Archive for juni, 2012

11 timmars skillnad

lördag, juni 30th, 2012

imagesDet har bedrivits en del forskning på sistone som vill ta reda på hur stor eller liten dos av mindfulness som behövs för att skapa en mätbar förändring. Två studier från 2010 i samarbete mellan forskare i USA och Kina har kommit fram till att endast 11h träning av mindfulness under ca 1 månads tid ger mätbara positiva förändringar i hjärnan. När forskarna nyligen jämfört resultaten av studierna igen så har de kunnat börja kartlägga än mer vad det är som faktiskt sker i den ”mindfulla-hjärnan.” Det visar än en gång hur plastisk vår hjärna är, dvs. att hur vi lever våra liv påverkar uppbyggnaden av hjärnan. Metoden som användes var Integrative Mind Body Träning (IMBT) vilket bl. a. innefattar mindfulness-, och meditation-träning. Förändringarna verkar bland annat ha positiva effekter på humör och själv-reglering (Dvs. att kunna bestämma över sina handlingar, samt även att påverka sina känslor och tankar, och hur de leder till handling.) Eftersom så lite som 11 timmar faktiskt visat sig ha så mätbar effekt så det här är goda nyheter för alla som vill öka sin livskvalité i form av mer känslomässig hälsa och klarhet i sinnet. Läs mer i den här artikeln. 11h är = 22 min per dag, eller 11 min 2ggr om dagen, ungefär lika lång tid som det tar för mig per dag att kolla in vad vännerna har för sig på fejjan och uppdatera min status. Vad tror du, kanske finns det tid för både ock?

källa: Yi-Yuan Tang, Qilin Lu, Xiujuan Geng, Elliot A. Stein, Yihong Yang, Michael I. Posner. Short-term meditation induces white matter changes in the anterior cingulate.Proceedings of the National Academy of Sciences, 2010; DOI: 10.1073/pnas.1011043107

Anna Gordh Humlesjö

Störst av allt är vänskapen

onsdag, juni 27th, 2012

I ett samtal med några härliga vänner häromveckan kom diskussionen in på människors sociala behov och hur det moderna livet och samhället inte alls är uppbyggt efter dessa behov. Det är märkligt, för vi behöver ju verkligen varandra. Det är ett väldigt grundläggande behov att ha andra människor nära, träffa dem ofta och helst också leva tillsammans. Men hur ser det ut? Vi parar ihop oss två och två, bosätter oss i små lägenheter långt ifrån släkt och vänner och umgås sällan med de grannar som faktiskt finns nära (åtminstone i storstäderna).

En av lyckoforskningens viktigaste upptäckter är att lyckliga människor har bättre relationer än olyckliga. Många och starka vänskapsband, goda relationer på arbetsplatsen och en övergripande upplevelse av socialt stöd och gemenskap har visat sig vara jättetydliga indikatorer på lycka och välbefinnande. Vänskap har faktiskt visat sig ha ett av de allra högsta sambanden till lycka av allt som mätts, till och med viktigare än kontakt med familjemedlemmar!

Law-of-Friendship

Att relationer är viktiga vet vi ju alla intuitivt, sällan mår vi väl så bra som under en delad måltid med goda vänner. Vänskapligt umgänge är en av livets allra bästa lyckoboostar (dessutom som en liten bonus helt gratis) och vi alla vet om det, är det då inte lite konstigt att vi ofta planerar in träffarna med våra favoritpersoner OM vi hinner mellan allting annat? Vad skulle hända om möten och relationer istället blev grundstenarna i kalendern, som vi planerade resten kring? Eller om vi började göra fler vardagssaker tillsammans (tom sånt som inte är kul att göra ensam)? Åka och storhandla tillsammans, städa, träna, laga mat, passa varandras barn. Det går dubbelt so fort och blir dubbelt så kul (minst!). Och bor dina vänner för långt bort för delade vardagsbestyr är det kanske dags att börja knyta vänskapsband med de som bor nära och bjuda grannen på fika?

