Archive for augusti, 2011

Är ett lyckligt liv ett meningsfullt liv?

tisdag, augusti 30th, 2011

happy people 2

I European Social Survey från 2006 bad man bland annat Européerna att ta ställning till följande påstående: ”I allmänhet känner jag att vad jag gör i livet är värdefullt och meningsfullt.”

Jag testade hur svaret på detta påstående relaterade till hur lyckliga individerna i undersökningen ansåg sig vara samt hur ofta de känt sig ledsna den senaste veckan. Svaren nedan gäller allmän lycka på en 0-10 skala samt hur stor andel som kände sig ledsna ofta eller alltid den senaste veckan. Drygt 47 000 individer svarade på dessa frågor i enkäten från 23 Europeiska länder.

Instämmer starkt:

Lyckonivå (0-10): 7,37

Andel ledsna: 8,7 %

Instämmer:

Lyckonivå (0-10): 7,12

Andel ledsna 7,3 %

Varken instämmer eller tar avstånd:

Lyckonivå (0-10): 6.16

Andel ledsna: 15,2 %

Tar avstånd:

Lyckonivå (0-10): 5,50

Andel ledsna: 30,6 %

Tar starkt avstånd:

Lyckonivå (0-10): 4,82

Andel ledsna: 39,6 %

Som vi ser råder ett ganska starkt samband mellan att å ena sidan uppleva livet meningsfullt och å andra sidan känna sig lycklig och sällan känna sig ledsen. Inte speciellt förvånande, men trots detta finns det en hel del intellektuella som brukar hävda att det skulle finnas någon sorts konflikt mellan meningsfullhet och lycka. Resultaten ovan går tvärt emot en sådan teori. I alla fall om vi talar om subjektivt upplevd meningsfullhet.

Innan man börjar romantisera de negativa känslorna eller hävda att lycka är något tomt och innehållslöst så kanske man bör betänka att för de flesta människor går meningsfullhet och lycka hand i hand.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Testa metta meditation

måndag, augusti 29th, 2011

images

Metta, eller loving kindness, är en princip som är djupt rotad i den buddhistiska traditionen, samtidigt som det är en typ av meditation. Det har visat sig att vänlighet, medkänsla och kärleksfullhet är något vi kan skapa mer plats för i oss själva genom att utöva metta. Forskning visar (som jag nämnde tidigare i somras) att metta meditation ger liknande positiva verkan som andningsmeditationen. Men det är viktigt att komma ihåg att metta bygger på samma principer som den traditionella andningsmeditationen inom mindfulness. Vi utövar samma icke-dömande närvaro till oss själva och vårt sinne. Samtidigt skapar vi aktivt utrymme för kärleksfulla tankar till oss själva, våra nära och människor omkring och egentligen hela världen. Hur kan man öppna upp för mer kärlek? Jag tror att de handlar om att själv börja ge, så är det för mig iallafall. Det vi kan ge till oss själva och andra, tror jag det är lättare att själv ta emot. Läs mer om metta här

Metta Meditation:
Sätt dig ned bekvämt med ryggen rak. Låt dig landa och se till att du har en stund för dig där du inte behöver bli störd, varken av mobilen eller av andra omkring. Blunda, och om du vill kan du börja med att lägga en hand över hjärtat och en över magen och känn hur andningen känns i mötet med händerna. Du behöver inte förändra andningen på något sätt. Se hur det känns att tillåta den att vara som den är och att tillåta dig att vara som du är. Du kan även välja att låta händerna vila i knät på ett bekvämt sätt. Fortsätt en stund att ge din uppmärksamhet till din andning och din upplevelse av nuet. När ditt sinne fylls av tankar, känslor, minnen, förväntningar på framtiden, så guida din uppmärksamhet tillbaka till andningen och nuet, varje gång. Ge dig själv 5-10min i denna andnings meditation. När du känner dig redo kan du börja uttrycka metta meningarna tyst för dig själv. Säg dem långsamt och känn in vad som känns i dig några ögonblick innan du upprepar nästa.

1. Fokusera på att ge dig själv kärleksfull uppmärksamhet först, så att du kan gå vidare och ge metta till andra utan att det känns kravfyllt. Att ge till oss själva är grunden för att ge till andra.

