Lyckobloggen

OECD, som brukar mäta länders välstånd i BNP, har nu infört ett nytt välståndsindex, ett lyckoindex.

Medborgare i organisationens 34 medlemsländer får tycka till i elva kategorier, bland annat boende, hälsa, säkerhet och inkomst. Därefter tas ett lyckoindex fram för varje land.

Vi svenskar var i den senaste omröstningen mest nöjda med miljön och vår livssituation i stort. Lönen och utbildningen i landet var vi dock missnöjda med. Sverige hamnar sammantaget på en tredjeplats, bäst av de europeiska länderna, men efter australiensarna (1:a) och kanadensarna (2:a).  I Australien är man extra nöjd med säkerheten, styret och miljön och i Kanada är många nöjda med sitt boende och med livet som helhet.

Olyckligast bland OECD-medlemmarna är turkarna, som oroar sig för löner och boende. Även mexikaner och estländare hamnar långt ner på lyckoindexet. I Mexiko beror det på den mycket låga säkerheten och i Estland är flest missnöjda med sin inkomst.

Jag tycker det är bra att OECD har börjat mäta annat än bara tillväxt, men frågan man kan ställa sig är vad det här lyckoindexet egentligen säger om hur lyckliga medborgarna är. Personligen tror jag att det är svårt att få en helt rättvisande bild av en persons lyckonivå genom att lägga ihop nöjdheten för olika kategorier.  Vad tror du?

Med snart 50 föredrag, kurser och workshops som nått över över 3000 deltagare har vi förändrat mycket av hur vi arbetar i Lyckoaktivist.se och vi vill att förändringen även ska synas på hemsidan. Sagt och gjort, nu är nya sidan uppe. Här hittar du inte bara en videosida för lyckoforskning och vår Bucketlist (projekt vi vill genomföra innan vi dör) utan även saker som berättelsen bakom initiativet, våra tjänster och en ny blogg.

Lyckoaktivist.se grundades av Erik Fernholm 2009 och är ett socialt företag som arbetar med tillämpad lyckoforskning för att skapa positiv förändring i samhället. Som socialt företag så är syftet inte vinst till ägarna utan förändring till samhället. Vårt syfte är att med psykologisk kunskap förverkliga människors potential att bli mer medvetna och välmående. Sättet vi gör detta är många: Utbildningar, föredrag och coaching eller appar och lyckoaktioner. Oavsett form görs empirisk kunskap om välmående och utveckling lätt att förstå, uppleva och använda.

Teamet från Lyckoaktivist.se har sett över var Positiv Psykologi gör mest nytta och en av platserna verkar vara i skolan. Skolverket, Statens offentliga utredningar med flera visar en ökad psykisk ohälsa och sämre betyg. Forskning visar också att lärare med rätt verktyg kan påverka situationen mycket och det är dessa evidensbaserade verktyg Bättre Skolor erbjuder i en lärarfortbildning. Bättre Skolor riktar sig främst till gymnasieskolor men andra skolor har även möjlighet till fortbildningen. Lyckoaktivist.se utvecklar även en App som kan komma att användas för att stärka gymnasietjejer i samband med projektet.

Erik Fernholm

I föreläsningen som jag länkade till igår berättar Ed Diener att Gallups undersökningar tyder på att människor som bor nära grönområden och parker är lyckligare än människor som bor i storstadsbetongen.

Samma mönster visade sig när jag tittade på andra datamaterial. I både European Social Survey och i den svenska SOM-undersökningen har människor som bor på landsbygden ett högre välbefinnande än de som bor i tätorter eller storstäder. Detta tyder tyder inte bara på att den sociala miljön har betydelse för hur vi mår utan också den naturliga miljön. Kanske har vi lättare att leva i nuet när vi befinner oss nära naturen?

Lyckoforskningens urfader Ed Diener intervjuas i en serie klipp om lyckoforskningen på youtube. Sevärt!

En ny studie pekar på depression som ett inflammationstillstånd. Forskare i Lund har nämligen sett att ämnet  interleukin-6 (IL-6), som ökar vid inflammationer, finns i högre koncentration hos de patienter som försöker ta sitt liv, än hos friska individer. De som hade gjort våldsamma självmordsförsök visade sig ha extra höga halter av interleukin-6.  Ingen helt ny teori egentligen, men den här gången lanserar de idén att depression kanske ska behandlas med antiinflammatoriska läkemedel (typ värktabletter) i fortsättningen.

Vad ligger Bakom inflammationen?
Personligen hade jag tyckt att det hade varit betydligt mer intressant om man hade vågat tänka steget längre och skrapa under ytan för att se vad som gömmer sig där under! Varför får vi egentligen problem med inflammationer?  Uppstår inflammationer bara för att våra kroppar vill jävlas med oss i största allmänhet? Nej med största sannolikhet inte. 😉  Så OM det nu stämmer att depression är ett inflammationstillstånd, vad skulle då kunna vara orsaken till att det har blivit en inflammation där från första början?

Kan det tänkas vara något i vår livsstil som triggar en inflammation? Äter vi en kost som bäddar för inflammationer? Eller saknar vi kanske ett eller flera näringsämnen som kroppen behöver för att se till att reglera inflammatoriska processer?

Omega-3 och zink –  antiinflammatoriskt och antidepressivt
Omega 3-fettsyror t.ex. är högintressanta i sammanhanget. För mycket Omega 6 i förhållande till Omega 3 bäddar nämligen för inflammationer. Omega 6 (som margariner ofta är rika på) triggar inflammationer medan Omega 3 från främst fet fisk behövs för att stänga av dem.

Omega 3-tillskott i en specifik balans har också som av en händelse,  i studier visat sig vara verkningsfullt både vid depression samtidigt som det har visat sig ha en antiinflammatorisk effekt. Så varför inte tänka steget längre då och se över patienternas fettsyra-balans?  De flesta deprimerade personer som jag har träffat på har t.ex. haft tydlig brist på Omega 3 med blandade symtom pg.a. detta. Vi har knappast fått en inflammation i hjärnan för att vi har paracetamol-brist. 😉

Ett annat ämne som jag också har skrivit om i ett inlägg här tidigare på bloggen är mineralet zink. Zinkbrist inte bara bäddar för depression, utan zink har också visat sig förbättra humöret hos deprimerade personer och verkar också enligt forskning samtidigt kunna  motverka inflammationer. Hmm…ett intressant samband, inte sant? 🙂

I övrigt kan man också reflektera kring att för mycket snabba kolhydrater,  socker,  och friterad skräpmat bäddar för inflammationer. Likaså stress anses öka risken för inflammationer.

Hämma symtom eller söka efter roten till problemen?
Tänk om fler läkare och psykoterapeuter började intressera sig lite mer för vad deras patienter egentligen äter för kost och kan tänkas ha för eventuella brister och behandla dessa, istället för att lägga allt krut på att hämma symtom med olika läkemedel!?

För tänk er att vi snart kanske bara behandlar en depression med antiinflammatoriska läkemedel, samtidigt som vi totalt struntar i att behandla de näringsbrister eller livsstilsfel som kanske har orsakat inflammationen från första början.
Hur hållbar är då den lösningen i längden?…

Kram / Boel Björkenwall
Auktoriserad Hälsorådgivare
————————————-
http://www.viability.se
boel@viability.se

I gårdagens City (sidan 8 ) tar jag upp vikten av att ge komplimanger och lite tips kring detta. Vad tycker du? Är vi för dåliga på att ge komplimanger i Sverige?