Jag tycker det är det dags att vi börjar planera både samhällets uppbyggnad och våra egna liv utifrån det som vi faktiskt vet skapar starka, friska och lyckliga samhällen och människor. Stäng av datorn och ring, träffa eller boka in nåt kul med en vän nu på en gång!

Källa: Lyubomirsky, King et.al. (2005). The benefits of frequent positive affect: does happiness lead to success? Psychological Bulletin.

Linnea Molander, Katching! Coaching

Lycka kan faktiskt köpas för pengar – och vi visar vägen

måndag, juni 25th, 2012

Pengar kan göra dig lycklig

Många hävdar att lycka inte kan köpas för pengar, men vi i Global Happiness Organization (GHO) tänker nu bevisa motsatsen. Från och med idag auktionerar vi ut åtta av våra främsta lyckoexperter, varav några bloggar här på Lyckobloggen.

Genom den här auktionen vill vi visa att det faktiskt går att använda sina pengar för att öka sitt personliga välbefinnande. I västvärlden har lyckoökningen i princip avstannat de senaste decennierna, trots en hög ekonomisk tillväxt. Vi har alltså varit ganska dåliga på att spendera våra pengar på ett sätt som ökar vårt välbefinnande. Om vi istället använder dem till att investera i saker som gör oss långsiktigt lyckliga, som lyckocoachning, relationer, naturupplevelser och motion kan vi få en mycket bättre lyckoavkastning för våra pengar.

Du som lyckobloggsläsare kan redan nu gå in på auktionssajten Tradera och bjuda på en timmes privat vetenskapligt baserad lyckocoaching. Alla pengar som kommer in går oavkortat till organisationens arbete för en lyckligare värld så genom att köpa en timme bidrar du inte bara till din egen lycka utan till allas.

Startbudet ligger på 1 kr för samtliga lyckoexperter och budgivningen pågår fram söndag.

Klicka på länkarna nedan för att komma till respektive lyckocoach.

Boel, Stockholm – http://www.tradera.com/lycka-saljes-i-stockholm-auktion_280404_158727093
Jesper, Umeå – http://www.tradera.com/lycka-saljes-i-umea-auktion_280404_158730145
Erik, Skövde – http://www.tradera.com/lycka-saljes-i-skovde-auktion_280404_158722493
Elin, Varberg – http://www.tradera.com/lycka-saljes-i-varberg-auktion_280404_158729186
Ludvig, Malmö – http://www.tradera.com/lycka-saljes-i-malmo-auktion_280404_158731278
Anna, Skövde – http://www.tradera.com/lycka-saljes-i-skovde-auktion_280404_158724389
Malin, Stockholm – http://www.tradera.com/lycka-saljes-i-stockholm-auktion_280404_158726076
Tove, Skövde – http://www.tradera.com/lycka-saljes-i-skovde-auktion_280404_158728046

Ludvig Lindström

Ny bloggare: Linnea Molander

söndag, juni 24th, 2012

0011

Linnea Molander arbetar som psykologisk coach, föreläsare och frilansjournalist. Hon har akademisk utbildning i kognitiv neurovetenskap, evidensbaserad coachning och positiv psykologi.

Hur kom det sig att du blev intresserad av lycka och lyckoforskning?

Intresse och nyfikenhet inför hur livet fungerar har alltid funnits men det tog fart ordentligt när jag började läsa till psykologisk coach och insåg att det finns en hel värld av kunskap och forskning att upptäcka, utforska och sprida.

Hur jobbar du med lyckofrågor som psykologisk coach?

Mitt huvudsakliga syfte med allt jag gör är att sprida den fantastiska kunskap som finns om lycka och välbefinnande och hjälpa människor ta den till sig. Om jag sedan gör det i en coachingsession, genom att föreläsa eller skriva tidningsartiklar ser jag som sekundärt.

Vilka områden har du tänkt skriva om på bloggen? Några frågor du särskilt vill belysa?

