Archive for september, 2011

Twitter avslöjar när vi mår bäst?

fredag, september 30th, 2011

Den högt ansedda tidskriften Science publicerar nu en undersökning av inläggsflöden under två år från 2,5 miljoner twitter-användare i 84 olika länder.

De fann att det fanns två tydliga tillfällen under dygnet då flest människor – oavsett land eller kultur – skrev positiva och glada kommentarer på twitter. Den första tidpunkten var relativt tidigt på morgonen, den andra strax före midnatt. På helgen var kommentarerna i största allmänhet mer positiva.

Forskarna drar slutsatsen att våra humörsvängningar till mycket stor del beror på våra lönearbeten. Men hur mycket påverkas vi av en global norm kring hur vi förväntas må och kommunicera i olika lägen? Frågan är väl också hur representativa den enda procent av mänskligheten som är aktiva på twitter är för mänskligheten i stort?

Den här stora studiens resultat är dock i relativt stor samklang med tidigare mindre studier på området.

Göran Hådén

Kaffe och choklad: samband med depression

måndag, september 26th, 2011

happy_coffee_kerri_sum

Idag rapporterar Svt:s hemsida om en ny studie som pekar på ett samband mellan konsumtion av kaffe och minskad risk för att drabbas av depression. Forskarna fann att 2-3 tre koppar kaffe per dag minskade risken att drabbas av depression med 15 procent,  fyra koppar eller fler per dag minskade risken med 20 procent. Den skyddande effekten fann man inte för koffeinfritt kaffe, det verkar alltså vara koffeinet som står för den positiva effekten i kaffet.  Studien bygger på data från ca 51 000 kvinnor vilket är ett osedvanligt stort dataunderlag. Jag har utan framgång försökt hitta studien på nätet för att läsa mer om hur man kom fram till resultatet.

depressed-eat-chocolate

En annan studie publicerade under fjolåret undersökte sambandet mellan chokladkonsumtion och depressionssymptom. Forskarna fann att depressionssymptomen var högre bland de som konsumerade mycket choklad. Eftersom studien var en tvärsnittsstudie kunde man dock inte utröna vad som var orsak och verkan. Om chokladen bidrar till ett negativt humör eller om ett negativt humör ökar på chokladkonsumtionen. Man fann dock att det negativa sambandet mellan kaffe och depressionssympton inte berodde på att de som åt mycket choklad åt mer energi eller åt mer kolhydrater, fett respektive protein. Den troligaste förklaringen till sambandet är sannolikt att människor äter mer choklad när de är på dåligt humör. Tröstätande.

Det är intressant att det publiceras mer och mer studier kring sambandet mellan kost och subjektivt välbefinnande. I framtiden kanske vi kommer kunna rekommendera kost baserad på lyckoforskning. 😀

Källor: Rose, N m fl (2010) Mood Food: Chocolate and Depressive Symptoms in a Cross-sectional Analysis. Archives of internal medicine.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Platt skatt ger lägre lycka

fredag, september 23rd, 2011

Ju mer ett lands skattesystem omfördelar från rika till fattiga – desto bättre för folks lycka enligt ny omfattande forskning.

Göran Hådén

Födas eller inte födas?

onsdag, september 21st, 2011

Foster

En bekant ställde mig idag inför en ganska känslig och inte alltför enkel fråga att svara på: ”Anser du att gravt förståndshandikappade bidrar med tillräckligt med lycka för att kompensera för allt de kräver?”

Givetvis bör lyckan som en förståndshandikappad upplever vara lika mycket värd som samma mängd lycka som någon annan upplever. Frågan är dock om man generellt sätt är kapabel att leva ett lika lyckligt liv och om man har en mer negativ inverkan på sin omgivnings livskvalité.

Jag har genom åren pratat en del med föräldrar som haft förståndshandikappade barn och det verkar generellt sätt ha varit väldigt påfrestande. Man har fått vika större delen av sitt liv åt att ta hand om barnen och många gånger har det varit både utmattande och slitsamt. Samtidigt älskar de såklart sina barn väldigt mycket och skulle inte ha kunnat tänka sig att vara utan dem.

