Archive for november, 2010

Elitidrottare ny lyckobloggare

tisdag, november 30th, 2010

Anna in action

Anna Alexson, en av Sveriges bästa friidrottare, är ny bloggare på Lyckobloggen. Anna har bland annat klarat 1.86 i höjdhopp och siktar på Friidrotts-VM i Sydkorea nästa år.

Intresset för välbefinnandestudier växtes just genom hennes elitsatsning i friidrott. Hon forskar nu vid Centrum För Tjänsteforskning vid Handelshögskolan, Karlstad Universitet. Med psykologi som bakgrund har hon genomfört fördjupningsstudier i ämnena emotion, prestation och välbefinnande. Anna är utöver detta aktivt engagerad i Charity International.

Har ni några frågor om den nya lyckobloggaren så svarar Anna gärna på dem.

Ludvig Lindström

Ökad lycka med politiska beslut?

torsdag, november 25th, 2010

Ska politiker skapa bättre förutsättningar för lycka?

Idag har jag och två riksdagsledamöter från Miljöpartiet en debattartikel inne i Svenska Dagbladet där vi bland annat skriver om att det är dags för Sverige att börja föra en seriös diskussion om hur man med politiska beslut baserade på forskningsresultat kan öka förutsättningarna för att göra människor lyckligare. Du kan läsa den HÄR.

Vad tycker du? Borde politiker ta hänsyn till lyckoforskningen när de utformar sina politiska förslag?

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , lyckoforskning och politik.

Ludvig Lindström

Finn namn och vinn 5000 kr!

onsdag, november 24th, 2010

Kan du finna namnet värt 5000 kr?

Charity International har funderingar på att byta namn då det nuvarande namnet inte riktigt återspeglar vilken typ av organisation vi är. Många är de som vid en första anblick förknippar oss med en renodlad välgörenhetsorganisation.

Därför utlyser vi nu en tävling som går ut på att hitta ett nytt namn åt oss. Det ultimata vore ett namn som både är positivt, klatschigt, uppseendeväckande samt återspeglar vår verksamhet. Det ska också vara ett namn som fungerar internationellt, så ett engelskt namn är att föredra (om man inte skapar ett namn utifrån ord som inte finns).

Hur går det till?

Läs beskrivningen av vår organisation nedan. Brainstorma sedan fram olika namnförslag som du tycker passar organisationen. Välj ut de bästa och maila dem till tavling@charity.se. Den som kommer på det bästa förslaget belönas med hela 5000 kr! Om flera deltagare skickat in samma vinnande namnförslag vinner den som först skickat in det. Sista tävlingsdag är den 10 december i år. Vinnaren presenteras på Charity Internationals hemsida kort efter tävlingens slut.

Ta chansen att bli den som namngett en av framtidens stora organisationer!

Lycka till!

 
 Kreativitetstips: http://59seconds.wordpress.com/2010/04/21/assess-you-creativity-in-seconds/


Om oss

Charity International är en internationell ideell organisation som syftar till att på vetenskaplig grund öka välbefinnandet och minska lidandet i världen.

Vi arbetar huvudsakligen på två sätt. En del av arbetet innebär att vi informerar allmänheten om vilka effektiva strategier som finns för att öka sitt personliga välmående och hur man kan leva ett liv som även gagnar andras lycka, även djurs. Bland annat har vi varje år en lyckokonferens där ledande personer inom lyckoforskning och välbefinnande informerar om de senaste rönen och hur de praktiskt kan tillämpas. Vi har även en lyckoblogg, Lyckobloggen.se, där allmänheten kan ta del av tips på hur man kan öka välbefinnandet i sitt liv.

Den andra delen av arbetet går ut på att få in lyckotänkandet i politiken. Vi vill attpolitiken utformas med stöd av den lyckoforskning som finns så att vi på en vetenskaplig grund skapar bra förutsättningar för ett lyckligare samhälle och en lyckligare värld.

