Archive for april, 2011

Shopping ökar välmående och livslängd

fredag, april 29th, 2011

Shoppingsugna gamlingar

Tvärtemot vad vi tidigare skrivit här på Lyckobloggen och vad de flesta lyckoforskare hävdar, har en ny studie visat att shopping faktiskt kan öka ditt välmående och din livslängd. I alla fall om du tillhör en viss samhällsgrupp.

Den taiwanesiska studien pågick under tio år och riktade in sig på 1850 ensamstående män och kvinnor över 65 år. Enligt forskarna är sambandet tydligt, framförallt gällande män. De som shoppar oftare lever längre.

Forskarna tror att det är den sociala faktorn i att gå till affären som är nyckeln till en bättre hälsa och ett ökat välmående. Människor mår bra av att småprata med vänner och hälsa på bekanta i affären. Bara att titta på folk är tydligen bra medicin mot ensamhet.

En annan del av förklaringen till att en äldre människa som shoppar oftare lever ett längre liv kan vara att de helt enkelt har fräschare och bättre mat hemma. Att sällan gå och handla kan leda till en ond cykel där kosten och hälsan successivt försämras. Undersökningar har också visat att den lilla extra turen till affären kan ge stora hälsofördelar på grund av att man helt enkelt rör på sig mer. Det är troligtvis även lättare för en äldre människa att hitta motivationen till att gå en shoppingrunda istället för att gå till gymmet.

Källa: Journal of Epidemiology and Community Health

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om lyckalyckoforskning och shopping

Ludvig Lindström

Dogmatisk inställning till psykoterapi och självhjälp ett hot mot högre lycka

torsdag, april 28th, 2011

dogmatic

Det är lätt att bli förälskad i en teori eller filosofi. Det är sannolikt detta som har inträffat när människors hävdar att en viss terapi eller en viss strategi för ökat välbefinnande är överlägsen andra strategier.

Russ Harris som skrivit boken ”Lyckofällan” är ett bra exempel. Han hävdar att ACT-terapi som primärt fokuserar på mindfulness och målstyrt beteende fungerar mycket bättre än metoder som går ut på att förändra tankemönster ex. kognitivt bestridande eller positivt tänkande. Vilket stöd har han då för denna slutsats? Inte mycket alls. Inom psykoterapiforskningen har både ACT-terapi och klassisk kognitiv terapi stöd och en studie som direkt jämförde metoderna fann att de var lika effektiva mot depression och ångest.

En stor amerikansk studie från i höstas fann att välbefinnandet är som högst när vi lever i nuet eller tänker på något positivt. Studien har tolkats som en fjäder i hatten för mindfulness men kan lika gärna användas som argument för metoder som rör positivt tänkande.

Ofta får jag höra kommentarer som ”positivt tänkande fungerar inte”. Men faktum är att det finns flera studier som visat att konkreta metoder som handlar om att träna sig i att tänka positivt faktiskt fungerar. Exempelvis har flera studier visat att positivitetsdagbok och tacksamhetsdagbok har positiva effekter på välbefinnandet. Vidare har metoden ”Best possible self” som går ut att på att skriva ner hur ens liv gestaltar sig i framtiden när allt har gått som man önskar sig, visat sig höja välbefinnandet i kontrollerade experiment.

Som jag skrev i en post häromdagen kan det dock mycket väl vara så att evidensbaserade metoder, i synnerhet varianter på positivt tänkande, inte fungerar för alla personer. Exempelvis för de som har en ängslig och spänd personlighet, d v s en hög grad av neuroticism. Men positivt tänkande har visat sig tillräckligt effektivt för att höja genomsnittets välbefinnande i de aktuella studierna. Att påstå saker som att ”positivt tänkande fungerar inte” eller att det skulle vara ”ytligt nonsens” är helt enkelt inkorrekt som ett generellt påstående.

