Archive for juni, 2010

Inför valet 2010 – De rödgrönas lyckopotential granskas

torsdag, juni 17th, 2010

De rödgröna

Igår granskade jag potentialen hos partierna i Alliansen när det gäller att driva en mer lyckoinriktad politik och hur de står sig idag. Idag synar jag partierna i den rödgröna koalitionen.

Vänsterpartiet Lyckofilosofen och hedonisten Torbjörn Tännsjö har sedan 1970 varit medlem i Vänsterpartiet och var bland annat den som skrev utkastet till partiets partiprogram 1990. Låter man en lyckofilosof vara med att skriva ens partiprogram finns alla förutsättningar i världen för en politik baserad på lyckoforskning.

Riksdagsledamoten Mats Einarsson betraktar sig i allt väsentligt som utilitarist och är positiv till ett lyckoindex för att vägleda svensk politik och vill dessutom se maximering av lyckan i världen som ett av de politiska målen. Även hans riksdagskollega Elina Linna är inne på detta spår.

Socialdemokraterna I England har Labour inrättat en ”Whitehall Wellbeing Working Group” som föreslagit ett lyckoindex för att styra politiken. I Sverige har Socialdemokraterna inte kommit lika långt. Det finns dock en del positiva socialdemokrater till både lyckoindex och till maximering av lyckan i världen som ett av de politiska målen. Bland dessa kan nämnas riksdagsledamöterna Berit Högman, Monica Green och Maryam Yazdanfar.

Miljöpartiet I slutet av förra året skrev Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand på Newsmill (svensk webbplats för nyhetskommentarer och debatt) att medborgarnas lycka bör vara ett av politikens mål. Miljöpartiet är det parti i Sverige som intresserat sig mest för lyckopolitik och partiet har även ett lyckoforskningsnätverk som ständigt växer. Partiet har många förespråkare för en mer lyckoinriktad politik, bland annat riksdagsledamoten Max Andersson som två gånger motionerat i riksdagen om att få in lyckobegreppet på den politiska dagordningen.

Ludvig Lindström

Inför valet 2010 – Alliansens lyckopotential granskas

onsdag, juni 16th, 2010

Glad allians

Riksdagsvalet närmar sig med stormsteg och därför har jag tittat lite närmare på vilken potential som de stora partierna har när det gäller att driva en mer lyckoinriktad politik och hur de står sig idag.

Innan jag går in på riksdagspartierna vill jag dock nämna Sverigedemokraterna som i de senaste opinionsundersökningarna balanserat på gränsen till riksdagen. Det är ett parti som inte på något sätt profilerat sig i lyckofrågan och det är tveksamt om man kommer att göra det framöver. För närvarande är det som bekant invandrar- och flyktingfrågan som står i centrum.

Först ut i min lilla lyckogranskning är partierna i Alliansen. Imorgon tar jag en titt på partierna i den rödgröna koalitionen.

Folkpartiet Den brittiska liberale upplysningsfilosofen Jeremy Bentham ansåg att det yttersta målet för politiken var att göra samhällsmedborgarna lyckligare. Utilitarismen (konsekventialistisk etiklära som syftar till att maximera den sammanlagda mängden lycka) kan sägas härstamma ur liberalismen och Bentham har av många kallats den moderna utilitarismens stamfader.

Av Englands större partier är liberaldemokraterna det parti som intresserat sig mest för hur man skulle kunna implementera lyckoforskningens resultat i politiken. På inbjudan av Charity International var en av företrädarna i partiet för ett par år sedan över i Sveriges riksdag och talade om hur de arbetar med att infoga lyckoforskningens resultat i politiken och hur vi skulle kunna göra detsamma i Sverige.

Även om det liberala Folkpartiet ännu inte har intresserat sig så mycket för lyckofrågan så finns här definitivt potential och en historia att bygga vidare på! Riksdagsledamoten Maria Lundqvist-Brömster är en av dem som vill införa ett lyckoindex i svensk politik och som liksom sin riksdagskollega Christer Winbäck vill se maximering av lyckan i världen som ett av de politiska målen.