Jag kommer främst skriva om hur relationer påverkar välbefinnandet och om hur välbefinnandet påverkar våra relationer.

Till sist, vad gör dig själv lycklig?

Långa varma kramar och skogen.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Aktiviteter, uppmärksamhet och känslomässigt välbefinnande

fredag, juni 15th, 2012

Mycket intressant föreläsning där Matt Killingsworth bland annat berättar om sin uppmärksammade studie kring att leva i nuet kontra att dagdrömma.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Identitet och arbetslösas lägre livstillfredsställelse

onsdag, juni 13th, 2012

Ett robust resultat inom lyckoforskningen är att arbetslöshet är förknippat med lägre livstillfredsställelse. Det finns även forskning som visar att detta inte främst beror på den omedelbara inkomstförlusten vid arbetslöshet. Utöver inkomst kan man tänka sig att avsaknad av socialt sammanhang och mening i vardagen, ostrukturerad tidsanvändning och minskad aktivering, samt allmän otrygghet, spelar roll.

En studie på tyska data, som Filip skrivit om tidigare, har däremot funnit att det inte finns en motsvarande negativt samband med det dagliga känslomässiga välbefinnandet, utan det är alltså främst det kognitiva välbefinnandet (livstillfredsställelse) som påverkas.

En ny studie av samma tyska forskare undersöker om den negativa effekten på arbetslösas allmänna livstillfredsställelse kan förklaras i termer av identitet. Forskarnas hypotes är att arbetslösa personer är mindre nöjda med sina liv på grund av att deras situation inte svarar mot de förväntningar och sociala normer som föreskriver att personer i arbetsför ålder bör arbeta. Denna hypotes testas indirekt, genom att undersöka hur arbetslösa personers välbefinnande påverkas när de går i pension, jämfört med hur personer i arbete påverkas av att gå i pension. Om det är diskrepansen mellan individens situation och förväntningar som leder till lägre tillfredsställelse, kan man förvänta sig att arbetslösa personers tillfredsställelse ökar vid pensionering. Detta eftersom pensionärer inte förväntas arbeta, till skillnad från arbetslösa personer i arbetsför ålder.

Genomsnittlig livstillfredsställelse vid pensionering

Genomsnittlig livstillfredsställelse vid pensionering

Som framgår av grafen ovan visar det sig mycket riktigt att arbetslösa personer i genomsnitt ökar sin livstillfredsställelse efter att de gått i pension, medan tillfredsställelsen för personer i arbete inte påverkas alls. En anledning till att man kan tolka ökningen som en ”identitetseffekt” är att de arbetslösas omständigheter, exempelvis inkomst och möjligheten att disponera sin tid, ändras relativt lite vid pensionering. Resultaten ligger även i linje med tidigare forskning som visat att den negativa effekten av arbetslöshet tenderar att vara större i områden med låg arbetslöshet, vilket är en annan indikation på att förväntningar och sociala normer spelar roll.

I den mån det är värdefullt för samhället i stort med normer som föreskriver att man bör arbeta om man kan, så verkar det alltså även finnas en mätbar kostnad i välbefinnande för de individer som drabbas av arbetslöshet. Ekonomer brukar traditionellt sett peka på en avvägning vad gäller utformningen av arbetslöshetsförsäkringen, då en alltför generös ersättning kan antas minska incitamenten att söka ett nytt arbete. På motsvarande vis kan man kanske tala om en avvägning vad gäller samhällets normer gällande arbete.

En kort sammanfattning på engelska skriven av forskarna själva finns att läsa på VoxEU.

Martin Berlin

Är människors lycka ett bra mått på samhällelig utveckling?

torsdag, juni 7th, 2012


Ekonomerna Richard Layard och Robert Skidelsky debatterar den frågan i klippet ovan.

