Archive for mars, 2012

Ekonomisk tillväxt och lycka

torsdag, mars 29th, 2012

Nationalekonomen Andreas Bergh skriver om detta  här.

Filip Fors (www.filipfors.se)

FN för lycka

måndag, mars 26th, 2012

FN:s generalförsamling vädjar (på initiativ av Bhutan som redan prioriterar Gross National Happiness) enhälligt till medlemsländerna att mäta och prioritera lycka istället för att ensidigt mäta och sträva efter ökad BNP. Världens länder vädjar till världens länder alltså 🙂

Hör gärna av dig till regeringen och fråga hur det går.

Mindre sex med Santorum

torsdag, mars 22nd, 2012

Rick Santorum vill ha bort aborter och preventivmedel

Just nu pågår den republikanska nomineringen till det amerikanska presidentvalet för fullt. Men spelar det egentligen någon roll för amerikanarnas välbefinnande vem som blir president eller vilket parti som får makten? Ja, jag tror det.

Den republikanske toppkandidaten Rick Santorum är en uttalad motståndare till preventivmedel. Alla preventivmedel, under alla omständigheter. Man kan annars tycka att en fördel med p-piller just är att de minskar antalet aborter (som Santorum också är emot). Men så utgår motståndet heller inte från den amerikanska verkligheten utan från himlen. Rick Santorums problem med preventivmedel är att de möjliggör sex som ”går emot” vad sex är tänkt att vara, det vill säga barnproduktion och detta uppmuntrar också till utomäktenskapligt sex.

Frågan är vad som kommer att hända med välbefinnandet i USA om den djupt religiösa, värdekonservative republikanen får sin vilja igenom och genomför en begränsning av eller ett förbud mot aborter och preventivmedel. Sex för nöjes skulle antagligen minska och antalet oönskade graviditeter öka.

Jag har tidigare skrivit att en hög frekvens av sex leder till ökad lycka och en minskad sexfrekvens hos den amerikanska befolkningen skulle troligtvis därför leda till en amerikansk lyckominskning. Att tvingas föda ett barn mot sin vilja hade förmodligen också påverkat den amerikanska lyckonivån på ett negativt sätt.

Rick Santorums politik är givetvis mer än anti-preventivmedel och anti-abort-politik, men en Santorum-politik på de här områdena hade med all sannolikhet inte varit någon lyckoboost. Eller vad tror du?

Ludvig Lindström

Bör staten maximera lyckan?

tisdag, mars 20th, 2012
Jag har tidigare skrivit om vikten av att införa en lyckopolitik (http://www.lyckobloggen.se/?p=282) och om meningen med livet är att försöka maximera lyckan (http://www.lyckobloggen.se/?p=1750). Nu har ni lyckobloggsläsare chansen att helt kostnadsfritt lyssna och ställa frågor på det här området till en av våra lyckobloggare, Filip Fors. Han deltar då i ett frukostseminarium där bland annat frågan om staten bör ha som målsättning att maximera lyckan kommer diskuterats.
Skicka en anmälan till elisabeth.gustafsson@ifn.se, senast den 22 mars. Seminariet anordnas av Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och äger rum torsdagen den 29 mars, kl. 08.30–10.00 i Stockholm. Mer information finner du här.

Politik och lycka

Jag har tidigare skrivit om vikten av att införa en lyckopolitik och om meningen med livet är att försöka maximera lyckan. Nu har ni lyckobloggsläsare chansen att helt kostnadsfritt lyssna och ställa frågor på det här området till en av våra lyckobloggare, Filip Fors. Han deltar då i ett frukostseminarium där bland annat frågan om staten bör ha som målsättning att maximera lyckan kommer diskuterats.

Skicka en anmälan till elisabeth.gustafsson@ifn.se, senast den 22 mars. Seminariet anordnas av Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och äger rum torsdagen den 29 mars, kl. 08.30–10.00 i Stockholm. Mer information finner du här.

Ludvig Lindström

En minut över?

måndag, mars 19th, 2012

Det är någon som sagt att ”i vanliga fall så är det bra att meditera 30 minuter varje dag, men om man är riktigt stressad och inte har tid så är det bästa att meditera 1 timme per dag.” Det känns som ett skämt men jag tror att det stämmer… Även om vi vet att effekterna av meditation är positiva är det ändå inte alltid helt lätt att integrera det i sin vardag, och särskilt inte när tempot är som högst, och så skjuter vi mindfulness på framtiden, fast det handlade om här och nu:) Varför inte byta ut 1 timma mot 1 minut, ibland ?

Anna Gordh Humlesjö

5 myter om lyckoforskningens resultat

fredag, mars 9th, 2012

1: Det finns ett positivt samband mellan ett lands grad av ekonomisk jämlikhet och dess grad av lycka.

Detta samband har undersökts i många studier och oftast har man inte funnit något samband alls mellan dessa två faktorer. Trots detta tror många politiker, samhällsforskare och en intresserad allmänhet att sambandet existerar.