Vidare kan det mycket väl vara så att mindfulnesstrategier inte fungerar för alla människor trots att dessa är mer ”inne” och ”politiskt korrekta”. Mig veterligen har ingen undersökt detta. Det finns inga skäl att ge mindfulnessinspirerade strategier en särställning så länga man inte kan visa på studier som faktiskt visar på att de är mer effektiva än andra strategier, ex. varianter på positivt tänkande.

En annan vanlig idé är att vissa metoder primärt skulle behandla symptom och att andra istället går till botten med orsakerna till olycka eller illabefinnande. Enligt detta synsätt antas metoder som attackerar orsakerna vara bättre än de som attackerar symptomen. En sådan uppdelning är dock mycket äventyrlig att göra. I praktiken kan vi sällan veta vad den ”djupare” orsaken är till ett problem. Vidare har modern psykologisk forskning visat att våra gener har stor påverkan på vårt välbefinnande och vårt psyke. Den enda ”orsaksrelaterade” metoden värd namnet skulle i så fall vara någon slags genterapi som ännu inte finns tillgänglig. Alla andra terapier angriper mer eller mindre endast symptomen. I alla fall i samhällen där de materiella och sociala omständigheterna är drägliga. Där klassiska miljöorsaker därför inte kan vara huvudorsaken till att människor mår dåligt.

Om man för övrigt tar upp genterapi brukar anhängarna av ”orsaksbehandling” inte vara lika muntra längre. Vanligen är det endast barndomsupplevelser eller den sociala miljön som dessa individer vill betrakta som ”orsaker”. Detta är minst sagt godtyckligt och tyder på en bristande öppenhet för vetenskapliga landvinningar.

Psykoanalytiskt inspirerade strategier som exempelvis psykodynamisk terapi brukar ibland hävdas vara bättre eftersom de skulle angripa roten eller orsaken till psykiskt lidande. Roten tros vidare ofta ligga i erfarenheter från det förflutna, ex. barndomen. Men som vi sett kan man undra vad det egentligen finns för belägg för detta? Knappast mycket alls. Sådana antaganden bygger till ofta på freudianskt inspirerade teorier som till stor del förkastats inom modern empirisk psykologi. Eller på common sense. ”Alla vet ju att barndomen sätter starka avtryck på den man blir”.

I denna föreläsning visar Steven Pinker på starka argument till att generna har en avsevärt mycket större betydelse än föräldrauppfostran när det gäller att forma en människas personlighet. Eftersom vi vet att personligheten har stor påverkan på lyckan kan vi indirekt dra slutsatsen att generna förmodligen har mycket större betydelse än uppfostran för hur lycklig en individ blir.

Bör man då förkasta psykodynamisk terapi eller den ännu mer föråldrade psykoanalysen som en effektiv metod för att höja välbefinnandet? Nej, inte nödvändigtvis. Både psykodynamisk terapi och kognitiv beteendeterapi har visat sig effektiva för att lindra eller bota depression och ångest. Detta trots att dessa två skolbildningars utgångspunkter delvis står i bjärt kontrast till varandra och att förespråkarna för respektive skolbildning vill göra gällande att just deras favoritterapi är överlägsen den andra. En metod kan fungera även om den grundläggande teorin bakom bara är delvis sann eller rent av inkorrekt. Detta kan bero på placebo eller på att metoden delvis bygger på korrekta antaganden om vårt välbefinnande.

Jag tycker vi bör ge upp dogmer om att vissa strategier skulle vara bättre än andra så länge vi kan inte kan backa upp detta med empiriska studier som tydligt visat på skillnader. Till vidare kan vi därför rekommendera både positivt tänkande och mindfulness till människor som vill må bättre.

Ett av de största hoten mot personlighetsutveckling och ökat välbefinnande kan vara dogmatism, politisk korrekthet och inskränkthet.