Mycket av vårt arbete går därför ut på att informera politiker om effektiva åtgärder för att uppnå detta. Arbetet gentemot politiker sker både på ett regionalt och på ett nationellt plan i de länder där vi finns etablerade. I Sverige har vi bland annat bidragit till att få till stånd flera riksdagsmotioner om att öka resurserna till lyckoforskningen och att undersöka möjligheterna att införa något slags lyckoindex för att kontinuerligt mäta medborgarnas välbefinnande. Vårt arbete har också lett till att fler och fler inom den högsta politiska församlingen har börjat snegla på hur lyckoforskningens resultat skulle kunna implementeras i politiken.

Mer info: www.charity.se

Ludvig Lindström

1% vill bli lyckliga?

tisdag, november 23rd, 2010

Drömmen om pengar sitter djupt hos många

I en enkät med 2100 svenskar över 15 år, utförd på uppdrag av Svenska Spel, svarar 1% att de drömmer om att bli lyckliga. Det som dominerar är mer pengar och att få leva ett friskt långt liv.

Nu tror jag inte att endast 1% av befolkningen drömmer om att bli lycklig. Jag tror att alla strävar efter detta som sitt yttersta mål. Att man drömmer om andra saker är troligtvis för att man tror, medvetet eller omedvetet, att detta ska göra att man får ett lyckligare liv.

Ungefär så här har några av mina dialoger gått med folk som sätter ett stort värde på pengar:

– ”Varför vill du bli ekonomiskt oberoende?”
-”För att jag då kan göra mer av de saker som jag vill och köpa det jag vill”
-”Varför är detta viktigt?”
-”För att jag då får ett bättre liv”

Ett bättre liv kan översättas med ett lyckligare liv. Det är det som människan egentligen strävar efter. Problemet är dock att man lurar sig själv. Personer som sätter pengar högt upp på sin prioriteringslista löper enligt forskningen en större risk att drabbas av depression, oro och låg självkänsla. Detta verkar gälla i alla länder och i alla kulturer.

Våra drömmar:
Friskt, långt liv 62%
Ekonomiskt oberoende 35 %
Barn, familj, partner 18%
Resor, flytta utomlands 13%
Vinna pengar 13%
Bättre jobb 11%
Bättre boende 7%
Mer fritid 6%
Bli lycklig 1%

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , lyckoforskning, drömmar och pengar.

Ludvig Lindström

Ond lycka?

söndag, november 21st, 2010

De flesta menar att lycka är eftersträvansvärt, och somliga av oss menar att lycka är det enda som är eftersträvansvärt i sig självt. Den sistnämnda gruppen kan kallas Hedonister, och i olika utformningar har uppfattningen existerat i stort sett så länge det funnits nedtecknade teorier om vad som är gott i livet.

Det finns två huvudsakliga invändningar mot hedonismen i den här utformningen. Den första säger att det också andra saker som är eftersträvansvärda. Kunskap. Vänskap. Rättvisa. Den andra invändningen säger att inte all lycka är värdefull. Om jag till exempel blir lycklig av att tortera oskyldiga, är inte min lycka en bra sak. Det är till och med en dålig sak.

Det är viktigt att vara noga här: I princip alla menar att det är dåligt när någon blir torterad. Att det är dåligt när oskyldiga lider kan betraktas som en av de mest självklara moraliska principerna. Det är dåligt när någon blir lycklig av att tortera, för det innebär att för att den här personen ska bli lycklig måste någon annan lida. Men detta håller ju också en hedonist med om. Oenigheten består i huruvida den lycka som den som torterar erfar är i sig något dåligt eller inte.

Vissa hedonister har försökt komma runt det här problemet genom att säga att äkta lycka aldrig kan vara sadistisk, och att det bara är äkta lycka som är värdefull (Skadeglädje är med andra ord inte den enda sanna glädjen. Tvärtom). Överhuvudtaget har man försökt skilja ut mer eller mindre bra lycka beroende på vad man blir lycklig av: är det ett ”passande” objekt? Är det något som ”förtjänar” en lycklig attityd? Men detta, menar kritiker, innebär att man frångår enkelheten hos teorin som gör den tilltalande:  att den utgår från den enkla principen att lycka är värdefullt och lidande dåligt. Det verkar ofrånkomligt att en renlärig hedonist antingen måste säga att torterarens lycka är värdefull, eller överge hedonismen.