2: Arbetslöshet är bland det värsta en person kan råka ut för ur lyckosynpunkt

Här ger forskningen blandade resultat beroende på vilken ”typ” av lycka man talar om. Forskningen tyder på att de arbetslösa är notoriskt missnöjda med livet. Att vara missnöjd med livet är dock inte samma sak som är att uppleva ett lågt välbefinnande (känna sig illa till mods). I min avhandling visar sig effekten av arbetslöshet bara vara hälften så stark på välbefinnandet jämfört med livstillfredsställelsen och i denna tyska studie mådde de arbetslösa inte alls sämre än individer som förvärvsarbetade.

3: Ekonomisk tillväxt har ingen betydelse för ett lands lyckonivå

De senaste åren har flera studier påvisat positiva samband mellan ekonomisk tillväxt och lycka i både rika och fattiga länder. Effekterna är emellertid ganska svaga och i vissa länder har inga eller ytterst svaga lyckoökningar skett trots relativt stark ekonomisk tillväxt (Sverige är ett exempel). Men att säga att ekonomisk tillväxt i allmänhet inte har någon betydelse stämmer inte utifrån den forskning som finns.

4: Socialt umgänge är lyckans viktigaste bestämningsfaktor

Mycket få studier stödjer detta antagande. Exempelvis tenderar individer som lever i en parrelation att bara vara något lyckligare än singlar. Likaså är människor som spenderar mycket tid med släkt och vänner lyckligare än individer som spenderar mindre tid med släkt och vänner. Men inte heller här är skillnaderna jättestora. Sambandet mellan olika mått på socialt umgänge och lycka brukar i regel vara svagare än sambandet mellan inkomst och lycka.

5: Individer som är vänliga är mycket lyckligare än individer som är antagonistiska

Både en välvillig personlighet och välvilliga värderingar har visat sig samvariera svagt positivt med olika mått på lycka. Sambanden är emellertid mycket svaga och ibland påträffas de inte alls.

Varför fortlever då dessa myter om de har svag förankring i forskningen?

Det enkla svaret tror jag är önsketänkande. Vi tenderar att förstora svaga samband om de pekar i en riktning som är önskvärd. Vidare tenderar vi att lyfta fram en studie som funnit ett önskvärt samband och samtidigt förbise tio studier som inte funnit sambandet. Vi letar hela tiden efter resultat som bekräftar det vi vill ska vara sant. Detta beteende ligger djupt rotat i vårt psyke. Att vi söker efter en bekräftelse av vad vi själva önskar kan dock ligga oss i fatet. Till exempel riskerar vi då att fatta beslut som bygger på en felaktig eller osäker kunskapsgrund.

En annan förklaring till myterna tror jag är att många likställer ”personlig lycka” med begrepp som ”allmän lycka”, ”gott”, ”bra” och ”livskvalitet”. Att vara snäll och hjälpsam är ju vanligtvis ett önskevärt beteende oavsett om det leder till att personen som är snäll blir lyckligare av detta eller inte. Om inte annat för att andra människor blir lyckligare av detta beteende. Alla fem faktorer som radas upp ovan kan vara bra av andra skäl än dess betydelse för människors personliga lycka. Om vi skulle göra en tydligare åtskillnad mellan ”personlig lycka”, ”lycka för andra” och begrepp som ”bra” och ”gott” skulle dessa myter i mindre utsträckning fortleva.

Källor:

1:

Hopkins E (2008) Inequality, happiness and relative concerns: What actually is their relationship?  Journal of Economic Inequality

Alesina, A (2004), ‘Happiness and inequality: are Europeans and Americans different?’,Journal of Public Economics,

Helliwell, J (2003): How’s Life? Combining Individual and National Variables to Explain Subjective Well-being,” Economic Modelling,

2: Stevenson, B. and J. Wolfers (2008), ‘Economic growth and subjective well-being: reassessing the Easterlin Paradox’, Brookings Papers on Economic Activity, 1: 1–87.

3: Knabe et al. (2010) “Dissatisfied with Life but Having a Good Day: Time-use and Well-being of the Unemployed”, Economic Journal, 120, (547) 867-889

4: Lucas, R. E., & Dyrenforth, P. S. (2006). Does the existence of social

relationships matter for subjective well-being? In K. D. Vohs & E. J. Finkel (Eds.), Self and relationships: Connecting intrapersonal and interpersonal processes (pp. 254–273). New York: Guilford Press.

5: Sagiv & Schwarz (2000) Value priorities and subjective well-being: Direct relations and congruity effects. European Journal of Social Psychology. 30, 177-198. samt Steel P, Schmidt J, Shultz J. Refining the Relationship Between Personality and Subjective Well-Being. Psychological Bulletin. 2008 Jan;134(1):138-161. 2.

Filip Fors (www.filipfors.se)