Sonja Lyubomirksy har i hennes studier sett att en lyckostrategi fungerar bättre om individen på förhand känner att metoden känns tilltalande och bra. Detta är ganska självklart i en trivial mening. Det vore galet att rekommendera positivt tänkande till en person som instinktivt känner att detta absolut inte passar henne.

Samtidigt finns det en fara med att bara välja det som omedelbart känns tilltalande och bekvämt. Det gör ju att vi inte utvecklar oss eller lär oss nya saker. Lyubomirksy hävdar själv att hon i början känt att tacksamhetsdagbok känns töntigt och konstlat. Men med tiden har hon lärt sig uppskatta den metoden allt mer.

Det finns antagligen ett korn av sanning i alla etablerade psykoterapier och lyckostrategier. Annars skulle inte så många vitt skilda metoder vara evidensbelagda. Man behöver inte vara relativist eller förespråkare av ”anything goes” för att hävda detta. Det är en slutsats dragen mot bakgrund av vad vetenskapen än så länge kommit fram till gällande metoder för ökad psykisk hälsa. Den aktiva ingrediensen i många strategier är säkerligen placeboeffekten. Var därför inte rädd för att testa olika strategier . Närma dig en teori eller skolbildning med en välvillig inställning och ett öppet sinne men inte utan att vara kritisk givetvis. Tänk även på att teorin som ligger bakom strategin delvis kan vara fel (ex. psykoanalys) men att strategin ändå kan fungera i praktiken.

Ikväll ska jag skriva ner min bästa tänkbara framtid. Jag struntar i att det är ”töntigt” och politiskt inkorrekt, och jag struntar blankt i att jag som sociolog ”borde” ta avstånd från självhjälp och psykologiska förklaringsmodeller.  🙂

Källor:

Emmons m fl (2003) Counting blessings versus burdens: An experimental investigation of gratitude and subjective well-being in daily life. Journal of Personality and Social Psychology
Forman m fl (2007) A randomized controlled effectiveness trial of acceptance and commitment therapy and cognitive therapy for anxiety and depression. Behavior Modification.
Froh m fl (2008) Counting blessings in early adolescents: An experimental study of gratitude and subjective well-being. Journal of School Psychology
Harris, R. (2009) Lyckofällan, Natur & Kultur.
Pinker, S (2006) Ett oskrivet blad och andra myter om människans natur. Natur och kultur.
Seligman m fl (2005) Positive psychology progress: empirical validation of interventions. American Psychologist.
Shedler (2010) The efficacy of psychodynamic psychotherapy. American Psychologist.
Sheldon & Lyubomirksy (2006) The effects of expressing gratitude and visualizing best possible selve. The Journal of Positive Psychology

Filip Fors (www.filipfors.se)

Klass och kultur

onsdag, april 27th, 2011

Nya studier från SOM-institutet om kulturens effekt på vårt välbefinnande redogörs från 11.30 in i den här sändningen. Där påminns också om att svenskarna är mer nöjda än välmående.

De som ofta går på bio, opera eller sjunger i kör är mer nöjda med livet (se 16.20 in).

Det är dock oklart om det är kulturen i sig som inverkar positivt på välbefinnandet, eller om det är faktorerna bakom att vissa är mer kulturaktiva som är avgörande för det högre välbefinnandet.

Klippet visar också att det har större effekt att byta till en högre klass än att oftare vara kulturaktiv. De som gör en klassresa uppåt blir dock ändå inte lika lyckliga som de som föds in i den högre klassen.

Göran Hådén

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologihälsa, samhälle

Vissa lyckostrategier fungerar bara för ”lyckliga” människor?

tisdag, april 26th, 2011

positive-thought1

I en kommentar till Annas post om Yoga häromdagen efterfrågade Lars Avellán mer kunskap kring hur lyckostrategier fungerar för olika individer. Det vanliga tillvägagångssättet i studier är att undersöka om en viss teknik eller strategi för ökat välbefinnande ger en genomsnittlig effekt på studiedeltagarna. Ibland men inte alltid undersöker man även om sambandet står sig även för olika personlighetstyper.