Centerpartiet Som det socialliberala parti Centerpartiet är kan mycket av det som skrivits under Folkpartiet gälla även här. Man har dessutom några personer i partiet som speciellt  intresserat sig för lyckopolitik och lyckoforskning. Riksdagsledamoten Eva Selin Lindgren har deltagit på två av Charity Internationals lyckokonferenser samt dess lyckoseminarium i riksdagen.

Kristdemokraterna Kristdemokraterna har inte gjort sig kända som ett parti som förespråkar lyckoforskning i politiken, men det finns enskilda politiker som är positivt inställda. Riksdagsledamoten Lars Lindén är en av dem som ställer sig bakom ett lyckoindex som vägledning för politiken och han anser även att maximering av lyckan i världen kan sättas upp som ett av de politiska målen.

Moderaterna I fjol presenterade Frankrikes konservative president Nicolas Sarkozy en omfattande forskningsrapport kring hur nya bättre mått på samhällets välfärd skulle kunna se ut. Ett av förslagen gick ut på att människors upplevelser av lycka och välbefinnande bör mätas och ingå som ett av flera viktiga mått på den samlade välfärden i samhället. Ledaren för det konservativa brittiska partiet Torries och tillika Storbrittaniens premiärminister, David Cameron, har sagt sig vilja fokusera på GWP (General Well-being) och inte bara på BNP (Bruttonationalprodukten).

Moderaterna har som parti inte fokuserat så mycket på lycka i sin politik som sina systerpartier i Europa. Däremot har man en hel del riksdagsledamöter, bland annat Patrik Forslund, Anne Marie Brodén och Finn Bengtsson, som är positivt inställda till både ett lyckoindex som vägledning för politiken samt till att ha maximering av lyckan i världen som ett av de politiska målen.

Ludvig Lindström

Guidad självhjälp lika effektivt som samtalsterapi för att reducera psykisk ohälsa

söndag, juni 13th, 2010

I en post från gårdagen tog jag upp några studier som visade på att självhjälpsböcker kan vara mycket effektiva för att lindra eller bota depressioner. I en ny meta-analys av 21 studier där guidad självhjälp jämförts med samtalsterapi fann man att båda terapiformerna var effektiva för att reducera en rad psykiska besvär (depression, ångestsyndrom, fobier). Det mest intressanta var emellertid att studien visade att guidad självhjälp faktiskt var lika effektiv som samtalsterapi.

Det finns olika former av guidad självhjälp. I vissa former sker ingen kontakt alls med psykoterapeut, i andra former sker regelbundna avstämningar via exempelvis mail eller telefon. I studien undersökte de inte om effekterna var olika beroende på hur mycket kontakt patienten haft med terapeuten. Dock refererar man till en tidigare studie som visat att stöd från psykoterapeut under självhjälpsperioden är något mer effektivt än inget stöd alls.

Man bör tolka resultaten med viss försiktighet. De individer som gick i studierna hade självmant gått med på att lottas in i de två terapigrupperna och hade därför antagligen en positiv inställning till självhjälp på förhand.

Trots att självhjälp inte nödvändigtvis fungerar för alla har resultaten enligt min mening omedelbar politisk relevans. Givet att självshjälpsterapi via bok och/eller internet är effektiv och mycket billigare än samtalsterapi borde man satsa betydligt mer på denna terapiform runt om i landet.

I TV-inslaget ovan intervjuas Professor Nils Lindefors på Karolinska som menar att det bara i Stockholm finns hundratusentals individer som skulle kunna dra nytta av internetterapi. Innan man har råd och möjlighet att erbjuda internetterapi till alla som vill ha det borde man överväga att dela ut evidensbaserade självhjälpsböcker. Kostnaden för detta är extremt liten, alla kommer inte att må bättre av självhjälp men många kommer sannolikt det. Det finns således mycket att vinna men lite att förlora på att erbjuda evidensbaserad själshjälpsterapi till så många som möjligt.