2. När du gett metta till dig själv kan du gå vidare till en person du tycker väldigt mycket om som naturligt väcker känslor av kärlek i dig. Kommer du i stunden inte på någon du känner så för, så välj någon som du har en nära relation till och som du trots allt bryr dig väldigt mycket om. Det kan även vara en offentlig person som väcker upplevelsen av kärlek i dig.

3. Nästa steg är att ge metta till någon i din omgivning som du inte känner så väl men som är en del av din vardag.

4. Nästa steg, och gå bara hit när du känner dig redo för det, är att ge metta till någon som du inte tycker om eller har en konflikt. Det kan även här vara en offentlig person, vilket kan vara enklare i början. Det kan vara känsloladdat och välj din utmaning stegvis. Det finns inget krav på att du ska känna på ett speciellt sätt till denna person. Bara upprepa meningarna tillägnat personen och se vad som händer.

5. Du kan även föreställa dig hur du tillägnar metta till hela världen, hela planeten alla levande varelser på jorden. Du kan föreställa dig hur de känns att omfamna hela världen med din kärlek.

Känn dig fri att översätta meningarna till svenska med ord som känns naturliga för dig. Ge varje steg 3-5minuter eller längre eftersom, du kan även välja att bara fokusera på ett av stegen.

avsluta med att sitta några minuter i stillhet och bara ge uppmärksamheten till din andning och upplevelsen av nuet. Oavsett om du känner dig fylld av kärlek och medkänsla eller om du upplever något annat, bara se om du kan tillåta det i dig bara vara närvarande, i det som pågår i dig i nuet.

May ( I / You/ all beings ) be filled with lovingkindness.
May ( I / You/ all beings ) be safe from inner and outer dangers,
May ( I / You/ all beings ) be well in body and mind.
May ( I / You/ all beings ) be happy and free.

Jack Kornfield (2002). The Art of Forgiveness, Lovingkindness, and Peace. New York: Bantam Bo

Anna Gordh Humlesjö

Enkel lyckoaktion

söndag, augusti 28th, 2011

Göran Hådén

Against Happiness

torsdag, augusti 25th, 2011

Against Happiness

Det är inte alla som ser lycka som någonting enbart positivt. Eric G. Wilson har skrivit den facklitterära boken ”Against Happiness: In Praise of Melancholy” där han undersöker fördelarna med att vara nedstämd.

Eric anser dock inte att det bara är positivt att vara deprimerad eller att man aldrig ska sätta in en behandling mot detta. Han menar däremot att melankoli (en form av djup depression) och vemodighet kan vara en kraftfull kreativ kraft som har motiverat bland andra Virginia Woolf, John Keats, Van Gogh, och Ludwig van Beethoven att producera några av de största konstnärliga mästerverk i sina respektive genrer.

Eric uttrycker en oro över att USA överdiagnostiserar det minsta lilla negativa humör och att detta så småningom kommer att leda till en utrotning av en av de mest motiverande krafterna och dess potentiella produkter.

Ligger det nått i Erics oro och kan melankoli i förlängningen kanske till och med bidra till en mer njutningsfull värld?

”Against Happiness: In Praise of Melancholy” går att beställa på Amazon. Dock verkar inte ”antilycka” vara speciellt populärt då priset på boken just nu är nedsatt från $20 till $2. Eric är trots detta en flitig försvarare av det dystra och han har tidigare skrivit en annan bok på samma tema: ”In Defense of Sadness: Happiness Is Overrated”.

Ludvig Lindström

Nytt utilitaristiskt uppslagsverk

torsdag, augusti 18th, 2011

Wiki Felicifia

Ett första utilitaristiskt uppslagsverk har sett dagens ljus: Wiki Felicifia. Uppslagsverket bygger på samma idé som Wikipedia gör. Artiklarna skrivs av människor världen över, dygnet runt och vem som helst kan läsa, redigera och lägga till. Wiki Felicifia tar framförallt upp filosofiska och praktiska ämnen som kretsar kring vad det innebär att förbättra livet för kännande varelser och hur vi kan göra världen bättre.