För att förstå individuella skillnader mellan människor är Big Five, även kallad femfaktormodellen, en bra utgångspunkt. Modellen sammanfattar en människans personlighet i fem olika drag: ”öppenhet för nya intryck”, ”samvetsgrannhet”, ”extraversion”, ”vänlighet” och neuroticism”. De fem dragen är oberoende av varandra. Att en person i hög grad är samvetsgrann säger således inget om hur introvert eller extrovert personen är. Utgångspunkten i modellen är att vi alla befinner oss någonstans på en kontinuerlig skala för varje drag. Man kan alltså vara mer eller mindre neurotisk, mer eller mindre vänlig osv. Vars på skalan varje individ befinner sig är dock ganska stabilt därav benämningen ”personlighetsdrag”. De fem dragen påverkar hur vi tänker, känner och beter oss. Ärftlighetsfaktorn för varje drag har i tvillingstudier visat sig ligga på ca 40-50 procent.

Intressant nog finns det faktiskt finns några studier där man direkt valt att undersöka om människors personlighetsläggning har betydelse för hur väl en given lyckostrategi fungerar.

Ng och Diener undersökte i en studie hur olika kognitiva copingstrategier fungerar för individer med hög respektive låg grad av neuroticism. Generellt kan man säga att samtliga strategier handlade om att försöksdeltagarna skulle försöka göra mer positiva omtolkningar av negativa händelser. I en av de tre studierna blev studiedeltagarna instruerade att måla upp ett givet negativt scenario som inträffat dem. Individerna ombads sedan försöka finna positiva saker som kommit ur det negativt scenariot, att försöka se vad de kunde ha lärt sig av händelsen samt tänka på vad de skulle kunna göra för att förbättra den negativa situation de hamnat i.

Resultaten visade att bara gruppen som hade låg grad av neuroticism blev på bättre humör av att använda sig av denna typ av positivt tänkande. I en annan studie fick deltagarna tänka på en negativ händelse som inträffat dem själva under det senaste halvåret för att sedan använda sig av samma typ av kognitiva strategier som i exemplet ovan. Resultatet blev detsamma. Strategin fungerade för de som hade låg grad av neuroticism men inte för de som hade en hög grad av neuroticism.

Forskarna spekulerade i några tänkbara förklaringar till skillnaden. Kanske är neurotiska personer mindre vana och tränade i att använda sig att positivt tänkande som copingstrategi och därför inte lika skickliga på att omtolka negativa händelser. Detta kan te sig helt naturligt för individer med låg neuroticism. Men det skulle också kunna bero på att personer med hög neuroticism helt enkelt är mindre motiverade att omtolka negativa händelser i mer positiva termer.

En annan studie av Wood m fl fann man ett liknande samband. Forskarna testade här hur positiva affirmationer, att upprepat säga till sig själv att man är älskvärd, påverkar människors välbefinnande. Resultaten i studien pekade på att strategin endast fungerade för personer med hög självkänsla. Individer med låg självkänsla fick tvärtom en negativ effekt av att använda sig av affirmationerna.  Forskarna drog slutsatsen att positiva affirmationer endast fungerar för personer som redan tycker bra som sig själva. Kanske för att studiedeltagarna med låg självkänsla tyckte att affirmationerna kändes onaturliga eller orealistiska och att dessa i allt för hög grad gick på tvärs mot deras egen självbild.

Båda studierna ovan tyder på att vissa lyckostrategier, speciellt offensiva strategier som handlar om att på ett tämligen direkt sätt tänka och känna positivt, kanske fungerar bättre för personer som redan är relativt optimistiska och lyckliga. Individer med låg neuroticism är i allmänhet mer positiva, mindre oroliga och har en starkare självkänsla. Strategier som går ut på att tänka mer positivt faller sig därför väldigt naturligt för denna grupp individer. De får helt enkelt göra ännu mer av något som de redan gillar och finner naturligt.

