Archive for oktober, 2010

Vi är lyckligare på helgen

lördag, oktober 9th, 2010

cuthbert_wideweb__470x417,0

I en ny amerikansk studie undersöktes det momentana välbefinnandet under en vecka för 74 individer som förvärvsarbetade. Individerna fick uppge hur de kände sig för stunden flera gånger per dag, både avseende olika positiva och negativa känslor. Forskarna lät även individerna skatta hur autonoma (fria), kompententa och nära andra människor de kände sig vid dessa momentana skattningar. Enligt en etablerad psykologisk teori (Deci & Ryan) så är upplevelsen av autonomi, kompetens och närhet fundamentala mänskliga behov.

I likhet med tidigare studier visade även den här undersökningen att människor i genomsnitt är på bättre humör på helgen än under vardagarna. Uppgången började på fredag eftermiddag och höll i sig till  söndag kväll.

Vad är det då som är så speciellt med helgen? De flesta av oss är lediga från arbetet på helgerna och kan därmed disponera tiden ganska fritt. Vi har även större möjligheter att umgås med personer vi tycker särskilt mycket om på helgen, exempelvis familj och vänner. Precis som forskarna på förhand hade förväntat sig så var upplevelsen av autonomi och närhet starkare på helgen och detta var en förklaring till varför välbefinnandet var högre under helgen.

Skulle vi uppleva ett högre välbefinnande om vi var lediga jämnt? Kanske. Men det beror på vilka aktiviteter vi ägnar oss åt och hur vi anpassar oss till dessa. En tidigare studie av arbetslösa i Tyskland tyder på att de arbetslösa njuter mindre av de flesta fritidsaktiviteter än vad de som har ett förvärvsarbete gör. En förklaring är att  ju mer tid vi ägnar åt våra fritt valda aktiviteter desto mer uttråkade blir vi av dessa. Vi anpassar oss alltså i viss utsträckning. När vi har begränsat med fritid blir fritidsaktiviteterna extra roliga och ger en skön kontrast till arbetet.

Källa: Ryan m fl (2010) Weekends, Work, and Well-Being: Psychological Need Satisfactions and Day of the Week Effects on Mood, Vitality, and Physical Symptoms, Journal of Social and Clinical Psychology.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Filip Fors (www.filipfors.se)

Lycka och ost

fredag, oktober 8th, 2010

Lyckost

”Lyckans ost” eller ”lyckost” är ju begrepp som inte är helt ovanliga i det svenska språket. På senare tid har de även fått sällskap av varianter som lyllos och lyckos. Men vad har en ost egentligen med lycka att göra? Jag bestämde mig för att ta reda på saken och efter en stunds googlande fann jag svaret.

Långt tillbaka i tiden (slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet om mina källor är pålitliga) så använde man ordet ”ost” som en beteckning på en dumbom. En ”lyckans ost” är alltså en person som inte förtjänar sin tur, för att den är så dum. Med tiden har sedan kopplingen till dumhet fallit bort. Men kanske har någon av er en annan teori och vill därmed kalla både mig och mitt inlägg för ost?

Själv kör jag med sojaost 🙂

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , lyckost, ost

Ludvig Lindström

Vill du bli lyckligare? :) Var med i en studie!

fredag, oktober 8th, 2010

Ta chansen i höst att prova på en av två strategier för att bli lyckligare!
Umeå Universitet, institutionen för psykologi, erbjuder dig i höst chansen att delta i en studie för en masteruppsats, som jämför två strategier för ett lyckligare liv, nämligen mindfulness och tacksamhetsdagbok.

Introduktion för studien sker för tacksamhetsdagbok onsdag den 20/10 kl 19.00 i beteendevetarhuset och introduktionen för mindfulness sker torsdagen den 21/10 kl 19.00 i beteendevetarhuset. Studien pågår sedan under 3 veckor och avslutas med en träff för respektive grupp, den 10/11 (tacksamhetsdagbok) och den 11/11 (mindfulness) kl.19.00 i beteendevetarhuset.

