Arkiv för juli, 2012

Lyckans neuropsykologiska grund

söndag, 29 juli, 2012

Filip Fors (www.filipfors.se)

Nationella välbefinnandemått — Storbritannien visar vägen

fredag, 27 juli, 2012

För drygt ett år sedan började Office of National Statistics — Storbritanniens motsvarighet till Statistiska centralbyrån — att inkludera frågor om subjektivt välbefinnande i deras nationella socioekonomiska undersökning Annual Population Survey (APS). Detta är ett led i ett mer omfattande projekt som syftar till att utveckla nya (både objektiva och subjektiva) mått på det nationella välbefinnandet. Häromdagen släpptes en rapport med en översiktlig och lättfattlig genomgång av det första årets dataskörd. Projektet är fortfarande på experimentstadiet och rapporten uppmanar till och med folk att höra av sig om man har några synpunkter.

Ett urval av ca 165 000 (!) britter från 16 år och uppåt har fått svara på fyra frågor gällande livstillfredsställelse, meningsfullhet och huruvida de kände sig glada eller ängsliga under gårdagen:

• Overall, how satisfied are you with your life nowadays?
• Overall, to what extent do you feel the things you do in your life are worthwhile?
• Overall, how happy did you feel yesterday?
• Overall, how anxious did you feel yesterday?

Svaren har angetts på en skala mellan 0 (”not at all”) och 10 (”completely”). Tanken är att frågorna ska spegla olika perspektiv på välbefinnande — det evaluativa, det eudaimoniska och det affektiva. I praktiken visar det sig att de olika måtten ger en relativt samstämmig bild.

På det stora hela är britterna ett välmående folk. 76% procent uppger en livstillfredsställelse på 7 eller mer och motsvarande siffror för meningsfullhet och huruvida man kände sig glad under gårdagen är 80% och 71%. Å andra sidan upplever 7% av respondenterna, vilket inte är en obetydlig andel, en mycket låg livstillfredsställele (0-4). 22% uppger dessutom att de kände sig mycket oroliga under gårdagen (’6′ eller högre), även om jag personligen tycker att detta mått är lite svårare att tolka.

De flesta samband som presenteras i rapporten kommer inte som någon överraskning för den som är bekant med lyckoforskningen. Exempelvis finner man att gifta och samboende personer upplever högre välbefinnande än singlar, änkor och frånskilda; att låg självskattad hälsa och arbetslöshet är förknippat med lägre välbefinnande; att välbefinnandet är u-format över livscykeln; och att könsskillnaderna är små eller obefintliga. Ett mindre dokumenterat samband gäller välbefinnande och (självrapporterad) etnicitet. Störst är skillnaden mellan vita och svarta — de förras livstillfredsställelse är i genomsnitt 0.7 skalsteg högre. Detta kan jämföras med en skillnad på ca 1 skalsteg mellan arbetande och arbetslösa, eller en skillnad på 0.3 skalsteg mellan de som blev intervjuade via telefon och de som blev intervjuade ansikte-mot-ansikte.

Ett frågetecken, som också nämns i rapporten, är i vilken mån självrapporterade svar är jämförbara mellan olika befolkningsgrupper, med tanke på tänkbara skillnader i uttryckssätt och normer. Den typ av mått som används har förvisso validerats i en rad psykologiska studier — vid en jämförelse av olika individer korrelerar självrapporterat välbefinnande t.ex. med benägenheten att le och andra personers skattningar. Mig veterligen fokuserar dock dessa studier på validiteten mellan individer, snarare än mellan grupper.

Framöver vore det även önskvärt om surveysvaren från APS kompletteras med välbefinnandemått baserade på andra metoder. Exempel på sådana mått är momentant välbefinnande (”här-och-nu”) och expertbedömningar av psykologer. ONS har tagit ett första viktigt steg, men på sikt tror jag att det krävs en ännu bredare ansats för att skapa riktigt slagkraftiga, policyvägledande indikatorer på subjektivt välbefinnande.