Många kritiker till utilitarismen menar att den inte är möjlig att implementera och detta är något man vill försöka motbevisa med det nya uppslagsverket. Arbetet har dock precis kommit igång och hur lyckat det bli beror givetvis på hur många som engagerar sig. Är du intresserad är det alltså bara att sätta igång och skriva  🙂

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om utilitarism.

Ludvig Lindström

Finns det för många lyckostrategier att välja på?

fredag, augusti 12th, 2011

En fråga jag funderat på länge är varför så få människor aktivt praktiserar mental träning och lyckostrategier. De flesta som läser självhjälpsböcker praktiserar inte speciellt mycket av vad som står i dessa böcker. Vi blir överösta med olika strategier för att må bättre i tidningar, på nätet och i självhjälpsböcker. Idag finns det till och med strategier som är mer eller mindre evidensbaserade. Exempelvis Sonja Lyubomirskys bok Lyckans Verktyg som vi många gånger skrivit om på bloggen. Men det är sällan som insikterna omsätts till handling.

Jag tror ett problem är att det finns för mycket att välja på. Vid en första anblick verkar det ju jättebra att det finns fler och fler metoder som vi kan använda för att må bättre och bli mer tillfreds med våra liv. Ju fler alternativ desto lättare blir det ju att hitta något som passar för varje individ.  Det låter bra på papperet men i praktiken tror jag inte det är så positivt. Jag tror det rika utbudet av recept på ett lyckligt liv och tekniker för att höja humöret försvårar för oss att praktisera strategierna.

how-self-help-books-can-make-you-happy

Inom psykologin har begreppet valparadoxen myntats. Intuitivt tror vi ofta att fler val är bättre. Flera studier har dock visat att människor tar längre tid på sig att välja och riskerar att bli mer missnöjda med det de väljer ju fler valalternativ de har.

Att välja från ett stort skafferi av lyckostrategier gör att vi spenderar mycket tid på att fundera på vilken vi ska välja istället för att börja praktisera en strategi. Vidare riskerar vi, när vi väl valt en strategi, att kanske tänka för mycket på om vi verkligen valde rätt. Kanske byter vi också till en annan strategi innan vi hunnit testa den valda strategin på djupet.

Sonja Lyubomirsky går igenom 12 olika strategier i sin bok. Kanske vore omfånget tre till fem olika strategier bättre. Jag tror böcker som innehåller många strategier är roligare att läsa men i mindre utsträckning utmynnar i praktik.

Lyckoforskare och personer som läst på om lyckoforskningen pratar ofta om valparadoxen men de glömmer oftast att tillämpa den på det egna området. Vi tror ofta att ju fler vägar till lyckan vi kan komma på desto bättre är det. Kanske är det tvärtom. Att ett fåtal noggrant utprovade vägar vore bättre. Samtidigt kan vi bli uttråkade om vi använder samma strategi hela tiden, så viss variation måste finnas. Antagligen är ”lagom” bäst. Men vad är lagom? Och vad tror ni? Finns det för många lyckostrategier att välja på?

Källa: Schwartz, Barry (2005) The Paradox Of Choice – Why more is less, HarperCollins.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Personlighetsdrag och lycka

torsdag, augusti 11th, 2011

five_facets-big_2

I min förra post skrev jag om en ny studie som visat att extroverta verkar få ut mer av att ofta socialisera med andra människor än mer introverta individer. Det talas ofta om att personligheten har en stark påverkan på hur lycklig en individ är. I den här posten tänkte jag kort ge en övergripande bild av relationen mellan personlighetdrag och lycka.

Var är personlighetsdrag? En lös formulering skulle se ut ungefär såhär: Varaktiga och stabila tendenser till att känna, tänka och bete sig på ett visst sätt. Personlighetsdrag påverkar, men är inte den enda faktorn av betydelse, för hur individen känner, tänker och beter sig i en given situation.

Vilka personlighetsdrag finns det? Inom psykologin är man mer eller mindre överens om att det finns fem stora personlighetsdrag. Nedan följer därför en mycket kort beskrivning av varje drag hämtat från wikipedia (jag har gjort vissa korrigeringar):

Öppenhet för nya intryck: en tendens att uppskatta konst, känslor, äventyr, ovanliga idéer, fantasi, nyfikenhet, och omväxlande erfarenheter.

