Archive for september, 2010

Gener, lycka och framgång

torsdag, september 30th, 2010

kidz

En klassik fråga inom samhällsvetenskapen är frågan om arv kontra miljö. Hur mycket beror vårt beteende, våra känslor och våra tankar på den sociala miljö vi lever i och hur mycket beror på våra gener? På senare tid har allt fler studier funnit att vårt naturliga arv påverkar långt fler faktorer än vi tidigare kunnat tro. Tvillingstudier har visat att kognitiv förmåga, personlighetsdrag, välbefinnande, och politisk ståndpunkt alla i en betydande utsträckning är kopplade till våra gener.

För två år sedan publicerades en mycket intressant artikel i tidskriften American Journal of Sociology. Studien var en så kallad tvillingstudie där skillnaden mellan enäggstvillingar och tvåäggstvillingar analyserades för att utreda hur stor betydelse generna har kontra den sociala miljön.

Studiens resultat kan i korthet sammanfattas såhär. Schnittker fann att 46 procent av variationen i positiva känslor kunde förklaras av en genetisk komponent. Än mer intressant var kanske att samma gener som påverkar graden av positiva känslor också påverkar sannolikheten för giftermål , ett lyckligt äktenskap och en hög inkomst. Något i individens medfödda temperament, antagligen personlighetsdragen emotionell stabilitet och extraversion, verkar alltså bidra till att vissa individer blir glada, får en hög inkomst och formar en lycklig kärleksrelation senare i livet.

Schnittker fann dock ett intressanta undantag i sin analys. Sambandet mellan tillfredsställande vänskapsrelationer och positiva känslor beror inte på en gemensam bakomliggande genuppsättning.

Studien pekar i likhet med flera andra studier på att vi vänjer oss snabbt vid en högre inkomst och ett äktenskap. Enligt ”set-point”-modellen rör sig individens nivå av välbefinnande kring en genetiskt bestämd nivå där livshändelser endast har en temporär effekt på grund av en gradvis anpassning. Vårt välbefinnande är starkt kopplad till vår uppmärksamhet. Eftersom uppmärksamheten drar sig undan det som är familjärt blir variation en viktig faktor för välbefinnandet.

Schnittker drar slutsatsen att goda vänskapsrelationer sannolikt bidrar till just den typ av variation som sätter anpassningen ur spel.

Källa:

Schnittker (2008) Happiness and Success: Genes, Families, and the Psychological Effects of Socioeconomic Position and Social Support, American Journal of Sociology.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Filip Fors (www.filipfors.se)

Lyckobloggens tävling upprepas nu av SVT

tisdag, september 28th, 2010

Missade du att skicka in ett bidrag till Lyckobloggens tävling om ditt bästa tips för att höja humöret? Lugn bara, nu får du en ny chans hos Sveriges televisions program Babel!

Poeten Bob Hansson siktar på att sätta upp en monolog om lycka på Dramaten och söker därför tips. Flera inlägg kommer också att uppmärksammas i tv. Du har hela oktober på dig. Mer info här. Lycka till!

Göran Hådén

Intressant? Andra om , ,

Därför är SD-politiken negativ för den globala lyckonivån

måndag, september 27th, 2010

Dagarna efter Sverigedemokraternas (SD:s) intåg i riksdagen har varit en enda lång hetsjakt på SD-anhängare. Men istället för att bemöta SD-företrädarnas argument och förklara varför politiken är destruktiv ägnar man sig mestadels åt att smutskasta partiet och pådyvla det åsikter som varken står i partiprogrammet eller i något annat av partiets officiella dokument. Självklart ser människor igenom denna ganska oseriösa retorik vilket sannolikt leder till att de i allt högre grad skärmar sig från de andra partierna och dess företrädare.

Att ta en saklig debatt mot sverigedemokraterna borde inte vara något svårt om man använder sig av sakliga och väl underbyggda argument. Jag har endast hört ett vettigt argument från SD och det går något i stil med: Flyktingmottagning är inte humant pga att man för de resurser som flyktingmottagandet kostar hade kunnat hjälpa betydligt fler om man lagt de resurserna där de drabbas.