När det gäller förståndshandikappades livskvalitet verkar det finnas lite olika uppfattningar. 1986 publicerade Sonnander m.fl. rapporten ”Utvecklingsstördas livskvalitet”. Undersökningsgruppen bestod av utvecklingsstörda i öppna boendeformer. Deras resultat visade att de utvecklingsstörda hade en lägre skattad livskvalitet än andra. 1992 kom rapporten ”På lika villkor” av Sjöström och Lindell, där de gjort en kartläggning av livsvillkor och omsorger för vuxna personer med utvecklingsstörning, autism eller förvärvade hjärnskador. De uppmärksammade att en stor del av undersökningsgruppen var ensamstående och hade få sociala kontakter med människor som ej var släktingar eller personal, vilket gjorde att många uppfattade sig som ensamma.

Doktor Robert Isaacson skriver dock i sin bok The Retarded Child att ”De flesta kan vara lyckliga, uppskatta god mat och kamrater, tycka om musik och sport och att umgås med andra.”

Om man ser det lite filosofiskt kan man dock fundera på vilket liv man velat ha om man fick bestämma detta innan man föddes. Skulle det till exempel spela någon roll om man föddes med eller utan ett förståndshandikapp? Om det gör det kan man ta det ett steg längre och fråga sig om det då inte vore moraliskt rätt av en gravid kvinna att göra abort om hon visste att fostret skulle utvecklas till ett barn med ett grovt förståndshandikapp. I detta specifika exempel har kvinnan även bestämt sig för att bara ha ett barn och kommer vid en abort att försöka sig på nya försök att föda ett barn utan grövre handikapp.

Om kvinnan trots allt hade fött det förståndshandikappade barnet hade inte det andra barnet fått se dagens ljus. Man kan fråga sig om vi ska ta lika mycket hänsyn till lyckan hos de individer som ännu inte är födda (dvs framtida lycka) som till de individer som håller på eller är födda.

I mitt exempel hade det bästa, från mitt sätt att se det, kanske varit om det under graviditeten gick att åtgärda de eventuella negativa defekter som fostret har, så att livet blivit det bästa för både barnet och omgivningen.

Vad tycker du?

Ludvig Lindström

Moderaterna vill stötta människans sökande efter lycka

måndag, september 19th, 2011

lyckotrend_sverige.

I dagens DN kan man läsa att moderaterna i ett förslag på ett nytt idéprogram vill ”stötta människans sökande efter lycka”. Nu kanske DN har gjort en höna av en fjäder här men det är ändå intressant när begreppet lycka används i den politiska retoriken. Något säger mig att detta kommer bli vanligare och vanligare i svensk politik.

Om nu moderaterna menar allvar med att de vill hjälpa människor att bli lyckligare krävs en hel del nytänkande i deras politiska förslag. Lyckoforskningen har ju visat att vi har svårt att förutse hur våra val påverkar vår lycka samt att pengar och materiella resurser har en begränsad effekt på lyckan. Gängse moderata idéer om att människor kommer bli lyckligare bara statens inflytande minskar och tillväxten ökar har relativt svagt stöd i forskningen. Enligt World Values Survey var den genomsnittliga lyckan i Sverige ungefär lika hög i början på 1970-talet jämfört mot idag (se grafen ovan, läs mer här).

Ett lyckoförslag som inte borde strida mot moderaternas liberalkonservativa värdegrund skulle kunna vara att införa positiv psykologi i skolan. Om man tänker sig att människor ska göra sig själva lyckligare genom fria val borde en minimiförutsättning vara att dessa val är informerade. Hur ska vi kunna välja det som gör oss lyckligare om vi inte alltid vet vad som gör oss lyckligare?

