Arkiv för februari, 2011

Lyckoforskningens viktigaste resultat?

lördag, 26 februari, 2011

Clearly the most important finding is that wellbeing has a large genetic component. If I had to pick one finding, to the best of what we know, certainly in ‘experienced happiness’, I’d pick that. There are data now, in the American Economic Review, which show that life satisfaction is quite heritable. Between 33% and 50% of the variance in life satisfaction has been genetically determined – that’s the most important finding.

Vilket är lyckoforskningens viktigaste forskningsresultat? Enligt Nobelpristagaren Daniel Kahneman är genernas stora betydelse för välbefinnandet det viktigaste resultatet. Jag håller med men anser att detta resultat också tillhör de viktigaste:

- Det finns enorma skillnader mellan länder i upplevd livstillfredsställelse och välbefinnande. Dessa skillnader pekar på att samhällets institutioner, ekonomi och kultur har en enorm betydelse för människors lycka. Förmodligen minst lika stor betydelse som generna.

I grafen nedan redovisas fördelningen av livstillfredsställelse i Togo och Danmark. Jämförelsen är ett extremfall (världens lyckligaste land mot världens olyckligaste) men det ger en fingervisning om de enorma internationella skillnader som uppmäts.
togo_den.

Överlag är människor som lever i länder som är rika, demokratiska, individualistiska och har låg korruption avsevärt mycket lyckligare än människor som lever i fattiga, korrupta, icke-demokratiska och kollektivistiska länder. Även om det finns många undantag är det övergripande mönstret tydligt. Samhället spelar en betydande roll. Detta resultat är minst lika viktigt som tvillingstudierna som pekar på genernas stora betydelse. I den här gamla posten redovisas resultat som pekar på att skillnaderna är stora även bland rika och demokratiska länder.

Filip Fors (www.filipfors.se)

De flesta totalförlamade är lyckliga

fredag, 25 februari, 2011

Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det. Det stämmer förbluffande ofta. I en ny studie uppgav hela 72 procent av de totalförlamade att de var lyckliga. Vår förmåga till anpassning är fantastisk.

Göran Hådén

Jag pratade om ”lycko-mat” på Svt

tisdag, 22 februari, 2011

Idag sändes ett till avsnitt i Svt:s serie ”Jakten på Lyckan”. Där var jag med och pratade om ”lycko-mat”. Visst låter det härligt banalt och förenklat när man säger så, det var Svt:s ordval där ;-) Men det finns alltså studier på att vissa näringsämnen är viktiga för att vi ska känna oss glada, och att brist på dem kan ge depression, irritation, ångest, oro mm.

Här kan du se lite blandade bortklippta scener bakom kulisserna

För den som vill se avsnittet i sin helhet så finns det här:
http://svtplay.se/v/2335235/jakten_pa_lyckan/del_6_av_8?sb,p149508,1,f,-1

pumpkin-seeds

Kortsiktig eller långsiktig lycka?

Många skulle säkert betrakta godis som ”lycko-mat” eftersom man får en kick av godis.  Och visst, där har vi kortsiktig lycka. Men den varar inte så länge.  Efter en stund kommer dippen igen.

En liten miss smög sig in i programmet
Någon kanske reagerade på att det ser ut som att jag rekommenderar sockerstinna dadlar som lyckomat. Det gjorde jag egentligen inte, de hamnade i fokus av misstag :-)

Eftersom de ville ha en efterrätt i programmet och jag ville undvika att vi skulle slänga med vitt socker så var tanken att vi kunde söta väldigt försiktigt med dadlar som i alla fall innehåller liite näring till skillnad från sockret. Men där var jag för otydlig och när jag gick ur bild så lade programledaren och kocken fullt krut på dadlarna och gjorde en renodlad dadel-efterätt istället.  Det var inte riktigt meningen, men sådär kan det bli :-) Så för den kortsiktiga lyckan kan de ju fungera eftersom de ger en blodsockertopp, men långsiktig lycka ger de knappast.  Men gott blev det alltihop och Niklas kock-kunskaper imponerade på mig!

Kram / Boel Björkenwall

———————–

http://www.viability.se

boel@viability.se

Kramar i massor

onsdag, 16 februari, 2011

Kramaktivister

I måndags var det Alla Hjärtans Dag och som vanligt delade vi i Charity International ut kramar runt om i landet. Syftet var att inspirera folk att ge mer kärlek och närhet till andra. Forskningen visar att detta något av det viktigaste som finns för att öka vår lyckonivå.

I Skövde delades flera hundra kramar ut av glada kramaktivister, bland annat av vår egen lyckobloggare Anna Gordh Humlesjö. Reaktionerna var övervägande väldigt positiva och flera personer kom till och med förbi för en andra runda kramar.

OBS! För att en kram ska ge en extra stor lyckokick ska den enligt forskningen vara i minst sex sekunder. Glöm inte det! :)

Ludvig Lindström

Stunder som den här

måndag, 14 februari, 2011

Vi har en början och ett slut. Mellan dessa finns vårt liv som består av stunder mer eller mindre som den här. Stunder där vi jagar framtidens lycka, stunder där vi slösurfar nätet i brist på annat och stunder där vi verkligen känner att vi lever.