Samvetsgrannhet: en tendens att vara självdisciplinerad, agera plikttroget, målinriktning; att planera snarare än att agera spontant.

Extraversion: en tendens att ofta uppleva energi, positiva känslor, självsäkerhet och att söka stimulans och andras sällskap

Vänlighet: en tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än misstänksam och fientligt inställd mot andra.

Emotionell stabilitet: en tendens att sällan uppleva obehagliga känslor som till exempel ilska, ångest, depression, eller sårbarhet.

Varje drag kan sägas ha motsatser. Motsatsen till extrovert brukar benämnas introvert. Motsatsen till emotionellt stabil brukar benämnas neurotisk eller emotionellt instabil. Men vi är inte  antingen extroverta eller introverta. Varje drag ska förstås som en glidande skala där vi befinner oss på en viss nivå mellan de två extremerna. Tänk på ett index där 0 är extremt introvert och 100 extremt introvert. De flesta av oss befinner någonstans mellan dessa extrempunkter. Vissa på 30 andra på 70 och så vidare.

De  fem stora personlighetsdragens struktur har man funnit i över 50 olika mänskliga kulturer och flera av dragen har även påträffats bland andra djur. Att vi skiljer oss åt avseende dessa olika dragen beror bland annat på att olika personlighetskonfigurationer varit fördelaktiga i olika miljöer under den mänskliga evolutionen. Det finns en mängd olika personlighetstypologier som du kanske har hört talas om, exempelvis Myers-Briggs. Dessa är dock daterade och det är Big Five som gäller inom modern personlighetsforskning.

Vad påverkar våra fem personlighetsdrag?

De flesta studier tyder på att de fem stora personlighetsdragen i hög grad är genetiskt betingade. Åtminstone 40-50 procent av variationen i dessa fem personlighetsdrag kan föras tillbaka till generna. Vad den resterande delen av variationen beror på finns det väldigt lite vetenskaplig kunskap om. Det man kan konstatera är att gängse idéer om att socialisationen i hemmet spelar en roll inte har fått något stöd. Enäggstvillingar som växt upp tillsammans är inte mer lika än enäggstvillingar som skiljdes åt från födseln. Antagligen spelar unika livshändelser och mer eller mindre slumpmässiga faktorer in för att förklara den del av variationen som inte beror på gener.

Det brukar ibland sägas att vår lyckonivå delvis är genetiskt bestämd. Den senaste forskningen tyder på det inte finns någon speciell lyckogen. Det är snarare så att specifika gener reglerar de fem personlighetsdragen ovan som i sin tur påverkar vår lyckonivå.

Vilka personlighetsdrag är viktigast för lyckan?

Tre av de fem stora personlighetsdragen har i lyckoforskningen visat sig särskilt viktiga för lyckan.  Dessa är i viktighetsordning: emotionell stabilitet, extraversion och samvetsgrannhet. Den senaste metaanalysen av Steel m fl (2008) visade på just den ordningen. Att ha högt på dessa drag grad är alltså i genomsnitt lyckobefrämjande enligt en mängd studier. Graden av vänlighet och öppen uppvisar också svaga men positiva samband med olika mått på lycka. Sambandet är dock svagare här och man har inte funnit signifikanta samband i alla studier.

Det är enkelt att förstå att emotionellt stabilitet och extraversion påverkar lyckan. Det är bara att titta på hur dessa två drag definieras högre upp här i inlägget för att förstå det. Lite förenklat kan man säga att emotionell stabilitet reglerar nivån av negativa känslor, extraversion nivån av positiva känslor. Jag har tidigare skrivit om dessa personlighetsdrag här och här på bloggen.

Personlighetsdraget samvetsgrannhet har ingen direkt koppling till vårt välbefinnande som emotionell stabilitet och extraversion. Istället påverkar det lyckan mer indirekt, genom att personer som har hög grad av samvetsgrannhet är bra på att uppnå långsiktiga mål.  Något som i sin tur gör dem lyckligare. Personer som har låg grad av samvetsgrannhet är impulsiva och gör ofta det som känns bra för stunden även om detta kan vara destruktivt för långsiktig måluppfyllelse och lycka.