Filip Fors (www.filipfors.se)

:) :) :) :) :)

onsdag, september 14th, 2011

Ett nytt program – Auto Smiley – gör att du kan få smileys automatiskt i din text varje gång du ler! Din eventuella webbkamera registrerar dina leenden och sedan är det kört… Kul för tjattar – kanske inte lika kul när seriösa texter ska skrivas under tidspress; fast då ler man väl å andra sidan inte så mycket? 🙂

Göran Hådén

Kärlek som provocerar

lördag, september 10th, 2011

1130935_heart_rules_-_no_loveI våras började jag integrera metta eller loving kindness i min meditation. Läs mer om metta här. Jag förvånades gång på gång över hur berörd jag blev av att säga de enkla meningarna med kärleksfulla intentioner. De känns som ett sätt att landa i mig själv, och det har inte alls känts påtvingat eller som att jag låtsats vara kärleksfull. OFTAST!!!

Men ibland är det få saker som kan provocera som vänlighet och kärlek kan. Det liksom kryper som små insekter inombords av irritation, och ibland känns de bara påtvingat och flummigt. Det kan lätt bli lite inre konflikter när kontrasten är för stor mellan ideén om ”jag borde vara kärleksfull på ett visst sätt” och det jag upplever i mig i stunden av helt andra känslor. Då är det lätt att lägga ned och ge upp.

Jag tror att många av oss (mig själv inkluderad) har en tendens att vilja vara duktiga och prestera goda resultat det vi gör, på många områden i livet. Prestationskraven hamnar ofta i vägen för processen, eller hur?

Jag tror att de är viktigt att komma ihåg att syftet med medkänsla och kärleksfullhet i största allmänhet, inte är att tvinga oss att känna på ett speciellt sätt. När vi utövar metta måste vi inte öppna hjärtat på vid gavel i något slags krav att vara kärleksfulla. Istället är det en möjlighet att iaktta vad som sker, det är en chans att lära känna oss själva och vara autentiska.

För mig har det ibland kommit upp känslor som är helt motsatta det jag förknippar med kärleksfullhet. Jag kan känna uppgivenhet, sorg, avundsjuka, irritation eller ilska när jag börjar upprepa metta meningarna till mig själv och andra.

Då kan jag behöva påminna mig om att, det är helt ok att känna så. Jag skulle säga att det  är ett tecken på att intentionen med metta verkar. Att jag blir berörd av processen och att jag äntligen nått fram till platser i mig som inte känner sig accepterade.

Jag har börjat inse att vad som sker i mig när jag upplever inre motstånd, är superspännande. Det är ju då jag får en chans att verkligen testa mindfulness och metta på riktigt. Då får jag äntligen chansen att bemöta mig själv med medkänsla utan att döma. De inre konflikterna brukar ofta klinga av när jag kan tillåta mig att bara vara som jag är.

Jag avslutar med ett citat av Pema Chödrön som inspirerade mig att blogga om det här.

‎”Feelings like disappointment, embarrassment, irritation, resentment, anger, jealousy & fear, instead of being bad news, are actually clear moments that teach us where it is that we’re holding back. They teach us to perk up & lean in when we feel we’d rather collapse & back away. They’re like messengers that show us, with terrifying clarity, exactly where we’re stuck. This very moment is the perfect teacher, and—lucky for us—it’s with us wherever we are.” Pema Chödrön

Anna Gordh Humlesjö

Vi är inte så unika som vi tror. Det som gör andra lyckliga gör oftast oss själva lyckliga!

fredag, september 9th, 2011

yukw0nd27h

Hur kan vi bäst få kunskap om hur en viss sak eller händelse kommer påverkar vårt framtida välbefinnande? Låt säga att jag vill titta på en bra film ikväll och känner mig osäker på vilken film som kommer ge mig mest njutning. Det finns åtminstone två olika metoder jag kan använda mig av försöka uppskatta vilken film som jag bör välja.

