
I min förra post skrev jag om en ny studie som visat att extroverta verkar få ut mer av att ofta socialisera med andra människor än mer introverta individer. Det talas ofta om att personligheten har en stark påverkan på hur lycklig en individ är. I den här posten tänkte jag kort ge en övergripande bild av relationen mellan personlighetdrag och lycka.
Var är personlighetsdrag? En lös formulering skulle se ut ungefär såhär: Varaktiga och stabila tendenser till att känna, tänka och bete sig på ett visst sätt. Personlighetsdrag påverkar, men är inte den enda faktorn av betydelse, för hur individen känner, tänker och beter sig i en given situation.
Vilka personlighetsdrag finns det? Inom psykologin är man mer eller mindre överens om att det finns fem stora personlighetsdrag. Nedan följer därför en mycket kort beskrivning av varje drag hämtat från wikipedia (jag har gjort vissa korrigeringar):
Öppenhet för nya intryck: en tendens att uppskatta konst, känslor, äventyr, ovanliga idéer, fantasi, nyfikenhet, och omväxlande erfarenheter.
Samvetsgrannhet: en tendens att vara självdisciplinerad, agera plikttroget, målinriktning; att planera snarare än att agera spontant.
Extraversion: en tendens att ofta uppleva energi, positiva känslor, självsäkerhet och att söka stimulans och andras sällskap
Vänlighet: en tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än misstänksam och fientligt inställd mot andra.
Emotionell stabilitet: en tendens att sällan uppleva obehagliga känslor som till exempel ilska, ångest, depression, eller sårbarhet.
Varje drag kan sägas ha motsatser. Motsatsen till extrovert brukar benämnas introvert. Motsatsen till emotionellt stabil brukar benämnas neurotisk eller emotionellt instabil. Men vi är inte antingen extroverta eller introverta. Varje drag ska förstås som en glidande skala där vi befinner oss på en viss nivå mellan de två extremerna. Tänk på ett index där 0 är extremt introvert och 100 extremt introvert. De flesta av oss befinner någonstans mellan dessa extrempunkter. Vissa på 30 andra på 70 och så vidare.
De fem stora personlighetsdragens struktur har man funnit i över 50 olika mänskliga kulturer och flera av dragen har även påträffats bland andra djur. Att vi skiljer oss åt avseende dessa olika dragen beror bland annat på att olika personlighetskonfigurationer varit fördelaktiga i olika miljöer under den mänskliga evolutionen. Det finns en mängd olika personlighetstypologier som du kanske har hört talas om, exempelvis Myers-Briggs. Dessa är dock daterade och det är Big Five som gäller inom modern personlighetsforskning.
Vad påverkar våra fem personlighetsdrag?
De flesta studier tyder på att de fem stora personlighetsdragen i hög grad är genetiskt betingade. Åtminstone 40-50 procent av variationen i dessa fem personlighetsdrag kan föras tillbaka till generna. Vad den resterande delen av variationen beror på finns det väldigt lite vetenskaplig kunskap om. Det man kan konstatera är att gängse idéer om att socialisationen i hemmet spelar en roll inte har fått något stöd. Enäggstvillingar som växt upp tillsammans är inte mer lika än enäggstvillingar som skiljdes åt från födseln. Antagligen spelar unika livshändelser och mer eller mindre slumpmässiga faktorer in för att förklara den del av variationen som inte beror på gener.
Det brukar ibland sägas att vår lyckonivå delvis är genetiskt bestämd. Den senaste forskningen tyder på det inte finns någon speciell lyckogen. Det är snarare så att specifika gener reglerar de fem personlighetsdragen ovan som i sin tur påverkar vår lyckonivå.
Vilka personlighetsdrag är viktigast för lyckan?
Tre av de fem stora personlighetsdragen har i lyckoforskningen visat sig särskilt viktiga för lyckan. Dessa är i viktighetsordning: emotionell stabilitet, extraversion och samvetsgrannhet. Den senaste metaanalysen av Steel m fl (2008) visade på just den ordningen. Att ha högt på dessa drag grad är alltså i genomsnitt lyckobefrämjande enligt en mängd studier. Graden av vänlighet och öppen uppvisar också svaga men positiva samband med olika mått på lycka. Sambandet är dock svagare här och man har inte funnit signifikanta samband i alla studier.
Det är enkelt att förstå att emotionellt stabilitet och extraversion påverkar lyckan. Det är bara att titta på hur dessa två drag definieras högre upp här i inlägget för att förstå det. Lite förenklat kan man säga att emotionell stabilitet reglerar nivån av negativa känslor, extraversion nivån av positiva känslor. Jag har tidigare skrivit om dessa personlighetsdrag här och här på bloggen.
Personlighetsdraget samvetsgrannhet har ingen direkt koppling till vårt välbefinnande som emotionell stabilitet och extraversion. Istället påverkar det lyckan mer indirekt, genom att personer som har hög grad av samvetsgrannhet är bra på att uppnå långsiktiga mål. Något som i sin tur gör dem lyckligare. Personer som har låg grad av samvetsgrannhet är impulsiva och gör ofta det som känns bra för stunden även om detta kan vara destruktivt för långsiktig måluppfyllelse och lycka.
Detta var en kort sammanfattning av de fem stora personlighetsdragen och dess betydelse för lyckan. När du hör talas om resultat som säger att lyckan delvis är genetisk bestämd och att vi har en basnivå av välbefinnande handlar det alltså sannolikt om att vi ärver en viss personlighetsprofil som i sin tur påverkar lyckan. Som vi såg reglerar emotionell stabilitet basnivån av negativa känslor och extraversion basnivån av positiva känslor.
Att förstå de fem grundläggande personlighetsdragen och dess relation till lyckan ger enligt min mening en bra utgångspunkt för att förstå varför vissa människor är lyckliga och andra olyckliga. För att veta vilken personlighetsprofil man har utifrån de fem stora dragen kan man söka på ”Big Five test” på google. Det finns flera olika gratissiter som tillhandahåller tester. På hemsidan Signal Patterns kan man göra tester med feedback kring de fem stora dragen.
Källa:
Steel m fl (2008) Refining the relationship between personality and subjective well-being, Psychological Bulletin.
Filip Fors (
www.filipfors.se)