Hedonister, menar jag, kan skilja ut mer eller mindre bra källor för lycka utan att överge sin teori. De (vi) kan göra det genom att hänvisa till lyckans funktion. Lycka (positiva känslor) fungerar som belöning. Det som vi blir lyckliga av kommer vi att tendera att fortsätta göra. Om någon blir lycklig av att tortera så är det troligt att han/hon kommer att fortsätta att tortera i framtiden. Och det är givetvis någonting dåligt, enligt hedonisten. Mycket bättre är de lyckoskapande aktiviteter som 1) leder till lycka för andra människor och 2) är hållbara och varierande nog för att fortsätta ge lycka till den som utför dem. Dvs. vi accepterar att som enskild instans så kan en torterares lycka vara värdefull, men det är samtidigt något som det ligger i allas intresse att undvika: dels på grund av dess direkta konsekvenser (offrets lidande) men också på grund av vilken tendens lyckan skulle förstärka hos torteraren.

Det kanske svåraste i värdefilosofin är att skilja ut våra intuitioner om tillstånds intrinsikala värde (det värde någonting har i sig självt) från intuitioner om värdet av deras konsekvenser. Det är svårt, för att i verkligheten har alla händelser konsekvenser som är viktigare än vad som förekommer i händelsen själv. Den vanliga sortens intuitioner är dem vi behöver för att hantera våra vardagliga liv, och då är det inte bara förståeligt utan också klokt att reagera mot vissa kortsitkigt lyckoskapande handlingar. Men det kan alltså också en hedonist gå med på.

David Brax

lördag, november 20th, 2010

Positiv psykologi mot tortyr

Från samircomics.com. Se full storlek här.

Lyckobok USA:s mest sålda bok

onsdag, november 17th, 2010

Amerikanska bästsäljarlistor toppades länge av en bok som heter ”The happiness project” (Lyckoprojektet) i vilken författaren Gretchen Rubin säger sig ”provköra” olika former av livsvisdom från Aristoteles fram till Oprah Winfrey. Hennes undertitel lyder ”varför jag sjunger på morgnarna, städar mina garderober, grälar konstruktivt och läser böcker.”

Om den och andra lyckoböcker hade Svenska dagbladet igår en lång artikel som finns att läsa här.

Själv rekommenderar jag Sonja Lyubomirskys bok Lyckans verktyg till de som redan är på julklappsjakt 🙂

Andra om SvD:s artikel:
Lyckan kommer, lyckan går …

Lyckojakt som hobby

Om jag fick välja…
Vad är lycka – europeiska excerpter

SOU 2010:62, JEREMY BENTHAM I NY TAPPNING

En alldeles lycklig morgon

Göran Hådén

Var med i vår snällhetskampanj!

tisdag, november 16th, 2010

Var snäll!

Det är lätt att få en mörk bild av människan och Sverige om man via media följt det som hänt den senaste tiden: Skottlossningar i Malmö, serievåldtäkter i Stockholm, det ena djurplågerifallet som avlöser det andra och ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Men det finns också en ljus sida hos människan som lätt glöms bort, en potential till att vara snäll. Som en motvikt mot all grymhet i samhället vill vi i Charity International ta vara på denna potential och skapa en revolution av snällhet i Sverige.

Söndagen den 12 december drar vi igång en snällhetskampanj. Hundratals snällhetsaktivister kommer då att genomföra goda handlingar i en mängd städer över hela Sverige.

Vill du bli snällhetsaktivist? Maila då till info@charity.se och ange ”Snällhetskampanjen” i ämnesraden samt namn, stad och telefonnummer i meddelandet.