1. Den ena metoden går ut på att jag läser på om vad några olika filmer handlar och med hjälp av den informationen försöka komma fram till vilken film jag kommer gilla bäst.

2. Den andra metoden går ut på att jag tittar på vilket betyg olika filmer fått på filmsajten IMDB och väljer den film som fått högst betyg.

De två strategierna går givetvis att kombinera men vi för exemplets skull antar vi att jag bara får använda en av strategierna.

Med den första metoden försöker jag göra en mental simulering av hur mycket jag kommer gilla filmerna baserat på information om filmernas innehåll. Med den andra metoden förlitar jag mig bara hur mycket andra människor gillat filmerna.

Ett flertal studier tyder på att metod 2 är bättre än metod 1. Människor är i regel dåliga på att göra prognoser för hur olika händelser kommer påverka deras välbefinnande, speciellt när de gör mentala prognoser baserat på information om händelserna. Prognoserna blir mycket bättre när människor istället använder sig av information om hur andra människors välbefinnande påverkats av händelserna.

En studie från 2009 illustrerar detta. Ett antal kvinnliga studenter fick uppskatta hur mycket de skulle gilla att träffa olika män vid speeddejting. Kvinnorna delades in i två grupper där den ena gruppen fick information om mannens egenskaper, exempelvis foton och en personbeskrivning. Den andra gruppen fick istället information om hur mycket andra kvinnor som träffat mannen gillat dejten på en skala mellan 0-100.

Kvinnorna som fick titta på foton och personbeskrivningen gjorde en mycket sämre prognos för hur mycket de skulle gilla detjen än kvinnorna som fick information om hur mycket andra kvinnor gillar dejten. Istället för att försöka göra en mental simulering av hur bra dejten skulle bli baserat på foton och personbeskrivning var det alltså bättre att bara gå på vad andra tyckt innan.

Resultaten från studien gick på tvärs mot vad kvinnorna i studien på förhand trodde. Forskarna frågade nämligen också kvinnorna vilken information de föredrog, en stor majoritet föredrog en bild och personbeskrivning istället för  information om hur mycket andra kvinnor gillat dejten.

Studien ovan är bara en av en rad studier som pekar på samma resultat.

Det är svårt att förutse hur olika händelser kommer påverka vårt välbefinnande. När vi gör mentala simuleringar av vårt framtida välbefinnande är vi benägna att göra en mängd misstag. Exempelvis överdriver vi ofta händelsernas betydelse (impact bias) och vi lägger för stor vikt vid ovidkommande detaljer.

Vi är alla olika men ofta överdriver vi hur unika vi egentligen är. I grunden har alla människor ungefär samma behov eftersom vi  delar vissa biologiska och sociala grundbetingelser. En tumregel är därför att vara observant på hur händelser och saker påverkar andras människors välbefinnande.  Speciellt människor som är lika en själv. Detta ger en bra ledtråd till hur dessa händelser kommer påverka ens eget välbefinnande.

Resultaten ovan talar även för att de oftast är en bra idé att ta intryck av lyckoforskningens resultat. Även om dessa bara gäller för en genomsnittlig individ, d v s folk i allmänhet, är det i de flesta fall bättre att utgå från denna information än att försöka göra egna unika simuleringar av hur olika faktorer kan antas påverka välbefinnandet. Detta gäller speciellt händelser och faktorer vi inte har någon egen erfarenhet av.

Källa: Gilbert m fl. (2009) The Surprising Power of Neighborly Advice. Science.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Pendling, förväntningar och lycka

onsdag, september 7th, 2011

Pendling i Indien

Idag var jag med i radio P4 Kristianstad och pratade om SJ, pendling, förväntningar och kopplingen till lycka. Du kan lyssna på det här, 11.30 in i sändningen.

Ludvig Lindström

Lyckotips på psykologiblogg

onsdag, september 7th, 2011

Linnea Molander tipsar om olika lyckostrategier varje dag på sin blogg. Du hittar den här.

Filip Fors (www.filipfors.se)