Lyckobloggen

I European Social Survey från 2006 bad man bland annat Européerna att ta ställning till följande påstående: ”I allmänhet känner jag att vad jag gör i livet är värdefullt och meningsfullt.”

Jag testade hur svaret på detta påstående relaterade till hur lyckliga individerna i undersökningen ansåg sig vara samt hur ofta de känt sig ledsna den senaste veckan. Svaren nedan gäller allmän lycka på en 0-10 skala samt hur stor andel som kände sig ledsna ofta eller alltid den senaste veckan. Drygt 47 000 individer svarade på dessa frågor i enkäten från 23 Europeiska länder.

Instämmer starkt:

Lyckonivå (0-10): 7,37

Andel ledsna: 8,7 %

Instämmer:

Lyckonivå (0-10): 7,12

Andel ledsna 7,3 %

Varken instämmer eller tar avstånd:

Lyckonivå (0-10): 6.16

Andel ledsna: 15,2 %

Tar avstånd:

Lyckonivå (0-10): 5,50

Andel ledsna: 30,6 %

Tar starkt avstånd:

Lyckonivå (0-10): 4,82

Andel ledsna: 39,6 %

Som vi ser råder ett ganska starkt samband mellan att å ena sidan uppleva livet meningsfullt och å andra sidan känna sig lycklig och sällan känna sig ledsen. Inte speciellt förvånande, men trots detta finns det en hel del intellektuella som brukar hävda att det skulle finnas någon sorts konflikt mellan meningsfullhet och lycka. Resultaten ovan går tvärt emot en sådan teori. I alla fall om vi talar om subjektivt upplevd meningsfullhet.

Innan man börjar romantisera de negativa känslorna eller hävda att lycka är något tomt och innehållslöst så kanske man bör betänka att för de flesta människor går meningsfullhet och lycka hand i hand.

Göran Hådén

Ett första utilitaristiskt uppslagsverk har sett dagens ljus: Wiki Felicifia. Uppslagsverket bygger på samma idé som Wikipedia gör. Artiklarna skrivs av människor världen över, dygnet runt och vem som helst kan läsa, redigera och lägga till. Wiki Felicifia tar framförallt upp filosofiska och praktiska ämnen som kretsar kring vad det innebär att förbättra livet för kännande varelser och hur vi kan göra världen bättre.

Många kritiker till utilitarismen menar att den inte är möjlig att implementera och detta är något man vill försöka motbevisa med det nya uppslagsverket. Arbetet har dock precis kommit igång och hur lyckat det bli beror givetvis på hur många som engagerar sig. Är du intresserad är det alltså bara att sätta igång och skriva  🙂

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om utilitarism.

En fråga jag funderat på länge är varför så få människor aktivt praktiserar mental träning och lyckostrategier. De flesta som läser självhjälpsböcker praktiserar inte speciellt mycket av vad som står i dessa böcker. Vi blir överösta med olika strategier för att må bättre i tidningar, på nätet och i självhjälpsböcker. Idag finns det till och med strategier som är mer eller mindre evidensbaserade. Exempelvis Sonja Lyubomirskys bok Lyckans Verktyg som vi många gånger skrivit om på bloggen. Men det är sällan som insikterna omsätts till handling.

Jag tror ett problem är att det finns för mycket att välja på. Vid en första anblick verkar det ju jättebra att det finns fler och fler metoder som vi kan använda för att må bättre och bli mer tillfreds med våra liv. Ju fler alternativ desto lättare blir det ju att hitta något som passar för varje individ.  Det låter bra på papperet men i praktiken tror jag inte det är så positivt. Jag tror det rika utbudet av recept på ett lyckligt liv och tekniker för att höja humöret försvårar för oss att praktisera strategierna.

Inom psykologin har begreppet valparadoxen myntats. Intuitivt tror vi ofta att fler val är bättre. Flera studier har dock visat att människor tar längre tid på sig att välja och riskerar att bli mer missnöjda med det de väljer ju fler valalternativ de har.