Så, vi har lite tid att disponera och lite val att göra. Den avgörande komponenten för ”kvalitetstid” är vårt emotionella tillstånd i stunden. Så, lite förenklat, kan livet skulle sägas vara summan av de emotionella tillstånd vi upplever.

Av alla våra känslor är det de obehagliga vi ofta reagerar på genom att fly situationen. Den där obehagliga konversationen. Det där mailet du inte vill skriva. En känsla som knappt hinner infinna sig innan vi studsar vidare. Att sätta sig ner i stillhet och känna på vad som verkligen finns där kan då bli en riktig utmaning. Precis så var det för mig hela första året jag testade meditation.

Men det finns ett alternativ till att fly situationen och förtränga känslorna. Väljer vi att på olika sätt uppleva dem istället för att fly finner vi ofta att de bara är känslor som i sig själva varken bits eller tar kol på oss.

Det kan vara intressant att se vad som händer när man stannar upp flödet av upplevelser och ser på vad som händer.

Testa själv här.

Erik Fernholm

Kursledare och föreläsare i Positiv Psykologi och tillämpad lyckoforskning

Lyckoaktivist.se

Jakten på lyckan

måndag, 14 februari, 2011

Nu har hälften av avsnitten i SVT:s programserie om lycka visats, och det känns som att intresset för lyckoforskning därför är större än någonsin i Sverige.

Cirka en halv miljon har sett Jakten på lyckan, vilket gör det till ett av SVT2:s mest sedda program nu. På programmets hemsida kan man bland annat dela med sig av sina lyckotips, testa sin lyckonivå och ladda ner konkreta lyckotips.

Imorgon tisdag är det dags igen, kl. 21.30 på SVT2. Men redan nu finns ju de fyra första programmen att se på SVT Play för de som missat dem. Fram till 7 april kan alla avsnitten ses där.

Göran Hådén

Intressant? Andra om , , psykisk ohälsa

Göm din ånger i ett kuvert

torsdag, 10 februari, 2011

Kuvert

Skriv ned det du ångrar bittert, lägg ned texten i ett kuvert och försegla det. Då upplever du mindre oönskade känslor rörande händelsen du ångrar, jämfört med om du endast skriver ned det. Det visar ny lyckoforskning.

Uppföljande studier visar att själva förseglandet av kuvertet var viktigt för att minska det känslomässiga obehaget. Det räckte inte att skriva om det och sedan häfta ihop papperen man skrivit på. Att försegla kuvertet reducerade även deltagarens minne av den obehagliga händelsen.

Källa: Li X, Wei L, & Soman D (2010). Sealing the emotions genie: the effects of physical enclosure on psychological closure. Psychological science : a journal of the American Psychological Society / APS, 21 (8), 1047-50 PMID: 20622143

Givetvis är ett visst mått av sorg, ånger och grubbel fullt naturligt, men när grubblandet går för långt kan det vara värt att pröva det här knepet.

Ett annat knep är att boka in en tid då du ska grubbla, till exempel kl. 17-17.30. Då kan du varje gång när tankarna tränger sig på, tänka att det där gör jag kl. 17. När klockan sedan är 17, så känns det ganska krystat att grubbla på beställning, så då kan du slippa det då också :)

Källa: Sonja Lyubomirskys bok Lyckans verktyg, sida 115.

Göran Hådén

Reklam ger lägre lycka för barn

söndag, 6 februari, 2011

Fredag 11 februari är sista dagen att se en dokumentärfilm från 2009 på SVT Play, om överkonsumtionens negativa effekter för lyckan och miljön.

Juliet Schor, professor i sociologi, berättar om forskning som visar att så kallade tweens (ca 6-12 år) blir mindre lyckliga ju mer reklam och media de utsätts för.

Förr jämförde vi oss mest med grannarna. Efter det blev det mer jämförelser med andra på arbetsplatsen, eftersom vi spenderade mer tid där. Men de senaste decennierna har vi till stor del jämfört oss med de idealiserade människorna i media, reklam och tv. Eftersom det oftast är rika eller ganska rika som skildras på tv, så är det lätt att få uppfattningen att det är så majoriteten har det.

Med tiden har vi således börjat jämföra oss med människor som tjänar väldigt mycket mer än oss själva. Dessutom jämför vi oss med det bästa från respektive person – hon som har så fint hus, han som är så rolig, och så vidare – så att ingen människa i världen har alla de egenskaper som just de vi jämför oss med har.

Dokumentären kan ses här.

Göran Hådén

Extra lyckligt i Piteå?

tisdag, 1 februari, 2011

I en ny undersökning påstås det att människor i Piteå är särskilt lyckliga jämfört med människor i andra nordliga städer i Sverige.

Människorna i Östersund är jämförelsevis inte så lyckliga i den här undersökningen, vilket är intressant med tanke på att en undersökning tidigare på 00-talet visade att människorna i Östersund hade en snittlycka på mer än 6 på en 7-gradig skala.

Lyckan är dock inte mätt på traditionellt sätt, så vi bör nog inte dra några stora växlar på den här undersökningen som finns här.

Göran Hådén