Personligen kan jag tänka mig att exempelvis mindfulness fungerar bättre för personer som har hög neuroticism.

Studierna ovan kan också ge en fingervisning till varför vissa är så kritiska till positivt tänkande. Olika strategier fungerar helt enkelt olika bra beroende på grundläggande personlighetsskillnader. Personligheten har en väldigt stark påverkan på hur vi uppfattar oss själva, vår omgivning och vad vi anser vara rätt och riktigt. Allt detta är dessutom starkt kopplat till våra känslor. Våra känslor är svåra att förhandla med. Tyvärr glömmer vi lätt bort att alla människor inte känner och tänker riktigt som vi själva gör. Personlighetsforskningen kan här ge oss lite utifrånperspektiv och mana till större ödmjukhet inför vår omgivning.

Det finns också exempel på motsatsen. Alltså där en viss strategi verkar fungera lika bra för två grupper trots att man skulle kunna förvänta sig motsatsen. I en tidigare post har jag skrivit om studier som pekar på att både introverta och extroverta får en lika stor uppgång i positiva känslor vid sociala interaktioner. Introverta individer får dessutom en lika hög nivå av välbefinnande som extroverta när beter sig om de vore extroverta (d v s pratar mycket, är yviga, lekfulla och entusiastiska). I alla fall för stunden.

Hur som helst är gruppskillnader när det gäller lyckostrategier mycket viktiga att studera. Dessa studier kan nyansera diskussionen kring vad vi bör göra för att höja vårt välbefinnande. Det öppnar också upp för möjligheten att ta fram skräddarsydda program som samtidigt bygger på evidensbaserad kunskap.

Källor:

Ng & Diener (2009) Feeling bad? The “Power” of positive thinking may not apply to everyone. Journal of Research in Personality
Wood m fl (2009) Positive Self-Statements: Power for Some, Peril for Others. Psychological Science

Filip Fors (www.filipfors.se)

Yoga + Glädje = Sant

söndag, april 24th, 2011

6a00e553cdf6718833010534a3294f970b-800wi

En ny studie visar att yoga har liknade effekt på hjärnan som antidepressiv medicin. Unders en tolv veckors studie undersöktes en grupp som yogade med en promenerande kontrollgrupp. Studien visar tydligt att lyckonivån hos deltagarna som yogade ökade mer än hos kontrollgruppen som gick. Genom MRS-scanning (magnetic resonance spectroscopy) av deltagarnas hjärnor påvisade man skillnader mellan produktionen av neurotransmittorn GABA, som är relaterad till ökning av välbefinnande i korrelation till minskad nedstämdhet på likande sätt som t.ex. Prozac.

Studien som publicerades i The Journal of Alternative and Complementary Medicine, är den första som visar en korrelation mellan GABA och ökat välbefinnande av yoga genom att titta på förändringar direkt i hjärnan.

Nu när våren är här med underbart soliga dagar känns det lite otillförlitligt att påstå att sköna promenader i solen inte skulle har positiv inverkan på hur vi mår. Ansvarig för studien Chris Streeter understryker att resultatet inte betyder att promenader inte har en hälsobringande inverkan, däremot betyder det att studien visar att yogan har ännu mer positiva effekter när de gäller ökning av psykiskt välbefinnande. Det är känt sedan tidigare forskning att promenader är bevisat lugnande och avstressande, men nu har promenaden alltså blivit omkörd av yogan på lyckofronten.

Hur ska vi tolka alla vetenskapliga forskningsrapporter om vad som är bra för oss? Vetenskaplig forskning kan ge oss en kompass som guidar oss i rätt riktning till metoder som ökar välbefinnande. Samtidigt kan statistiska data inte direkt bli applicerade på individuell nivå utan hänsyn till specifik kontext, det är ett medelvärde framtaget från mätnigar av flera olika personer, alla med individuella skillnader. När det kommer till vår egen personliga lycka måste var och en av oss själva testa vilken eller vilka metoder som passar oss.