Att vara snäll är faktiskt inte något som bara gynnar dem du är snäll mot utan även dig själv.

Ludvig Lindström

Att leva i nuet kontra att dagdrömma

söndag, november 14th, 2010

trees5small

Ludvig skrev för några dagar sedan om en studie som visat att människor är lyckligare när de lever i nuet i jämförelse med när de dagdrömmer. Studien som nyligen publicerades i den ansedda tidskriften Science är förmodligen en av de mest intressanta studierna inom lyckoforskningen någonsin.Vilka slutsatser kan dras?

Att dagdrömma negativa och neutrala tankar orsakar lägre lycka, speciellt att dagdrömma negativa tankar.  Att leva i nuet kontra att dagdrömma positiva tankar är ungefär lika lyckobefrämjande. Huruvida deltagarna levde i nuet kontra dagdrömde hade en stor betydelse för hur de kände sig. Större betydelse än vilken typ av aktivitet de ägnade sig åt. Av detta kan man dra slutsatsen att det sannolikt är positivt att träna sig i mindfulness eller positivt tänkande för att bli lyckligare.

Några förtydliganden och tillägg från originalartikeln.

– Studien baseras på ett urval av  2250 individer som slumpmässigt fick SMS eller e-post där de angav hur de kände sig just nu, vilka aktivitet de ägnade sig åt samt om de levde i nuet kontra i tankevärlden.

– För att mäta hur deltagarna kände sig fick de ange hur de kände sig just nu. ”““How are you feeling right now? ”” answered on a continuous sliding scale from very bad (0) to very good (100)”.

– För att mäta dagdrömmerier kontra att leva i nuet fick deltagarna svara på följande fråga: ”Are you thinking about something other than what you ’’ re currently doing? ””  answered with one of four options: no; yes, something pleasant; yes, something neutral; or yes, something unpleasant.”

– Huruvida deltagarna levde i nuet förklarade betydligt mer av variationen i individernas lycka i jämförelse med vilken aktivitetet de ägnade sig åt.  Typ av aktivitet förklarade 3,2 procent av skillnaderna medan att leva i nuet kontra att dagdrömma förklarade 17,7 procent av skillnaderna.

– Det visade sig ha stor betydelse hur deltagarna dagdrömde. Om de tänkte på något positivt så var de inte signifikant olyckligare än om de levde i nuet. Att tänka på något neutralt eller negativt var dock signifikant relaterat till lägre lycka i jämförelse med att leva i nuet.

– Vad är hönan och ägget? Forskarna fann stöd för att (negativa och neutrala) dagdrömmerier orsakar lägre lycka snarare än tvärtom.

– I grafen nedan ser vi hur deltagarna i genomsnitt kände sig under de olika aktiviteterna (se den horisontala axeln). Samt hur de kände sig när de levde i nuet kontra när de dagdrömde negativa, neutrala och positiva tankar. Storleken på bubblan indikerar hur vanligt det var att deltagarna ägnat sig åt aktiviteten/dagdrömt.

levanuet

Källa: Killingsworth & Gilbert (2010) A Wandering Mind Is an Unhappy Mind, Science.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Om lycka på bästa sändningstid

lördag, november 13th, 2010

Lyckobloggen tipsade tidigare i höst om att SVT sökte lyckotips. Nu har dessa bidragit till föreställningen ”En monolog om lycka” med Bob Hansson på Dramaten. Lördag 4 december kommer föreställningen att visas i SVT2 på bästa sändningstid kl. 20.00! Repris 5/12 kl. 21.30 i SVT24 och förmodligen läggs föreställningen även ut på SVT play.

Du som är i Stockholm nu på tisdag 16 november kl. 18-20 kan både se en kortversion av föreställningen live, samt ta del av ett samtal om lycka med bland andra Bengt Brülde (docent i praktisk filosofi, moralfilosof i P3, en av Sveriges ledande lyckoforskare).

Göran Hådén

Intressant? Andra om , , psykisk ohälsa