Det finns flera argument mot detta som tillsammans motiverar en flyktingmottagning utifrån ett globalt perspektiv:

1. SD förutsätter att det dels kostar mycket pengar att ha flyktingarna här och dels lite pengar att stödja dem på ”hemmaplan”. Det finns dåligt stöd för detta inom forskningen. Särskilt när det gäller våra egna kostnader menar många att de tvärtom vad SD säger är försumbara. Många menar också att vi inom några år kommer att behöva massor av folk utifrån eftersom vår nuvarande arbetskraft inte räcker till. Hade vi dessutom haft en mindre diskriminering utav utlandsfödda på arbetsmarknaden hade deras samhällsnytta varit betydligt högre.

2. Jag tror att krig, förföljelse och tortyr är värre än sjukdom och svält eftersom de förra för med sig rädsla, skräck och trauma som skapar lidande över tid.

3. Etniska utrensningar och hot om mord är fall där det är enklare att hämta hit en ofta produktiv medborgare istället för att skicka dit en massa material och mat.

4. Det är bra att Sverige visar andra länder vikten med öppenhet och att inte stänga sina gränser för dem som flyr. Det kan förhoppningsvis göra andra länder mer benägna att öppna upp sina gränser och tillsammans skapa en mer välkomnande värld.

5. Känslan av att man har en tillflyktsort kan minska lidande även i länder där man inte tänker fly. Lite som att det är tryggt att veta att man har ett hem att komma hem till på kvällen.

6. En blandad befolkning och en blandad värld har goda förutsättningar att förebygga många konflikter länder emellan eftersom vi då alla får en närmare och bättre inblick i olika nationers problem, kulturer och värderingar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , politiksverigedemokraterna

Ludvig Lindström

Pauser avbryter den hedoniska anpassningen

söndag, september 26th, 2010

television2

En ny studie visar att ett TV-program med reklamavbrott upplevs som mer njutningsfullt än ett TV-program utan reklamavbrott. 87 studiedeltagare lottades in i två grupper. Båda grupperna såg ett avsnitt av TV-serien Taxi, den ena gruppen fick se avsnittet med reklamavbrott, den andra gruppen fick se avsnittet i ett svep utan reklam.

Deltagarna fick även ange på förhand hur njutningsfullt de trodde att tv-avsnittet skulle vara. Som väntat var den förväntade njutningen högre för gruppen som skulle se programmet utan reklam. Men när deltagarna väl sett tv-serien visade det sig att gruppen som sett avsnittet med tv-reklam upplevde tv-serien som mer njutningsfull. Tvärtemot vad deltagarna på förhand trodde alltså.

En förklaring till detta märkliga resultat är att reklamavbrott avbryter det man inom lyckoforskningen kallar för hedonisk anpassning. Vi vänjer oss vid njutningsfull stimuli eftersom det som är nytt, fräscht och spännande snabbt övergår till att bli familjärt. Men genom avbryta en positiv upplevelse och sedan låta den fortsätta kan den åter kännas fräsch igen.

Tidigare studier tyder på att en poplåt upplevs som mer njutningsfull om den avbryts under 10 sekunder i mitten, resultat i samma stil har forskarna funnit vid en massagebehandling. Studiedeltagarna som fick ett avbrott under massagen njöt mer än de som fick den i ett svep.

Lyckoforskningen ger oss här ett konkret tips. För att njuta mer av upplevelser kan det vara lägligt att lägga in pauser då och då, även fast det inte ”känns rätt”. Nästa gång du tar en massage, be terapeuten göra en minuts paus i mitten av behandlingen. Fundera på vilka fler områden som du kan lägga in pauser på. Popmusiker brukar ofta använda sig av pauser för att bibehålla den höga stämningen under en konsert.

Källa:

Nelson m fl. (2009) Enhancing the Television-Viewing Experience through Commercial Interruptions, Journal of Consumer Research.

Filip Fors

Rösta för en lyckligare värld på söndag

fredag, september 17th, 2010

Rösta för en lyckligare värld!