Just yoga kan vi behöva ge lite tid ibland. Det kan kännas jobbigt och stelt i början men det kommer att belöna dig med en lugn och skön upplevelse i kroppen och i sinnet redan efter några gånger om du inte ger upp. Dessutom, jag är säker på att det finns flera metoder som funkar för var och en av oss, och allt passar inte lika bra för alla.

Har du hittat vad som får dig att må bra? Mitt tips är: Ta en skön promenad i solen till en certifierad yogalärare nära dig.

Anna Gordh Humlesjö

Fröet till en svensk lyckorevolution?

torsdag, april 21st, 2011

Seed of happiness?

I år verkar det som om svensk media verkligen har gått in för att få in lyckan i samhällsdebatten. Titt som tätt dyker det upp artiklar eller inslag som tar upp frågan. Till och med ledarskribenterna börjar propagera för att få upp lyckan på den politiska dagordningen. Härom dagen var det Aftonbladets Lena Melin som argumenterade för att ökad lycka borde bli ett politiskt mål.

Igår ringde gratistidningen City och ville ha med mig i en ny artikelserie om hur man kan öka sitt välmående. Det kommer under en tid att publiceras en artikel i veckan och första artikeln publicerades i dagens tidning (sidan 12).

Inom svensk politik börjar det också att hända saker. Miljöpartiet jobbar för närvarande med sitt nya partiprogram och vår lyckobloggare Göran Håden är en av dem som ingår i den arbetsgrupp som ansvarar för detta. Lycka och lyckoforskning är en av de frågor som diskuteras och Göran har idag postat ett inlägg på deras blogg där han bland annat argumenterar för att välbefinnande ska vara det övergripande målet för den gröna ideologin och politiken.

Är det möjligen fröet till en svensk lyckorevolution vi ser? 🙂

Ludvig Lindström

Dalai Lama – En helt vanlig människa

onsdag, april 20th, 2011

Jag är lite förvånad över mötet med Dalai Lama. Jag visste att jag skulle få ta del av ett föredrag från en världsmedborgare, med djupa rötter i den urgamla kunskapstraditionen av buddhistisk filosofi. Jag visste också att han håller sig ”up to-date” med de allra senaste erövringarna inom forskningen om hjärnan. Men jag blir imponerad av hur han får ihop de vitt skilda världarna på ett så enkelt och självklart sätt. Han understryker hur studier inom bland annat kognitiv neurovetenskap fortsätter att bekräfta vikten av mindfulness och inre sinnes frid för både fysiskt och psykiskt välbefinnande, samt positiva mänskliga relationer.  Det är alltså ingen ”flummig åsikt” utan baserat på konkret vetenskap när Dalai Lama säger:

“ In my opinion inner peace and loving kindness is the most important thing, more important than anything else“

Dalai Lama är inget ”workshop wow”. Han ger ingen känsla av en guru som förmedlar mystisk visdom som manar till magisk tilltro för att den är omöjlig att förklara. Jag upplever Dalai Lama som väldigt ödmjuk och anspråkslös. Hans budskap är jordnära och praktiskt, förmedlat med djupt allvar, men alltid lika nära till skratt. Han kallar på vår egen intelligens att förstå vårt eget bästa, mänsklighetens bästa, jordens bästa.  Han säger att det är lika viktigt att tänka och studera som att meditera, vi måste hela tiden fortsätta lära oss på olika sätt så att vi kan komma till insikt från olika perspektiv. Det händer inte mycket om vi bara sätter oss ned och blundar, säger han skrattande och fortsätter:

”Only complete concern of others well being, will enable us true wellbeing.”