Att välja från ett stort skafferi av lyckostrategier gör att vi spenderar mycket tid på att fundera på vilken vi ska välja istället för att börja praktisera en strategi. Vidare riskerar vi, när vi väl valt en strategi, att kanske tänka för mycket på om vi verkligen valde rätt. Kanske byter vi också till en annan strategi innan vi hunnit testa den valda strategin på djupet.

Sonja Lyubomirsky går igenom 12 olika strategier i sin bok. Kanske vore omfånget tre till fem olika strategier bättre. Jag tror böcker som innehåller många strategier är roligare att läsa men i mindre utsträckning utmynnar i praktik.

Lyckoforskare och personer som läst på om lyckoforskningen pratar ofta om valparadoxen men de glömmer oftast att tillämpa den på det egna området. Vi tror ofta att ju fler vägar till lyckan vi kan komma på desto bättre är det. Kanske är det tvärtom. Att ett fåtal noggrant utprovade vägar vore bättre. Samtidigt kan vi bli uttråkade om vi använder samma strategi hela tiden, så viss variation måste finnas. Antagligen är ”lagom” bäst. Men vad är lagom? Och vad tror ni? Finns det för många lyckostrategier att välja på?

Källa: Schwartz, Barry (2005) The Paradox Of Choice – Why more is less, HarperCollins.

I min förra post skrev jag om en ny studie som visat att extroverta verkar få ut mer av att ofta socialisera med andra människor än mer introverta individer. Det talas ofta om att personligheten har en stark påverkan på hur lycklig en individ är. I den här posten tänkte jag kort ge en övergripande bild av relationen mellan personlighetdrag och lycka.

Var är personlighetsdrag? En lös formulering skulle se ut ungefär såhär: Varaktiga och stabila tendenser till att känna, tänka och bete sig på ett visst sätt. Personlighetsdrag påverkar, men är inte den enda faktorn av betydelse, för hur individen känner, tänker och beter sig i en given situation.

Vilka personlighetsdrag finns det? Inom psykologin är man mer eller mindre överens om att det finns fem stora personlighetsdrag. Nedan följer därför en mycket kort beskrivning av varje drag hämtat från wikipedia (jag har gjort vissa korrigeringar):

Öppenhet för nya intryck: en tendens att uppskatta konst, känslor, äventyr, ovanliga idéer, fantasi, nyfikenhet, och omväxlande erfarenheter.

Samvetsgrannhet: en tendens att vara självdisciplinerad, agera plikttroget, målinriktning; att planera snarare än att agera spontant.

Extraversion: en tendens att ofta uppleva energi, positiva känslor, självsäkerhet och att söka stimulans och andras sällskap

Vänlighet: en tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än misstänksam och fientligt inställd mot andra.

Emotionell stabilitet: en tendens att sällan uppleva obehagliga känslor som till exempel ilska, ångest, depression, eller sårbarhet.

Varje drag kan sägas ha motsatser. Motsatsen till extrovert brukar benämnas introvert. Motsatsen till emotionellt stabil brukar benämnas neurotisk eller emotionellt instabil. Men vi är inte  antingen extroverta eller introverta. Varje drag ska förstås som en glidande skala där vi befinner oss på en viss nivå mellan de två extremerna. Tänk på ett index där 0 är extremt introvert och 100 extremt introvert. De flesta av oss befinner någonstans mellan dessa extrempunkter. Vissa på 30 andra på 70 och så vidare.

De  fem stora personlighetsdragens struktur har man funnit i över 50 olika mänskliga kulturer och flera av dragen har även påträffats bland andra djur. Att vi skiljer oss åt avseende dessa olika dragen beror bland annat på att olika personlighetskonfigurationer varit fördelaktiga i olika miljöer under den mänskliga evolutionen. Det finns en mängd olika personlighetstypologier som du kanske har hört talas om, exempelvis Myers-Briggs. Dessa är dock daterade och det är Big Five som gäller inom modern personlighetsforskning.

Vad påverkar våra fem personlighetsdrag?