Utöver ett tillfälle för introduktion och ett avslutande tillfälle praktiserar du strategierna hemma/i ditt dagliga liv/ på fritiden, där du avsätter ungefär 5-15 minuter per dag.  Du blir slumpmässigt indelad i en av de två grupperna under studien, men har du intresse får du självklart chansen att även prova den andra strategin när studien är slut.

För intresseanmälan och mer information kontakta Lena Werner på:
lyckoforskning@gmail.com
Du kan även kontakta:
Handledare: Ulrich Olofsson, institutionen för psykologi, på: ulrich.olofsson@psy.umu.se
eller
Bihandledare: Filip Fors, institutionen för Sociologi, på:
filip.fors@soc.umu.se

Även ett falskt leende kan ge äkta lycka!

onsdag, oktober 6th, 2010


När du är glad så ler du, men du kan även bli glad av att le! Forskning visar att ett falskt leende kan ge äkta lycka och därmed automatiskt övergå till ett äkta leende. I alla fall om du har hög emotionell empati, vilket även medför att du omedvetet härmar andras miner i stor utsträckning.

Att dina miner kan påverka ditt humör kallas facial feedback-teorin. Psykologen Per Andréasson ligger bakom en ny avhandling om detta som precis publicerats vid Uppsala universitet.* Per intervjuas om avhandlingen här.

Bland annat tyder Andréassons avhandling på att den negativa effekten av ett argt ansiktsuttryck gäller de allra flesta, medan den positiva effekten av ett glatt ansiktsuttryck endast gäller människor med hög emotionell empati.

På bilderna ovan visar Per Andréasson det klassiska testet av hur hållandet av en penna ger olika miner som på olika sätt påverkar humöret.

Rimligen har vissa människor sedan urminnes tider själva upptäckt att ett falskt leende kan vara en fantastisk genväg till välbefinnande. Darwin skrev på 1800-talet att ”en emotion förstärks om man fritt ger uttryck för dess yttre tecken”.** Decennier av forskning har bekräftat den bilden.***

Kunskapen om facial feedback utvecklas dock kontinuerligt. I ett test med tio kliniskt deprimerade kvinnor i olika åldrar där varken läkemedel eller psykoterapi hjälpt dem, så blev 9 av 10 av med sin depression efter att deras sorge- och ilskerynkor tagits bort med botox! Den tionde blev mindre deprimerad.**** Botox kan dock minska din empati.

Kunskapen kring facial feedback skulle kunna tillämpas mycket mer än idag – det är ju faktiskt världens enklaste lyckotips! Så testa ofta att verkligen le med hela ansiktet. För mig ger det stor effekt, men som sagt – det verkar tyvärr inte fungera för alla.

Göran Hådén

Intressant? Andra om , , , psykisk ohälsa, , ,

* Andréasson, P. (2010). Emotional Empathy, Facial Reactions, and Facial Feedback. Uppsala universitet.

** Darwin, C.R (1896). The Expression of Emotions in Man and Animals. New York: Appleton. Sida 365.

*** Lyubomirsky, S. (2008). Lyckans verktyg – en vetenskaplig guide till lycka. Stockholm: Natur & Kultur. Sida 235-238.

**** Finzi, E. & Wasserman, E. (2006). Treatment of depression with botulinum toxin A: A case series. Dermatologic Surgery, 32: 645-650.

Goda intentioner grunden till låg självkänsla?

måndag, oktober 4th, 2010

Stunden innan påbörjandet av detta inlägg knappade jag ihop ett sms till en god vän som skriver sin uppsats på högskolan. Min psykologiska autopilot skrev majoriteten av smset utan att jag stannade upp och verkligen reflekterade men när meddelandet var klart läste jag klart och tydligt i signoffen ”Hoppas uppsatsen flyter på bra. Kram. E”.