Hur kan vi göra de möjligt för mänskligheten att uppnå verklig lycka, frågar Dalai Lama? Han säger att lycka kommer från genuin medkänsla med andra.  Inte bara för att de skapar glädje hos andra utan för att de skapar glädje i sig. Att ge är det mest själviska vi kan göra, säger han, det finns inget smartare sätt att bli lycklig på, samtidigt som det skapar en lycklig värld. Han skrattar igen och säger:

”Its better to be selfish in a wise and intelligent way, instead of selfish in a foolish way”

Utnötta ord som medmänsklighet, hjärtlighet, medkännande och vänlighet får liv på nytt när de kommer från en person som strävar efter att leva innebörden av dem i allt han gör gentemot mot alla han möter både på personligt och världspolitiskt plan. När han uppmanar oss att göra det samma, blir de mer än ord. Han påminner oss om att det faktiskt är något vi – du och jag- kan välja, när han säger:

”I am just a normal human being.”

Men det är inte heller lätt att förstå allt han talar om. De han säger väcker mycket frågor, särskilt om den buddistiska filosofins syn på medvetande. ”The hard problem of consciosness” och ”The explanatory gap” inom medvetande-forskningen känns mer närvarande än någonsin. Därför öppnar han en viktig dörr för disskussion när han påminner oss om buddismens grundstomme: logiskt resonemang. Han säger:

”Do not accept any teaching or teacher out of faith or devotion, but rather out of your own confidence — confidence that you have reached as a result of your own intelligent investigation and analysis.”

Kanske är det anledningen till att den buddistiska filosofin och den västerländska vetenskapen går så bra ihop. Det är helt klart spännande att hans ord påminner om lyckoforskningens grundprincip om evidensbaserad kunskap. Vi skrattade väldigt mycket med Dalai Lama. Han talar om anknytningsteorier och hur hans mammas kärlek, trots alla buddhistiska studier, är hans stora källa till medkänsla. Han skrattar med sig själv så där som bara Dalai Lama kan, när han säger:

“Sometimes I think my mothers kindness spoiled me”

Anna Gordh Humlesjö

Hans Helighet i linje med lyckoforskningen

måndag, april 18th, 2011

Hans Helighet in action

Tre lyckobloggare, Anna, Erik och jag, deltog idag på ett fyra timmar långt seminarium med Dalai Lama på ett fullsatt Tivoli Congress Center i Köpenhamn. Utifrån ett lyckoforskningsperspektiv var det väldigt intressant och kul att lyssna på hur han titt som tätt vävde in forskning om lycka i sina berättelser och i sin argumentation.

Han poängterade särskilt att altruism och medmänsklighet är viktigt för att uppnå lycka. Och för att bygga ett lyckligt samhälle var också medborgarnas pålitlighet, tolerans och förlåtelse viktiga ingredienser.

Även habitueringseffekten, som vi tidigare skrivit om här på lyckobloggen, tog hans helighet upp i form av ett bilexempel. Vi blir väldigt lyckliga när vi köpt den där bilen vi alltid drömt om, men det är en kortvarig lycka som avtar ganska snabbt. För att uppnå en mer långvarig lyckonivå är det viktigare med ett fridfullt sinne.

Något jag inte tidigare kände till och som kom som en ganska stor överraskning var när Dalai Lama plötsligt deklarerade att han på det ekonomiska planet såg sig som marxist. Även på det lyckomässiga planet verkade han anamma denna filosofi då han en stund senare betonade att alla hade samma rätt att leva lyckliga liv.

Ludvig Lindström

Vi har redan nyckeln till lyckan men vi ser det inte

lördag, april 16th, 2011

Vad är problemet med oss människor?
Jag har hittat en riktig pärla. Ett tak där man ser ut över hela staden. För mig är det ren magi att sitta där och se ut över Mälaren, hustaken och himlen. Tiden stannar upp och man blir avskärmad från all stress och allt buller. Blir ett med sig själv på något vis. Kommer bort från allt det där som egentligen inte betyder något. Skalar bort allt oviktigt. Totalt närvarande och lycklig. Jag har haft nyckel till det där huset i en massa år men inte vetat förrän förra året att nyckeln även kunde ta mig ut på taket.