De flesta studier tyder på att de fem stora personlighetsdragen i hög grad är genetiskt betingade. Åtminstone 40-50 procent av variationen i dessa fem personlighetsdrag kan föras tillbaka till generna. Vad den resterande delen av variationen beror på finns det väldigt lite vetenskaplig kunskap om. Det man kan konstatera är att gängse idéer om att socialisationen i hemmet spelar en roll inte har fått något stöd. Enäggstvillingar som växt upp tillsammans är inte mer lika än enäggstvillingar som skiljdes åt från födseln. Antagligen spelar unika livshändelser och mer eller mindre slumpmässiga faktorer in för att förklara den del av variationen som inte beror på gener.

Det brukar ibland sägas att vår lyckonivå delvis är genetiskt bestämd. Den senaste forskningen tyder på det inte finns någon speciell lyckogen. Det är snarare så att specifika gener reglerar de fem personlighetsdragen ovan som i sin tur påverkar vår lyckonivå.

Vilka personlighetsdrag är viktigast för lyckan?

Tre av de fem stora personlighetsdragen har i lyckoforskningen visat sig särskilt viktiga för lyckan.  Dessa är i viktighetsordning: emotionell stabilitet, extraversion och samvetsgrannhet. Den senaste metaanalysen av Steel m fl (2008) visade på just den ordningen. Att ha högt på dessa drag grad är alltså i genomsnitt lyckobefrämjande enligt en mängd studier. Graden av vänlighet och öppen uppvisar också svaga men positiva samband med olika mått på lycka. Sambandet är dock svagare här och man har inte funnit signifikanta samband i alla studier.

Det är enkelt att förstå att emotionellt stabilitet och extraversion påverkar lyckan. Det är bara att titta på hur dessa två drag definieras högre upp här i inlägget för att förstå det. Lite förenklat kan man säga att emotionell stabilitet reglerar nivån av negativa känslor, extraversion nivån av positiva känslor. Jag har tidigare skrivit om dessa personlighetsdrag här och här på bloggen.

Personlighetsdraget samvetsgrannhet har ingen direkt koppling till vårt välbefinnande som emotionell stabilitet och extraversion. Istället påverkar det lyckan mer indirekt, genom att personer som har hög grad av samvetsgrannhet är bra på att uppnå långsiktiga mål.  Något som i sin tur gör dem lyckligare. Personer som har låg grad av samvetsgrannhet är impulsiva och gör ofta det som känns bra för stunden även om detta kan vara destruktivt för långsiktig måluppfyllelse och lycka.

Detta var en kort sammanfattning av de fem stora personlighetsdragen och dess betydelse för lyckan. När du hör talas om resultat som säger att lyckan delvis är genetisk bestämd och att vi har en basnivå av välbefinnande handlar det alltså sannolikt om att vi ärver en viss personlighetsprofil som i sin tur påverkar lyckan. Som vi såg reglerar emotionell stabilitet basnivån av negativa känslor och extraversion basnivån av positiva känslor.

Att förstå de fem grundläggande personlighetsdragen och dess relation till lyckan ger enligt min mening en bra utgångspunkt för att förstå varför vissa människor är lyckliga och andra olyckliga. För att veta vilken personlighetsprofil man har utifrån de fem stora dragen kan man söka på ”Big Five test” på google. Det finns flera olika gratissiter som tillhandahåller tester. På hemsidan Signal Patterns kan man göra tester med feedback kring de fem stora dragen.

Källa:

Steel m fl (2008) Refining the relationship between personality and subjective well-being, Psychological Bulletin.

I flera tidigare inlägg har jag skrivit om personlighetsdraget extraversion här på bloggen. En mängd studier har visat att när det gäller personlighetens inverkan på livstillfredsställelse och upplevt välbefinnande är extraversion (även kallat utåtriktning) det näst viktigaste personlighetsdraget efter neuroticism.

En fråga som under lång tid gäckat forskarna är varför extroverta personer är lyckligare än introverta. En hypotes är att extroverta personer är mer emotionellt reaktiva till positiv stimulans. Hypotesen går ut på att extroverta blir extra glada när något positivt inträffar dem i jämförelse med mer introverta individer. En variant på denna hypotes är att extroverta är särskilt reaktiva för social stimulans. I en ny tysk undersökning testades denna hypotes på ett urval av äldre människor.