Källa:

Cuijpers m fl (2010) Is guided self-help as effective as face-to-face psychotherapy for depression and anxiety disorders? A systematic review and meta-analysis of comparative outcome studies. Psychological Medicine.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Självhjälp kan vara mycket effektivt!

lördag, juni 12th, 2010

0380810336.01.LZZZZZZZ

I ett inlägg tidigare i veckan var jag inne på att man måste skilja på bra och dåliga självhjälpsböcker. En bra självhjälpsbok kan vara väldigt värdefull för den som vill må bättre. Vad många kanske inte vet är det även finns forskning kring självhjälpsböckernas effekter på välbefinnandet. David Burns bok Feeling Good har i flera studier visat sig reducera depression ganska markant. Boken bygger på kognitiv beteendeterapi och lär ut tekniker för att bestrida negativa tankar och få till stånd positiva beteendeförändringar.

I en studie delade man slumpmässigt in 80 deprimerade personer som stod i en kölista till psykiatrin i två grupper. Båda grupperna fick göra två olika depressionstest. Den ena gruppen agerade kontrollgrupp och den andra gruppen fick ta del av boken Feeling Good och uppmanades att läsa boken samt göra de övningar som fanns där. Två uppföljningstest gjordes efter 4 veckor och 3 månader. De visade sig att över 70 procent av individerna hade blivit fria från sin depression vid båda dessa tillfällen. Forskarna fann vidare att effekten av självhjälpsboken i genomsnitt var lika stark som en 12 veckor lång psykoterapibehandling utförd av en professionell psykolog.

tabell

Efter fyra veckor hade kontrollgruppen inte blivit signifikant friskare. Forskarna gav då boken även till kontrollgruppen. Uppföljningen efter tre månader visade på samma positiva effekt som för den andra gruppen.

En ny studie gjordes tre år efter för att undersöka om effekterna var bestående. Det visade sig att 72 procent av individerna fortfarande var friska och 70 procent hade varken behövt uppsöka psykolog eller ta antidepressiva läkemedel under treårsperioden.

I en annan studie försökte man undersöka om den positiva effekten av att läsa Feeling Good rörde sig om en placeboeffekt. Studiedeltagarna delades slumpmässigt in i två grupper, den ena gruppen fick läsa Feeling Good, den andra gruppen fick läsa Viktor Frankls bok ”Livet måste ha en mening”. För gruppen som läste Feeling good skedde som i den tidigare studien en positiv förändring i humöret men inte för gruppen som läste Frankls bok.

Feeling Good finns konstigt nog inte översatt till svenska trots att den har sålts i flera miljoner exemplar världen över. Den engelska versionen finns dock att beställa på adlibris för endast 81 kr. Man kan ha stor nytta av den även om man inte är deprimerad och jag tycker själv boken är en mycket bra ingång för den som vill lära sig mer om kognitiv beteendeterapi. Positiv psykologi i all ära men jag tror att många människor kan ha minst lika stor behållning av de tekniker som under lång tid utvecklats inom den kognitiva beteendeterapin.

Källor:

Bergström, Jan m fl (2009) Vetenskapligt stöd för vägledd KBT-baserad självhjälp vid depression, Läkartidningen.

Burns, David (1999) Feeling Good: The New Mood Therapy

Scogin, F m fl. (1987) Bibliotherapy for depressed older adults: a self-help alternative. Gerontologist , 27, 383-387.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Vilken vinnare i herrfotbolls-VM ökar lyckan mest?

fredag, juni 11th, 2010

För första gången i detta årtusende spelas nu herrfotbolls-VM utan svenskt landslag. Vilsna fotbollsälskare frågar sig vilka de ska heja på istället. Kanske det land vars seger vore bäst för lyckan i världen? 🙂

Alla 32 länder som deltar finns här. Låt oss analysera vad en seger i turneringen skulle innebära för två av dessa länder:

USA har flest invånare av alla länder som deltar, men invånarna bryr sig relativt lite om fotboll.