Och jag satt där uppe i förrgår i total harmoni och tänkte på det. Att egentligen är det ganska synonymt för vad som är problemet med många av oss människor. Vi har egentligen nyckeln till lyckan inom oss, och har alltid haft det. Vi har bara inte vetat om det. Så nära och lätt att nå men ändå så långt borta.

taket 7

Är våra liv en visningslägenhet?

För vi krånglar till allt. Vi kämpar på med våra karriärer för att ”bli någon” och få en hög lön som ett slags kvitto på att vi är bra människor. Vi vill vara snygga och vältränade, ha fina kläder, och så vill vi få komplimanger och kunna säga ”tack” på ett sådant där självsäkert men ändå ödmjukt vis.  Och så vill vi vara den perfekta medvetna föräldern, den perfekta partnern och den populära på jobbet. Och vi vill ha ett vackert hem med rätt inredning i rätt område att visa upp när vi bjuder folk på middagar – då vi ska briljera i köket med avancerade recept som vi ska låtsas att vi har slängt ihop i en handvändning, för att sedan få mysa inombords när någon säger att ”den där maten gjorde du minsann bra!”. Och vi ska ha många vänner på facebook, resa på lyckade semestrar att komma hem och berätta om, ha fulltecknade kalendrar som inte lämnar plats för att andas, och ha en mobil som ständigt ringer och påminner oss om att vi faktiskt finns. För om ingen ringer så finns man kanske inte.  Som om hela våra liv är en slags visningslägenhet som andra människor ska trava runt i med dömande blickar och ge ett värde. Eller så försöker vi göra någon slags klurig revolt mot alltihop och reser till Indien för att någon guru där borta ska hjälpa oss att hitta oss själva.

Hiva bort skräpet som ligger ivägen!

Men vi finns ju redan! Varför ska vi krångla till allt hela tiden? Leta efter oss själva på så komplicerade vis? När ska vi se att vi egentligen redan har allt vi behöver? Att vi egentligen skulle kunna vara lyckliga redan nu om vi bara hivade bort allt skräp och alla menlösa fasader som ligger ivägen? Om vi istället för att göra mer faktiskt började göra mindre istället, men med mer känsla och kärlek bakom. Vi har ju redan nyckeln till lyckan och har alltid haft den – vi envisas bara med att slarva bort den hela tiden på vägen! 😉

”Det viktigaste är inte Vad eller hur Mycket man gör, utan hur mycket Kärlek man lägger ner i det man gör”

Kram / Boel Björkenwall
Auktoriserad hälsorådgivare och Inspirationskonsult
——————————–
http://www.viability.se
boel@viability.se


Omega 3-tillskott ökar sannolikt välbefinnandet för deprimerade

torsdag, april 14th, 2011

omega3-fish-supplement-oil_126720595
I en ny metaanalys studerades effekten av Omega 3-tillskott för depressiva symptom i 35 randomiserade kontrollerade experimentstudier. Forskarna fann en stor heterogenitet i studierna men att tillskott av Omega 3 i genomsnitt har en signifikant positivt effekt för deprimerade. Dock fann forskarna inga belägg för att Omega 3-tillskott skulle ha en positiv effekt för psykiskt friska personer. Det ska dock inte helt uteslutas att Omega 3 är positivt även för icke-deprimerade personer då vissa studier funnit sådana effekter, men den samlade bedömningen pekade alltså på ett nollsamband.

Omega 3-tillskott är sannolikt positivt av andra skäl, exempelvis för den fysiska hälsan, läs mer här.

Appleton m fl. (2010) Updated systematic review and meta-analysis of the effects of n–3 long-chain polyunsaturated fatty acids on depressed mood. The American journal of clinical nutrition ;91 757-770.

Filip Fors (www.filipfors.se)