Som man kan se i grafen nedan fann man stöd för hypotesen. Personer som självskattat sig själva som extroverta var mer reaktiva till frekvent social stimulans. Den andel av de extroverta som ägnade mycket tid åt sociala aktiviteter var lyckligare än de som ägnade mindre tid åt sociala aktiviteter. Ett motsvarande samband fann forskarna inte bland de introverta (de som har låg grad av extraversion), här var de som spenderade mycket tid på sociala aktiviteter inte lyckligare än de som spenderade lite tid på sociala aktiviteter. Man fann alltså stöd för den intuitiva uppfattningen att det  är viktigare för extroverta att träffa vänner ofta än för de introverta.

I en tidigare studie som jag skrivit om fann man att både extroverta och introverta får en lika stor uppgång i momentant välbefinnande när de socialiserar. Men av detta kan man inte rakt av dra slutsatsen att både  introverta och extroverta får ut lika mycket av sociala aktiviteter. En avgörande faktor är nämligen hur mycket tid man spenderar på dessa aktiviteter. Mot bakgrund av den nya tyskan studien tolkar jag det som att introverta (för stunden) får ett lika stort utbyte av att socialisera som extroverta, men bara om de gör det i begränsade mängder.

Källa:

Oerlemans m fl (2011) Finding the Key to Happy Aging: A Day Reconstruction Study of Happiness, The Journals of Gerontology.

Det enda vi vet att vi har är vår upplevelse av livet. Den du är i just nu. Inte framtiden, inte dina minnen av igår eller av stunden som precis var. Framtiden och minnen är under ständig förändring. Framtiden för att den inte är skriven ännu, minnen för att varje gång du tar fram ett minne så skriver du om det. Ofta utan att ens lägga märke till det.

Men hur ska man möjligtvis kunna bli lycklig om fantasin inte kan få va på riktigt? frågar Movits! & Timbuktu. Det kan man inte, såvida det inte finns ett kryphål som gör jakten på fantasin irrelevant. Kryphålet finns, men det är inte det du tror och det är inte lätt.

Svaret är att fantasin ska bli mer som verklighet, inte verkligheten mer som fantasin. Rannsaka dina drömmar genom att göra dem till tankemässiga upplevelser av hur vardagen blir när du kommer fram. Det är ett konkret och förvånansvärt träffsäkert sätt att lista ut om ditt mål är värt att jaga eller inte.

Kommer bilen göra dig lycklig även när du måste gå upp, käka frukost, gå till jobbet, umgås med din partner & dina vänner, tvätta, betala räkningar? Nää, tänkte inte det. Bilen kommer ge dig lite mer status, kommer göra dig lite mer nöjd när du tänker på att du har den men dom stunderna är inte så långvariga som vi skulle vilja. Osäker? Tänk på förra grejen du strävade efter, fick och som du vant dig vid och nu tar för givet. Det är sällan du verkligen upplever bilen – dvs de gångerna du verkligen stannar upp, eller precis tvärt om gasar på, och njuter av den. Tiden av njutning går omöjligt att väga upp emot alla timmarna på jobbet som krävs för att betala av den. Timmar du förmodligen hellre spenderat med dina vänner.

Sätt upp mål som handlar om att uppleva livet till fullo i upplevelsen av vardagen. Hur kan du gå upp på morgonen med glädje? Hur njuter du verkligen av frukosten? Hur använder du din passion och styrkor på jobbet med flow och meningsfullhet? När och hur mår du som bäst med din partner, alltså hur fångar du stunden majoriteten av tiden? Kanske genom att fördjupa relationen, prata om de där grejerna som smärtar men som hindrar djupare kontakt? Kanske genom att hitta på en aktivitet trots att det känns motigt? Hur gör du tvättning och att betala räkningar roligt?
(hör av dig till mig när du löst den sista)

Erik Fernholm

Utbildare, Akademisk Coach & Föreläsare
www.lyckoaktivist.se