Å ena sidan är USA vana vid idrottsframgångar, vilket begränsar glädjen på grund av tillvänjningseffekten. Å andra sidan är de ovana vid just herrfotbollsframgångar.

VM-guld skulle säkert öka fotbollsspelandet i detta mäktiga land, och endast delvis på bekostnad av andra sporter. Låt oss därför anta att det skulle öka motionerandet i USA och det vore ju i alla fall bra för lyckan.

Å ena sidan kan det ju förstås vara bra för ett fattigt land att få något att glädja sig åt. Å andra sidan kan det hämma landets utveckling. Nordkorea är inte vana vid riktiga idrottsliga framgångar över huvud taget. Däremot matas ju invånarna ständigt med ”information” om hur bra det går för landet, så frågan är om en äkta framgång skulle märkas så mycket mer?

Ytterligare en faktor som kan påverka är hur mycket människor globalt vill att ett visst land ska vinna.

MEN
Vilka vi svenskar sitter hemma och hejar på, påverkar ju rimligen inte vem som vinner. Därför kan vi med gott samvete sitta och hoppas på precis vad som helst! Dessutom så är ju vår lyckonivå väldigt snart tillbaka på samma nivå som förut, oavsett vem som vinner. Vid behov kan du annars läsa våra tidigare inlägg om hur man bäst hanterar motgång här 😉

Mycket nöje!

PS. För att sammanfatta mitt svar på frågan i rubriken: Jag vet inte. Har du någon teori? 🙂

PSS. DN låter meddela att tillväxten skulle gynnas mest om Tyskland vinner…

Göran Hådén

Intressant? Andra om , , samhälle, , ekonomi, ,

Media: ab123456 dn12 svd12 ex123

Lyckokonferens gav pepp

torsdag, juni 10th, 2010

Vilken fantastiskt lyckad helg det blev! Lyckokonferensen på Högskolan i Skövde motsvarade verkligen mina förväntningar, både i kvalitén på föreläsningarna, i antalet deltagare (drygt 110 stycken) och gällande Lyckoverkstaden. Det bästa var dock, som vanligt, alla samtal och möten som jag upplevde med hopen av glada, intressanta och idésprutande människor.

Även om det var en intensiv helg med mycket förberedelser och planering gav konferensen en verklig energikick som gör att jag nu känner mig ännu mer peppad och motiverad i kampen för en lyckligare värld. Jag hoppas att alla andra som deltog känner likadant 🙂

Du kanske var en av dessa? I så fall får du gärna komma med både positiv och negativ kritik, så att vi kan göra ett ännu bättre jobb nästa år.  Och har du tips och idéer inför nästa års Lyckokonferens så mottages givetvis dessa tacksamt. Mer om Lyckokonferensen hittar du på www.charity.se.

Lyckobloggsläsare in action
Glad min i Lyckoverkstaden
Fler glada miner i Lyckoverkstaden
Handövning under ett seminarium

Ludvig Lindström

Brülde i dagens SvD – Livet går inte ut på att vara lycklig

torsdag, juni 10th, 2010

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/livet-gar-inte-ut-pa-att-vara-lycklig_4842491.svd

De saker som tas upp i artikeln sammanfaller ganska mycket med det som tas upp i  videointervjun i detta inlägg

Filip Fors (www.filipfors.se)

Hur kan vi jobba med lycka i skolan?

onsdag, juni 9th, 2010

I senaste numret av lärartidningen Skolvärlden, så debatterar jag och Johan Norberg vilken roll lyckoforskningen eventuellt kan ha i skolan. Vi håller egentligen med varandra en hel del i detta. Artiklarna finns här och är möjliga att kommentera.

Utöver artikeltexten kan jag tillägga att det här med lycka som eget ämne inte är något som är aktuellt i nuläget. Även fast lyckoforskning redan finns som eget ämne på Högskolan i Skövde, Uppsala universitet och Umeå universitet.