Detta var en kort sammanfattning av de fem stora personlighetsdragen och dess betydelse för lyckan. När du hör talas om resultat som säger att lyckan delvis är genetisk bestämd och att vi har en basnivå av välbefinnande handlar det alltså sannolikt om att vi ärver en viss personlighetsprofil som i sin tur påverkar lyckan. Som vi såg reglerar emotionell stabilitet basnivån av negativa känslor och extraversion basnivån av positiva känslor.

Att förstå de fem grundläggande personlighetsdragen och dess relation till lyckan ger enligt min mening en bra utgångspunkt för att förstå varför vissa människor är lyckliga och andra olyckliga. För att veta vilken personlighetsprofil man har utifrån de fem stora dragen kan man söka på ”Big Five test” på google. Det finns flera olika gratissiter som tillhandahåller tester. På hemsidan Signal Patterns kan man göra tester med feedback kring de fem stora dragen.

Källa:

Steel m fl (2008) Refining the relationship between personality and subjective well-being, Psychological Bulletin.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Ny studie om de extrovertas högre lyckonivå

lördag, augusti 6th, 2011

socializing 2

I flera tidigare inlägg har jag skrivit om personlighetsdraget extraversion här på bloggen. En mängd studier har visat att när det gäller personlighetens inverkan på livstillfredsställelse och upplevt välbefinnande är extraversion (även kallat utåtriktning) det näst viktigaste personlighetsdraget efter neuroticism.

En fråga som under lång tid gäckat forskarna är varför extroverta personer är lyckligare än introverta. En hypotes är att extroverta personer är mer emotionellt reaktiva till positiv stimulans. Hypotesen går ut på att extroverta blir extra glada när något positivt inträffar dem i jämförelse med mer introverta individer. En variant på denna hypotes är att extroverta är särskilt reaktiva för social stimulans. I en ny tysk undersökning testades denna hypotes på ett urval av äldre människor.

Som man kan se i grafen nedan fann man stöd för hypotesen. Personer som självskattat sig själva som extroverta var mer reaktiva till frekvent social stimulans. Den andel av de extroverta som ägnade mycket tid åt sociala aktiviteter var lyckligare än de som ägnade mindre tid åt sociala aktiviteter. Ett motsvarande samband fann forskarna inte bland de introverta (de som har låg grad av extraversion), här var de som spenderade mycket tid på sociala aktiviteter inte lyckligare än de som spenderade lite tid på sociala aktiviteter. Man fann alltså stöd för den intuitiva uppfattningen att det  är viktigare för extroverta att träffa vänner ofta än för de introverta.

I en tidigare studie som jag skrivit om fann man att både extroverta och introverta får en lika stor uppgång i momentant välbefinnande när de socialiserar. Men av detta kan man inte rakt av dra slutsatsen att både  introverta och extroverta får ut lika mycket av sociala aktiviteter. En avgörande faktor är nämligen hur mycket tid man spenderar på dessa aktiviteter. Mot bakgrund av den nya tyskan studien tolkar jag det som att introverta (för stunden) får ett lika stort utbyte av att socialisera som extroverta, men bara om de gör det i begränsade mängder.

ScreenClip

Källa:

Oerlemans m fl (2011) Finding the Key to Happy Aging: A Day Reconstruction Study of Happiness, The Journals of Gerontology.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Vad gör vi när drömmar aldrig blir verkliget?

onsdag, augusti 3rd, 2011

Det enda vi vet att vi har är vår upplevelse av livet. Den du är i just nu. Inte framtiden, inte dina minnen av igår eller av stunden som precis var. Framtiden och minnen är under ständig förändring. Framtiden för att den inte är skriven ännu, minnen för att varje gång du tar fram ett minne så skriver du om det. Ofta utan att ens lägga märke till det.
Movits
Men hur ska man möjligtvis kunna bli lycklig om fantasin inte kan få va på riktigt? frågar Movits! & Timbuktu. Det kan man inte, såvida det inte finns ett kryphål som gör jakten på fantasin irrelevant. Kryphålet finns, men det är inte det du tror och det är inte lätt.