Om två dagar är det val. Vilken regering vi då får kan betyda mycket för hur lyckan utvecklas i vårt land framöver. För politiken kan skapa mer eller mindre bra förutsättningar för att vi i det här landet och på den här planeten ska kunna skapa oss långsiktigt lyckliga liv. Det är dock viktigt att komma ihåg att politiken i sig inte kan göra människor lyckliga, men utifrån forskning om vad som krävs kan den skapa så goda förutsättningar för det som möjligt.

charity.se har vi de senaste veckorna skrivit lite om de olika partiernas politik ur ett lyckoperspektiv (så klart). Gå gärna in och läs där innan du bestämmer dig för vilket parti som får din röst på söndag.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , politikregering

Ludvig Lindström

Blanda djup och yta

onsdag, september 15th, 2010

Den starkaste av lyckostrategier är att träna sig i att se allt det positiva i vardagen, vindens dans med löven, någons leende, doften från nyöppnat kaffe, att din partner satt på te åt dig på morgonen. Men… ibland kan positiv psykologi kännas ytlig, man lyckas inte ta de stora stegen. Mer psykoanalysnära metoder kan ge stora kliv. Man blir friare, når en högre nivå som människa, börjar lyfta. Men att ständigt grotta ner sig i problem kan göra en deprimerad. Man kan liksom glömma bort hur lycklig man i själva verket är.

Min metod här går ut på en balanserad kombination. 70% positiv psykologi och 30% personliga svagheter. De senare fokuserar jag till tillfällen då jag blivit sårad eller upprörd. Jag följer då nedanstående steg enligt metod från Richard Parsons:

–  Jag sätter mig ner i ensam  stillhet och låter kärlek fylla min kropp och mitt sinne.

– Jag skriver, utan analys, ner lite olika tolkningar på det som sårat eller upprört mig

– Jag uppsöker den person som sårat mig. Tackar honom/henne för hon gjort mig uppmärksam på en känslig punkt inom mig och ber henne vara min lärare och mentor när jag nu skall bearbeta detta. Jag visar listan på tolkningar. Ber henne förklara.

– Tillsammans försöker vi hitta ett skäl inom mig till att jag blivit så sårad.

–  För var gång jag går igenom denna process, så blir det allt färre saker som sårar mig och jag känner mig som en friare, mer mångsidig människa. Efter en sån här process återvänder jag skyndsamt till att fokusera på den positiva psykologin.

Lars Avellán (tvåa i lyckobloggens tävling 2010)

Kampen mot psykisk ohälsa – viktigast för V, oviktigast för MP enligt ny undersökning

måndag, september 13th, 2010

Lars Ohly

Charity International har under augusti månad genomfört en enkätundersökning bland riksdagsledamöterna om deras inställning kring psykisk ohälsa. Bland de cirka 70 svarande framkom att en klar majoritet anser att arbetet för att minska den psykiska ohälsan i landet ska vara högprioriterat jämfört med övriga politiska frågor. En klar majoritet anser även att en politik som strävar efter att möjliggöra för människor att må bra psykiskt är viktigare än att både skillnader i människors livsvillkor utjämnas och att människor ges möjlighet till en hög materiell levnadsstandard.

Charity International har även tagit del av siffror som visar att den psykiska ohälsan inte blivit bättre i Sverige sedan 1980-talet fastän BNP har ökat kraftigt.

Det är positivt att majoriteten av våra riksdagsledamöter vill prioritera kampen mot den psykiska ohälsan, men i praktiken bedrivs tyvärr inte en sådan politik. Andelen svenskar som uppger att de har problem med ängslan och oro har ökat sedan 1980-talet trots en hög ekonomisk tillväxt.

Vänsteraprtiet har enligt undersökningen de riksdagsledamöter som anser att arbetet för att minska den psykiska ohälsan i landet ska vara mest prioriterat jämfört med övriga politiska frågor. På en skala mellan 1-5 (där ett är lägst prioritet) hamnar man på 4,6 i snitt. Partiledaren Lars Ohly ger själv en femma. Anmärkningsvärt är att Miljöpartiet, som bland våra lyckobloggsläsare för några veckor sedan röstades fram till det parti som har den bästa politiken för att skapa en lyckligare värld, hamnade klart sist med ett snitt på 3,3.

Partiernas medelvärde på frågan ”Hur prioriterat mellan 1-5 anser du att arbetet för att minska den psykiska ohälsan i landet ska vara jämfört med övriga politiska frågor?”:

4,6 Vänsterpartiet
4,2 Kristdemokraterna
4,1 Moderaterna
3,9 Centerpartiet
3,9 Socialdemokraterna
3,8 Folkpartiet
3,3 Miljöpartiet

För få riksdagsledamöter svarade på enkäten för att resultaten ska vara statistiskt säkerställda.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , psykisk ohälsa,

Ludvig Lindström

Musiken är nyckeln till ett glatt humör

söndag, september 12th, 2010

hot party

När jag känner mig nere och behöver lite glädje i tillvaron har jag många knep att ta till, vissa fungerar ibland och vissa inte. Men det beror helt på tillfälle och varför jag har en svacka i humöret.