Istället startar vi nu ett nätverk på lyckoaktivist.se för lärare och andra som vill jobba med att integrera lyckoforskning inom de befintliga ramarna i skolan.

Göran Hådén

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, , , , ,

Artiklarna debatteras även livligt på bloggen Örfilar & Gladsparkar.

Lyckobloggen stulen och översatt till ”svengelska” av find-happiness.tk

onsdag, juni 9th, 2010

the-thief-thumb1289485

Tydligen har någon skapat en egen hemsida med adressen find-happiness.tk. Siten verkar automatiskt lägga upp lyckobloggens inlägg fast översatta till engelska (antagligen via google translate). Personerna eller personen i fråga har inte kontaktat oss om detta, det finns heller ingen kontaktinformation på hemsidan. Mycket märkligt! Översättningarna är bitvis bedrövliga, det rör sig snarare om ”svengelska” än engelska. ”Tjuven” går under namnet Jane på sidan. Man kan dock få sig en par goda skratt av att läsa inläggen, vad sägs exempelvis om följande översättning: ”Lyckoläget in the world. Since the 1970s, has increased very little luck in most rich countries, in some countries, happiness and even declined. ”

Filip Fors (www.filipfors.se)

Självhjälpsindustrin och dess kritiker

tisdag, juni 8th, 2010

Idag fortsätter SvD:s artikelserie om lyckoforskning. Dagens tema är den självhjälpsindustri som växt fram på temat lycka och välbefinnande. Även om man kan se en uppåtgående trend för självböcker på detta tema är det nog fortfarande betydligt vanligare med självhjälpsböcker kring hälsa och kost.

self

Mig veterligen finns det bara en svensköversatt självhjälpsbok på lyckotemat som håller en ganska hög vetenskaplig nivå, det är Sonja Lyubomirskys ”Lyckans Verktyg”, även om också den har sin fläckar. På engelska finns Barbara Fredricksons ”Positivity”. Det finns även några KBT-böcker med god evidens, exempelvis David Burns ”Feeling good” eller ”KBT – En självhjälpsbok”.

Barbara Ehrenreich är kritisk till positiv psykologi och självhjälpsvågen såsom delar av den politiska västern brukar vara. Någon som läst hennes bok? Har hon några bra argument? Kanske är det svårt för oss svenskar att förstå hur utbredd föreställningen om positiv tänkande är i USA. Personligen har jag inget emot självhjälpsböcker så länge då vilar på vetenskaplig grund eller i alla fall innehåller genomtänkta praktiska metoder. Tvärtom tror jag att en bra självhjälpsbok kan bidra till mycket gott. Så som med allt annat måste man ju skilja på bra och dåliga självhjälpsböcker.

Kritikerna kan ha rätt i att självhjälpsindustrin överdriver hur mycket individen själv kan påverka av sitt välbefinnande. Samtidigt kan man även kritisera kritikerna för att de inte i tillräckligt hög utsträckning verkar förstå hur mycket av lyckan som beror på vårt sätt att tänka och hur relativt liten betydelse socioekonomisk status har (i rika länder). Socialpsykologen Jonathan Haidt har sagt: ”Happiness doesn’t come entirely from within, but if you ever have to choose between changing your thinking or changing the world to make it conform to your wishes, be sure to choose the former.”. Lyckoforskningen tycks ge visst stöd för den hypotesen, i alla fall i den mån våra basala sociala och materiella behov är tillgodosedda.

Man kan fråga sig vilka alternativ Ehrenreich förespråkar och om hon själv har några genomtänkta förslag på hur människor kan bli lyckligare? Och har hon i så fall någon evidens för dessa förslag? Om inte är hon kanske mer politiskt korrekt, men egentligen lika ytlig som delar av den kultur som hon själv kritiserar? Man bör förhålla sig kritisk även till kritikerna.

Filip Fors (www.filipfors.se)