Vi får hoppas att Sverige följer Storbritanniens goda exempel och börjar ta tempen på folkets självupplevda välbefinnande. Motsvarigheter till välbefinnandefrågorna ovan skulle exempelvis kunna inkluderas i Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). Kanske är det fler än jag som tycker att det vore mer intressant med ökad kunskap om folks livstillfredsställelse, snarare än om deras svampplockarvanor och teaterbesök?

ONS-rapporten uppmärksammas även av The Economist.

Martin Berlin

En övning i att behålla humöret i en tvättstuga

onsdag, 25 juli, 2012

Det är något intressant med tvättstugor. Det är där som folks inre aggressioner gärna kommer fram.
När det lurar luddrester i torktumlarna eller när någon har glömt sin tvätt kvar en hel minut för länge. Då är det ”sura-lappar-tajm” och det vankas mördande blickar och gliringar.

Själv brukar jag skriva glada lappar istället, som en liten motvikt. Och idag hände det något intressant. En tant förfasade sig för jag vet inte vilken gång i ordningen över att tvättkorgarna inte stod i raka rader. ”Folk borde lära sig att veta hut minsann”. Hon spydde galla och hade sig. Jag var själv oskyldig i sammanhanget men det här var typen som mer än gärna tog ut sin ilska över fel person. En fin utmaning för mig i att inte tappa humöret själv, tänkte jag.
Att inte låta hennes bitterhet fräta på mig.

DSC_1392
Jag svarade henne att det kanske finns viktigare saker i livet att lägga sin energi på. Att en del har suttit oskyldigt dömda i fängelse i 20 år eller upplevt krig och ändå inte är bittra. Att det tar 5 sek av hennes liv att fixa till korgarna. Men oavsett hur många paralleller som jag drog till tyngre saker så tyckte hon fortfarande att tvättkorgsproblemet var stort!
-Du är så ung, du kommer att förstå hur viktigt det här är när du blir äldre!, fräste hon tillbaka.
-Nej, jag lär förstå dig mindre och mindre för varje år eftersom jag känner mig allt gladare och lägger allt mindre energi på att reta mig på struntsaker”, svarade jag.

Då blev det tyst. En stund senare pajade plötsligt min maskin med tvätten i. Den går inte att få ut och jag behövde skynda mig till jobbet. Hon ser kanske sin chans till att få dela lite ilska och frustration med mig och säger med eftertryck att ”Vad hemskt! och usch vad jobbigt! Tänk vad man kan råka ut för!”
Jag svarar att det är en värdslig sak, att livet faktiskt går vidare ;-) Hon tittar förbryllat på mig.
Sedan går jag hem utan min tvätt, och hämtar en liten bok om lycka och en bok om eftertanke, lägger i en presentpåse, går tillbaka och stoppar in påsen bland hennes kläder i torkskåpet tillsammans med en liten kärleksfull lapp som jag avslutar med ”Kram!” och ett hjärta.
När jag kommer tillbaka en sista gång är hon där igen. Påsen verkar hon ha tagit. Hon är tyst och säger ingenting… ;-)

/ Boel Björkenwall
Ansvarig för Global Happiness Organization i Stockholm, samt Inspirationskonsult, Hypnotisör, och
Aukt Hälsorådgivare på http://www.viability.se

Daniel Kahneman besvarar frågor kring lycka och lyckoforskning

onsdag, 25 juli, 2012

Filip Fors (www.filipfors.se)

Kan man mäta lycka via statusuppdateringar på facebook?

tisdag, 24 juli, 2012

facebook-founder

En ny studie undersökte sambandet mellan självskattad livstillfredsställelse och positiva respektive negativa ord i statusuppdateringar på facebook. En hypotes som testades var om det fanns ett positivt samband mellan livstillfredsställelse och balansen mellan positiva och negativa ord i statusuppdateringar. Forskarna testade hypotesen eftersom det blivit alltmer populärt att mäta lycka via statusuppdateringar på facebook samt via bloggar. I båda fallen handlar det om att man räknar ut differensen mellan positiva och negativa ord (ju fler positiva ord och ju färre negativa ord desto lyckligare). Facebook’s Gross National Happiness Index har tidigare rönt en del uppmärksamhet.