Svaret är att fantasin ska bli mer som verklighet, inte verkligheten mer som fantasin. Rannsaka dina drömmar genom att göra dem till tankemässiga upplevelser av hur vardagen blir när du kommer fram. Det är ett konkret och förvånansvärt träffsäkert sätt att lista ut om ditt mål är värt att jaga eller inte.

Kommer bilen göra dig lycklig även när du måste gå upp, käka frukost, gå till jobbet, umgås med din partner & dina vänner, tvätta, betala räkningar? Nää, tänkte inte det. Bilen kommer ge dig lite mer status, kommer göra dig lite mer nöjd när du tänker på att du har den men dom stunderna är inte så långvariga som vi skulle vilja. Osäker? Tänk på förra grejen du strävade efter, fick och som du vant dig vid och nu tar för givet. Det är sällan du verkligen upplever bilen – dvs de gångerna du verkligen stannar upp, eller precis tvärt om gasar på, och njuter av den. Tiden av njutning går omöjligt att väga upp emot alla timmarna på jobbet som krävs för att betala av den. Timmar du förmodligen hellre spenderat med dina vänner.

Sätt upp mål som handlar om att uppleva livet till fullo i upplevelsen av vardagen. Hur kan du gå upp på morgonen med glädje? Hur njuter du verkligen av frukosten? Hur använder du din passion och styrkor på jobbet med flow och meningsfullhet? När och hur mår du som bäst med din partner, alltså hur fångar du stunden majoriteten av tiden? Kanske genom att fördjupa relationen, prata om de där grejerna som smärtar men som hindrar djupare kontakt? Kanske genom att hitta på en aktivitet trots att det känns motigt? Hur gör du tvättning och att betala räkningar roligt?
(hör av dig till mig när du löst den sista)

Erik Fernholm

Utbildare, Akademisk Coach & Föreläsare
www.lyckoaktivist.se

Dopamin kan göra dunderverk

tisdag, augusti 2nd, 2011

Dopamin

En av mina amerikanska vänner berättade nyligen att han ökat sin generella lyckonivå från ca 7 till 8.5/9 genom att dagligen ta drogen Amineptin. Drogen är helt laglig här i USA även om det inte är lagligt att sälja den. Bieffekterna är i princip obefintliga. Det enda min kompis upplevt var någon slags spontanorgasm som uppstod en gång och varade i ca 5 sekunder.

Drogen var tänkt att användas för att bota depression och ett flertal studier visar på lyckade resultat. Amineptin, som började  säljas i Frankrike redan 1978, produceras dock inte längre och i Sverige är den narkotikaklassad och får endast användas i medicinskt syfte.

Välbehagskänslan uppkommer genom att den hämmar återupptaget av dopamin som är en av de viktigaste signalsubstanserna i det centrala nervsystemet.

I två dagar har jag testat drogen för att uppleva dess effekt. Den första dagen tog jag 100 milligram som jag placerade under tungan. Detta för att den lättare skulle kunna nå fram till blodkärlen och därigenom uppnå en snabbare effekt. Det jag upplevde var att jag fick lite mer energi samtidigt som en viss välbehagskänsla uppnåddes.

Andra dagen tog jag 150 milligram och uppnådde då en betydligt större effekt. Lite för stor faktiskt. Det kändes lite som om nån kittlade mig innifrån och jag upplevde att jag hade svårt att sitta still. Effekten avtog inte förrän efter flera timmar, men till slut infann sig en viss känsla av välbehag.

Jag tycker det är bra att vi har lagar emot vissa typer av droger eftersom flera av dem på sikt kan ge allvarliga skador och skapa ett missbruk. Samtidigt tycker jag det är tråkigt att samhället hindrar icke-deprimerade människor från att ta droger som skulle kunna öka deras lyckonivå väsentligt. Så många fler hade kunnat må så mycket bättre om vi inte såg droger som någonting fult och onaturligt som bara ska användas i undantagsfall. Staten borde också satsa på och uppmuntra till forskning kring preparat som kan öka lyckonivån hos befolkningen, både hos deprimerade och hos icke-deprimerade.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om lyckalyckoforskning, dopamin och droger.

Ludvig Lindström