Forskaren Carol Dweck har i tjugo år visat att det finns två sätt att tänka kring oss själva och utmaningar – ett där vi tänker att våra egenskaper är fixerade, dvs att vi har en bestämd mängd intelligens, kreativitet etc. (fixerat tankesätt). Följden blir att ansträngning ses som ett tecken på att vi inte har tillräckligt med förmåga från start. Det andra sättet att tänka kring vår förmåga är att den går att utveckla oavsett var vi börjar. Att vi får anstränga oss ses genom detta tankesätt som en möjlighet att växa (utvecklande tankesätt).

Det kan tyckas vara en liten förbigående grej – att skriva ett avslut i ett sms. Tyvärr tyder forskning på att innebörden av vår kommunikation kan ha större och ibland motsatt inverkan än det som menades.
Tänk dig in i följande scenario: Din dotter, Julia, kommer inspringandes genom dörren med ett matteprov med guldstjärna i kanten. Du vill givetvis berömma henne för matteprovet – Vad säger du till henne?  Släpp musen omedelbums och fundera på vad din autopilot hade sagt! Ja, jag menar det! Do it!

Mindset minds

85% av amerikanska föräldrar autopilotsvar hade varit något i stil med ”Vad smart du är”, ”Du är så duktig”, ”Kul att du är så bra på matte”.

Två dagar senare står Julia utanför dörren med ett misslyckat prov i handen och utan den där guldstjärnan. Om hon var duktig, bra och smart bara någon dag tidigare – vad är hon nu?

Att berömma en människa för vad hon ”är” istället för vad hon ”gör” leder till att hon ofrivilligt sätts i ett fixerat-tankesätt (”Du är duktig”) där hon har en bestämd mängd av olika egenskaper. Med det kommer en strävan att visa att hon har mycket av de goda egenskaperna och lite av de negativa. Sätter du omedvetet andra, eller dig själv, i ett fixerat tankesätt kommer de i större utsträckning undvika utmaningar och hålla sig till saker de redan är duktiga på, ge upp när de stöter på motgångar, undvika konstruktiv feedback samt se andras framgångar som hot. Anledningen är att situationer till stor del blir en mätning av deras förutbestämda egenskaper, inte en möjlighet till erfarenhet.

”Hoppas uppsatsen flyter på bra” var ett sätt för mig att uttrycka antagandet att vi inte ska utmanas eller utmana varandra utan istället ha det så lätt som möjligt genom livet. Subtila skillnader i samtalet mellan, och kanske främst inom, våra huvuden leder till helt olika sätt att tänka. Berömmer vi oss själva och andra efter vad de gör leder det till att vi vågar utmanas, växa och ibland misslyckas – vilket verkar vara den riktiga nyckeln till framgång och till och med lyckliga relationer. Med tiden leder dessa två tankesätt, som du vid det här laget säkert listat ut, till helt olika liv.

Hoppas ni utmanas.

Erik Fernholm

Detta inlägg är en del från en tillämpad kurs i Lyckoforskningen från

www.lyckoaktivist.se

Källa:

Dweck, C. S. (2006). Mindset: The new psychology of success. New York: Random House.

Kurs för ett lyckligare liv i Umeå

lördag, oktober 2nd, 2010

531939033_188a4966c7

De flesta av oss vill bli mer tillfreds med våra liv och må bättre. Men hur ska vi bära oss åt för att uppnå detta? Inom lyckoforskningen försöker man kartlägga vilka faktorer som påverkar människors lycka och välbefinnande.

Syftet med kursen är att bidra till en utökad kunskap kring vilka faktorer som är viktiga för att leva ett lyckligt liv. Kursen har ett praktiskt fokus där vi inte bara läser om, utan även testar, de evidensbaserade metoder som på senare år utvecklats inom den positiva psykologin.

Ledare för kursen är lyckobloggarna Filip Fors och Feliks Wallenrodhe samt Jesper Östman och Lena Werner.

Studiecirkeln utgår från boken Lyckans verktyg: en vetenskaplig guide till lycka, Luybomirsky, Sonja (2008) och hålls måndagar i 7 veckor med start 18 oktober.

Kurslitteratur tillkommer till självkostnadspris.

Kursen sker i regi av Folkuniversitet. Anmäl dig till kursen här.

Filip Fors (www.filipfors.se)