Resultatet från studien är emellertid nedslående. Sambandet mellan livstillfredsställelse och differensen mellan positiva och negativa ord i statusuppdateringar är t o m negativt. Att räkna ord i statusuppdateringar på facebook verkar således inte vara ett tillförlitligt mått på människors lycka. Artikelförfattarna sammanfattar sin artikel med orden:

”Our results suggest that FGNH does not provide a true reflection of people’s mood on a given day, nor is related to general well-being. If anything, it seems that the number of negative words used in Facebook status updates constitutes a positive indicator of good mood and well-being.”

Resultaten pekar även på att man bör förhålla sig skeptisk till de studier som mäter lycka genom att räkna positiva och negativa ord på bloggar.

Källa:
Wang m fl (2012) Can Well-Being be Measured Using Facebook Status Updates? Validation of Facebook’s Gross National Happiness Index
Social Indicators Research

Filip Fors (www.filipfors.se)

Happiness – just around the corner?

tisdag, 17 juli, 2012

Jakten på lyckan kan ofta leda dig fel

Vad i ditt liv får dig att må bra? Hur mycket tid ägnar du åt det?

Ludvig Lindström

Tejpa smörgås!

måndag, 16 juli, 2012

487191_10150909111760614_2070473656_n

Att försöka bli lycklig genom att samla på dig ägodelar är som att försöka bli mätt genom att tejpa fast smörgåsar över hela kroppen, säger komikern George Carlin. Och visst har han rätt i det!  Bjud dina vänner på picknick istället. Då får du en kombination av vänskap och vänlighet som båda är riktigt effektiva lyckostrategier.

Linnea Molander

Vad behöver du för att vara lycklig?

onsdag, 11 juli, 2012

531345_438581719505491_602463965_n

Anna Gordh Humlesjö

Gratis pengar till politiker!

tisdag, 10 juli, 2012

Bättre pengar och hand

Här kommer några bilder från den spektakulära aktionen i Almedalen, där vi i Global Happiness Organization (GHO) delade ut gratis pengar till politiker från allehanda partier.

Aktionen gick i korthet ut på att man skulle spendera en tjuga på sig själv och en tjuga på någon annan och sedan känna att det oftast är bättre även för ens eget välmående att ge än att få, som ett exempel på vad lyckoforskningen har att lära politiker.

Läs vårt förra inlägg för mer info om aktionen. Vill du veta ännu mer kan du även lyssna här eller läsa här.

Göran och Carl Bildt

Carl Bildt, Gudrun Schyman och Per Schlingmann tog sig tyvärr inte tid att fördjupa sig i lyckoforskningen. Men nästan alla andra politiker vi gick på visade ett uppriktigt intresse för lyckotestet och vår sammanställning av politiska förslag för ökad lycka.

Caroline och Roger Mogert

Roger Mogert, borgarråd för Socialdemokraterna i Stockholm, lyssnade gärna på lyckotips.

Göran och Ung pirat

Gustav Nipe, förbundsordförande för Ung Pirat, visade också stort intresse för lyckoforskningen.

Prinsen

Mikael ”Prinsen” Trolin från Miljöpartiet skulle köpa en kaffe åt sig själv och sedan låta inspirationen ta hand om vad den andra tjugan skulle gå till. Foto: Benita Eklund

Tjugor nitade på kroppen

Nita fast tjugorna på kroppen? Ja, det kanske är bra för lyckan? :)

Fotograf i samtliga fall där ej annat anges: Simone Andersson

Göran Hådén

Optimistisk sköldpadda

lördag, 7 juli, 2012

Optimistisk sköldpadda

Ludvig Lindström