Några reflektioner i all hast:

En ganska intressant debatt som jag tycker Layard går vinnande ur. Skidelsky lyfter fram en del tänkvärda problem med att ha lycka som ett mål för samhället. Men det är ganska enkelt att hitta problem med att ensidigt fokusera på lycka som ett samhällsmål, det är att sparka upp öppna dörrar. Desto svårare är det att argumentera för vilka andra mål som skulle var bättre eller mer relevanta. Skidelsky är luddig på den punkten och tycker att vi istället bör vägledas av vad olika filosofer har definierat som ”objektivt gott” eller vad dessa anser är ”rationellt” att eftersträva.

Alla potentiella mått på samhällelig utveckling är behäftade med problem. De mått vi till sist väljer bör vara grundade på en samlad bedömning av fördelar och nackdelar. Lyckoperspektivets triumfkort är värdeargumentet (lycka definieras här som välbefinnande). Det framstår för de flesta människor som otvetydigt viktigt att uppleva välbefinnande och undvika lidande. Det kanske till och med är vår förmåga att uppleva dessa saker som för in värden i våra liv. Det är svårt att tänka sig att det överhuvudtaget skulle vara meningsfullt att tala om saker som ”gott” och ”ont” eller ”bra” och ”dåligt” om vi inte hade förmågan att uppleva välbefinnande och illabefinnande (om vi vore känslolösa robotar). Därför tycker jag att lyckan bör inta en central roll när vi tänker på samhällelig utveckling. Andra värden kan dock vara betydelsefulla vid sidan av lycka, men det är mycket svårare att argumentera för dessa värden.

Bättre argument emot att ta in lyckan som ett samhällsmål är sannolikt de mer pragmatiska argumenten. Att vi kanske bör eftersträva lycka indirekt (som en biprodukt av andra värden) istället för eftersträva den mer direkt. Det som talar emot att sträva efter lycka på ett direkt sätt, t.ex. genom att redan nu mäta samhällets välgång med ett lyckoindex, är att mätmetoderna är för trubbiga. Kanske skulle en lyckopolitik även leda till en jakt på kortsiktig snarare än långsiktig lycka. Ytterligare ett argument är att vi inte skulle kunna utforma en vettig lyckopolitik eftersom vi inte vet vilka policies som är lyckobefrämjande. Vi kan ännu bara vägledas av kvalificerade gissningar baserat på nuvarande forskning och sunt förnuft.

Samtidigt är de praktiska problemen med lyckomåtten inte nödvändigtvis större än de praktiska problem som finns med att ha materiellt välstånd, hälsa, frihet eller något annat värde som yttersta mått på samhällets välgång. Skulle vi nagelfara vart och ett av dessa saker skulle vi antagligen hitta minst lika många problem. Men eftersom inget samhälle på allvar och under lång tid prövat att ha människors lycka som ett uttryckligt mål bör nog en försiktighetsprincip råda, utvecklingen bör ske gradvis och i små steg. Om saker och ting går för fort fram och metoderna och policyverktygen är oprövade finns risken att hela projektet kommer att framstå som löjeväckande för allmänheten. I så fall kan det bli svårt att göra ett nytt försök när kunskapen mognat. Människor kommer fortfarande att minnas lyckoprojektet som ett ”flummigt” misslyckande. Layard kanske har ett mycket bra förslag, men han kanske också har för bråttom?

Filip Fors (www.filipfors.se)

Seger för Ryssland ökar lyckan mest

tisdag, juni 5th, 2012

Ryska fans

På fredag börjar EM i fotboll. Ryssland bör ta hem pokalen om lyckonivån i världen ska stiga som mest. Det har GHO kommit fram till i en snabb analys. En analys som naturligtvis bör ses lite med glimten i ögat.

I en mer vetenskaplig analys hade det funnits oerhört många lyckoparametrar att ta hänsyn till och det är svårt att göra en bedömning av hur lyckonivån påverkas globalt på lång sikt om det ena eller andra landet skulle vinna.

Har du någon tanke kring vilken EM-vinnare som vore bäst ur lyckosynpunkt?

Ludvig Lindström