Men ingredienserna till min favoritmetod för att höja humöret är följande:
– Bra musik (som du kan dansa och sjunga med till)
– Stort utrymme eller en bil (beror lite på)
– Inte några grannar som stör sig av hög musik och dunkande i taket.
– Barnasinnet
– En röst som håller i alla väder
– Rörlig kropp

Har du allt som behövs? Tveka inte då att följa med i mitt tips.

Vi börjar med alternativ 1.
Säg att du är hemma, behöver höja upp ditt humör för stunden. Skruva upp musiken på datorn eller vart du nu spelar din musik och välj en av dina favoritlåtar just nu.
Gör sedan plats för att röra på dig, starta musiken och nu är det bara din fantasi som sätter stopp. Hoppa, skutta, flaxa med armar och ben, åla på golvet, släng med huvudet. Ja rör dig till musiken och låt ingenting hindra dig. Dansa det tokigaste du kan – jag lovar att du kommer att få ett leende på läpparna.

Alternativ 2.
Du sitter i bilen (helst ensam så inte någon annan riskerar att bli döv eller liknande).
Skruva upp volymen på stereon, starta din favoritlåt (precis som alternativ 1) och nu är det bara att skrika med. Det är bra om det är en låt som du verkligen kan texten på, för det blir så mycket roligare då. Skrik ut texten, sjung för full hals. Bry dig inte om hur det låter, få bara ur dig texten. SJUNG UT! Det kommer definitivt få dig att slappna av och bli mer lugn efteråt.

Dessa två alternativ använder jag mig ofta av när jag behöver höja upp mitt humör lite – och det funkar. Nu kan jag inte lova till hundra procent att det fungerar för alla. Men prova ; jag är säker på att du får ett gott skratt.

Emelie Jonsson (Vinnare i lyckobloggens tävling 2010).

Vinnaren i lyckobloggens tävling korad!

söndag, september 12th, 2010

writing
Emelie Jonsson inlägg ”Musiken är nyckeln till ett glatt humör” röstades fram som tävlingens bästa bidrag av lyckobloggens skribenter. Stort grattis Emelie! Ett bokpaket kommer på posten. 🙂

Läs Emelies härliga inlägg här. Tvåa i tävlingen, bara en röst bakom Emelie kom Lars Avellán med inlägget ”Blanda djup och yta”.

Mer om sambandet mellan inkomst och lycka

torsdag, september 9th, 2010

income_happiness

Ludvig rapportera häromdagen om en ny studie som funnit en brytpunkt i sambandet mellan pengar och lycka. Studien var inte vilken som helst utan troligtvis den största som någonsin gjorts inom lyckoforskningen. Nästan en halv miljon amerikaner ingick i det urval som analyserades. Den berömda brytpunkten vid omkring 75 000 dollar i årsinkomst gällde dock endast känslomässig lycka, alltså förekomsten av positiva och negativa känslor. Som vi kan se i grafen ovan är sambandet mellan inkomst och livstillfredsställelse linjärt. Livstillfredsställelse mättes genom att individerna fick ange hur bra de själva anser att livet är på en skala mellan 0 – 10.

Varför finns det en brytpunkt för känslomässig lycka men inte för bedömningsmässig lycka? Antagligen för att människor medvetet väger in sin inkomst när de värderar sitt liv. Hög inkomst är ett mått på hög social status eller att vara ”lyckad”.  Individens livstillfredsställelse speglar därför delvis hennes plats i den sociala hierarkin.

Känslomässig lycka, hur hur ofta och intensivt vi upplever positiva och negativa känslor är däremot inte lika beroende av sådana statussignaler. Vårt känsloliv anpassar sig ofta snabbt till förändringar i yttre livsvillkor och social status. Som Ludvig påpekade påverkas också vårt känsloliv av hur vi använder vår tid. Amerikanska höginkomsttagare spenderar exempelvis mer tid på arbete och pendling än genomsnittet. De har mindre fritid.  Det är priset som de får betala för att erhålla högre status, mer pengar till konsumtion och kanske ett mer stimulerande arbete. I slutändan går fördelarna och nackdelarna med denna livsstil på ett ut.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Filip Fors (www.filipfors.se)