
Hur kan vi bäst få kunskap om hur en viss sak eller händelse kommer påverkar vårt framtida välbefinnande? Låt säga att jag vill titta på en bra film ikväll och känner mig osäker på vilken film som kommer ge mig mest njutning. Det finns åtminstone två olika metoder jag kan använda mig av försöka uppskatta vilken film som jag bör välja.
1. Den ena metoden går ut på att jag läser på om vad några olika filmer handlar och med hjälp av den informationen försöka komma fram till vilken film jag kommer gilla bäst.
2. Den andra metoden går ut på att jag tittar på vilket betyg olika filmer fått på filmsajten IMDB och väljer den film som fått högst betyg.
De två strategierna går givetvis att kombinera men vi för exemplets skull antar vi att jag bara får använda en av strategierna.
Med den första metoden försöker jag göra en mental simulering av hur mycket jag kommer gilla filmerna baserat på information om filmernas innehåll. Med den andra metoden förlitar jag mig bara hur mycket andra människor gillat filmerna.
Ett flertal studier tyder på att metod 2 är bättre än metod 1. Människor är i regel dåliga på att göra prognoser för hur olika händelser kommer påverka deras välbefinnande, speciellt när de gör mentala prognoser baserat på information om händelserna. Prognoserna blir mycket bättre när människor istället använder sig av information om hur andra människors välbefinnande påverkats av händelserna.
En studie från 2009 illustrerar detta. Ett antal kvinnliga studenter fick uppskatta hur mycket de skulle gilla att träffa olika män vid speeddejting. Kvinnorna delades in i två grupper där den ena gruppen fick information om mannens egenskaper, exempelvis foton och en personbeskrivning. Den andra gruppen fick istället information om hur mycket andra kvinnor som träffat mannen gillat dejten på en skala mellan 0-100.
Kvinnorna som fick titta på foton och personbeskrivningen gjorde en mycket sämre prognos för hur mycket de skulle gilla detjen än kvinnorna som fick information om hur mycket andra kvinnor gillar dejten. Istället för att försöka göra en mental simulering av hur bra dejten skulle bli baserat på foton och personbeskrivning var det alltså bättre att bara gå på vad andra tyckt innan.
Resultaten från studien gick på tvärs mot vad kvinnorna i studien på förhand trodde. Forskarna frågade nämligen också kvinnorna vilken information de föredrog, en stor majoritet föredrog en bild och personbeskrivning istället för information om hur mycket andra kvinnor gillat dejten.
Studien ovan är bara en av en rad studier som pekar på samma resultat.
Det är svårt att förutse hur olika händelser kommer påverka vårt välbefinnande. När vi gör mentala simuleringar av vårt framtida välbefinnande är vi benägna att göra en mängd misstag. Exempelvis överdriver vi ofta händelsernas betydelse (impact bias) och vi lägger för stor vikt vid ovidkommande detaljer.
Vi är alla olika men ofta överdriver vi hur unika vi egentligen är. I grunden har alla människor ungefär samma behov eftersom vi delar vissa biologiska och sociala grundbetingelser. En tumregel är därför att vara observant på hur händelser och saker påverkar andras människors välbefinnande. Speciellt människor som är lika en själv. Detta ger en bra ledtråd till hur dessa händelser kommer påverka ens eget välbefinnande.
Resultaten ovan talar även för att de oftast är en bra idé att ta intryck av lyckoforskningens resultat. Även om dessa bara gäller för en genomsnittlig individ, d v s folk i allmänhet, är det i de flesta fall bättre att utgå från denna information än att försöka göra egna unika simuleringar av hur olika faktorer kan antas påverka välbefinnandet. Detta gäller speciellt händelser och faktorer vi inte har någon egen erfarenhet av.
Källa: Gilbert m fl. (2009) The Surprising Power of Neighborly Advice. Science.
Filip Fors (
www.filipfors.se)