

Inga prylberg

söndag, september 23rd, 2012

Vi har tidigare skrivit om att leva minimalistiskt för att öka sitt välbefinnande. Studier på senare tid visar också att det ligger en hel del i detta påstående. Att lägga sin tid och sina pengar på aktiviteter, framförallt med andra, är att föredra framför att spendera sina pengar på fler prylar.

Igår fyllde jag år och liksom Dalai Lama blev jag jätteglad för vad jag fick.

Dalai Lamas födelsedag

Dock fick jag lite mer än ingenting. Jag fick en spaupplevelse samt två biljetter till musikalen Cats.  Inga prylberg alltså…

Ludvig Lindström

Kan lyckans orsaker illustreras genom en tredelad paj?

onsdag, september 19th, 2012

Många är intresserade av en övergripande modell för vad som gör oss lyckliga. Under de senaste åren har en tredelad klassificering av lyckans orsaker varit förhållandevis populär. Speciellt inom den växande självhjälpslitteraturen kring lycka. Kategoriseringen presenteras ofta i form av ett pajdiagram som innehåller tre bitar som var och en antas ha en relativt oberoende påverkan på individens lycka (se bilden nedan).

De tre delar som ingår i modellen är: den genetiska basnivån, de yttre livsvillkoren och medvetet valda aktiviteter. Ibland formuleras modellen med formeln L=(B,V,A) där en individs (L) lycka är en funktion av (B)den genetiska basnivån, (V) de yttre livsvillkoren samt (A) medvetet valda aktiviteter. Det brukar ofta påtalas att 50 procent av människors lycka beror på genetiska förutsättningar, 10 procent av de yttre livsvillkoren och 40 procent av medvetet valda aktiviteter.

lyubomirsky_chart

Ger då pajdiagrammet en rimlig beskrivning av lyckoforskningens resultat? Nej, tyvärr gör den inte det. Här är några skäl till varför:

– Ett första problem med modellen har att göra med antagandet om en oberoende relation mellan de yttre livsvillkoren och de medfödda personlighetsdragen. Modellen förutsätter att de yttre livsvillkoren och de medfödda personlighetsdragen är oberoende av varandra. Flera studier tyder dock på detta antagande inte stämmer. Medfödda personlighetsdrag som påverkar individens lycka påverkar också hennes yttre livsvillkor. En hel del forskning tyder på att våra medfödda personlighetsdrag i viss utsträckning förutsäger både vårlycka och våra livsvillkor. En möjlig konsekvens av dessa resultat är att de yttre livsvillkoren troligtvis överskattats i de tvärsnittsstudier som pekar på att ungefär 10 procent av variationen i lycka kan föras tillbaka till livsvillkoren. Detta eftersom man i dessa studier inte kontrollerat för personlighetsdragen som en tänkbar bakomliggande faktor.

– Ett andra problem med modellen är att den förutsätter att personlighetsdragen och de yttre livsvillkorens effekter på lyckan sker oberoende av varandra och inte i ett samspel. Det är exempelvis möjligt att de yttre villkoren har olika betydelse för individens lycka beroende på vilken slags personlighet hon har. Inom den nära angränsade depressionsforskningen har man funnit stöd för ett sådant samspel.Man har exempelvis funnit att negativa händelser ökar risken för att individens ska drabbas av depression men att denna risk ökar markant om hon också bär på en neurotisk personlighet.

– Ett tredje problem med modellen är att antagandet om livsvillkorens relativa betydelse för lyckan helt bygger på studier som undersökt hur stor del av variationen i lycka som livsvillkoren förklarar inom ett givet samhälle. . Vidare är dessa studier i huvudsak baserade på analyser i rika länder där variationen i lycka och livsvillkor, speciellt socioekonomiska livsvillkor, är relativt liten. Denna brist i modellen medför således att de yttre livsvillkoren relativa vikt för lyckan förmodligen underskattas.

– Ett fjärde problem med modellen är att det inte finns något stöd för att 40 procent av lyckan kan påverkas av medvetet valda aktiviteter. Denna siffra bygger nämligen på att man slagit ihop studier som visat att 50 procent av skillnaderna i lycka kan förklaras av gener och 10 procent av de yttre livsvillkoren. Sedan har man antagit att all återstående variation beror på medvetet valda aktiviteter.  Men som vi sett ovan går det inte att  slå ihop det genetiska bidraget och livsvillkoren på något enkelt sätt. Vidare är det inte alls säkert att den resterande variationen, som varken beror på livsvillkor eller gener, beror på just medvetet valda aktiviteter (detta har ingen kunnat visa).

– Ett femte problem är att modellen helt bygger på studier av människors livstillfredsställelse (”Hur nöjd är du med ditt liv i stort nuförtiden?”). Nyare studier tyder på en viss skillnad mellan människors livstillfredsställelse och känslomässiga välbefinnande (”Hur känner du dig?”), där välbefinnandet i mindre utsträckning är påverkad av livsvillkoren och i större utsträckning påverkad av de medfödda personlighetsdragen.

Den modell som illustreras via pajdiagrammet ovan är väldigt pedagogisk och slagkraftig men den våldför sig samtidigt väldigt mycket på verkligheten.

Det är rimligt att förenkla komplexa samband för att kunna föra ut forskning i samhället. En stor poäng med forskningen är ju att den ska gagna människors livskvalitet. Men var går gräsen för hur mycket man kan förenkla när det gäller forskningsresultat?

Filip Fors (www.filipfors.se)

30 dagars lyckoboost

måndag, september 10th, 2012

Idag startar jag en 30 dagars lyckoboost med verktyg från lyckoforskningen på facebook. Under en månad kommer jag varje dag posta ett tips på enkla saker du kan göra för att hålla välbefinnandet och lyckonivåerna uppe i höstmörkret. När hösten är här på riktigt om en månad kommer du ha provsmakat ett smörgåsbord med 30 olika lyckoboostande aktiviteter som du kan fortsätta med för att ta hand om ditt välbefinnande under hela vintern (och livet!). Gilla Katching! Coaching på facebook så får du en daglig lyckoboost i din newsfeed.

Jag rekommenderar dig att prova alla strategier minst en gång och göra dem du gillar bäst till en vana. Precis som alltid ger övning färdighet, det gäller även lycka.

happiness-is-a-way-of-travel

Linnea Molander www.katchingcoaching.se